Sign up to save your podcasts
Or
Share Den mjuka staten. Titeln på en bok där författarna bl.a. frågar om det vi iakttar är den västerländska civilisationens destabilisering och upplösning.
Share to email
Share to Facebook
Share to X
Share to email
Share to Facebook
Share to X
Or
Den mjuka staten. Titeln på en bok där författarna bl.a. frågar om det vi iakttar är den västerländska civilisationens destabilisering och upplösning.
Några citat från boken:
Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i Sverige sträckts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhällsinstitutioner som tidigare dominerades av män domineras idag av kvinnor.
I den mjuka staten undersöker Erik J Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär.
Det svenska samhället har sedan 1960 talet blivit allt mjukare och snällare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfallande (nice). Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kravet på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.
Att samhället blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och om det alltid är önskvärt.
Enligt den könsdemografiska hypotesen är orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majoritet i skolan och på andra samhällsområden – i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.”
Många institutioner som är särskilt viktiga därför att de påverkar tänkandet i samhället och som tidigare styrdes av män domineras nu av kvinnor: universiteten, kultursektorn, kyrkan, rättsväsendet, skolan och dagspressen (i någon mindre grad). Uttrycket ”kvinnors långa marsch genom institutionerna” hänför sig till att typiskt kvinnliga värderingar och prioriteringar kan förväntas få att större genomslag i samhället och på åsiktsbildningen. Allt flera kvalificerade jobb i det offentliga går till kvinnor, medan män går till näringslivet där behovet av teknologer och arbetskraft utan högre utbildning är större. Kvinnor dominerar i alla organ av betydelse från grundskolan och de är i så gott som i alla skolsammanhang i majoritet.
Forskningen om psykologiska könsskillnader ger starkt stöd åt den könsdemografiska hypotesen: kvinnor är mjukare, mindre aggressiva och mindre hierarkiskt inriktade än män, vilket slår igenom när det gäller såväl personlighetsdrag och värderingar som intressen och kommunikationsstil. Kvinnor är mer tillmötesgående samtidigt som de uppvisar betydligt högre grad av neuroticism. Mäns aggressivitet är oftare fysisk och direkt, medan kvinnors är indirekt och tar sig sociala uttryck, såsom uteslutning från gruppen.
Män värderar makt, prestation, stimulans och njutning (hedonism) mer än vad kvinnor gör, medan kvinnor värderar välvilja och att värna om andra människor, även människor de inte känner och miljön (universalism) mer än vad män gör.
Kvinnor är generellt mycket mer intresserade av människor och män mycket mer intresserade av saker. Män är därför också mycket mer intresserade av teknik och av vetenskap och matematik. Män är generellt betydligt mer villiga än kvinnor att ta risker, såväl fysiska som intellektuella. Det gör att män misslyckas oftare än kvinnor, men också att de oftare än kvinnor belönas med framgång.
Ett samhälle kallas maskulint om könsrollerna är klart åtskilda där män anses vara bestämda, hårda och inriktade på materiell framgång, medan kvinnor anses vara blygsamma, mjuka och intresserade av livskvalitet. Ett samhälle kallas feminint om könsrollerna överlappar: både män och kvinnor antas vara blygsamma, mjuka och fokuserade på livskvalitet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
View all episodes
By Karl-Johan CavallinNågra citat från boken:
Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i Sverige sträckts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhällsinstitutioner som tidigare dominerades av män domineras idag av kvinnor.
I den mjuka staten undersöker Erik J Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär.
Det svenska samhället har sedan 1960 talet blivit allt mjukare och snällare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfallande (nice). Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kravet på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.
Att samhället blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och om det alltid är önskvärt.
Enligt den könsdemografiska hypotesen är orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majoritet i skolan och på andra samhällsområden – i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.”
Många institutioner som är särskilt viktiga därför att de påverkar tänkandet i samhället och som tidigare styrdes av män domineras nu av kvinnor: universiteten, kultursektorn, kyrkan, rättsväsendet, skolan och dagspressen (i någon mindre grad). Uttrycket ”kvinnors långa marsch genom institutionerna” hänför sig till att typiskt kvinnliga värderingar och prioriteringar kan förväntas få att större genomslag i samhället och på åsiktsbildningen. Allt flera kvalificerade jobb i det offentliga går till kvinnor, medan män går till näringslivet där behovet av teknologer och arbetskraft utan högre utbildning är större. Kvinnor dominerar i alla organ av betydelse från grundskolan och de är i så gott som i alla skolsammanhang i majoritet.
Forskningen om psykologiska könsskillnader ger starkt stöd åt den könsdemografiska hypotesen: kvinnor är mjukare, mindre aggressiva och mindre hierarkiskt inriktade än män, vilket slår igenom när det gäller såväl personlighetsdrag och värderingar som intressen och kommunikationsstil. Kvinnor är mer tillmötesgående samtidigt som de uppvisar betydligt högre grad av neuroticism. Mäns aggressivitet är oftare fysisk och direkt, medan kvinnors är indirekt och tar sig sociala uttryck, såsom uteslutning från gruppen.
Män värderar makt, prestation, stimulans och njutning (hedonism) mer än vad kvinnor gör, medan kvinnor värderar välvilja och att värna om andra människor, även människor de inte känner och miljön (universalism) mer än vad män gör.
Kvinnor är generellt mycket mer intresserade av människor och män mycket mer intresserade av saker. Män är därför också mycket mer intresserade av teknik och av vetenskap och matematik. Män är generellt betydligt mer villiga än kvinnor att ta risker, såväl fysiska som intellektuella. Det gör att män misslyckas oftare än kvinnor, men också att de oftare än kvinnor belönas med framgång.
Ett samhälle kallas maskulint om könsrollerna är klart åtskilda där män anses vara bestämda, hårda och inriktade på materiell framgång, medan kvinnor anses vara blygsamma, mjuka och intresserade av livskvalitet. Ett samhälle kallas feminint om könsrollerna överlappar: både män och kvinnor antas vara blygsamma, mjuka och fokuserade på livskvalitet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.