Korna, grisarna och hönsen får det allt bättre. Trots allt billigare mat, trots prispress som kräver hårda effektiviseringar förbättras djurens välfärd både i Sverige och Europa. Det hävdar forskare på Nationellt centrum för djurvälfärd. Vetandets Värld besöker en modern ladugård där en robot verkar vara kornas bästa vän.

Under större delen av 1900-talet stod i stort sett alla kor fastbundna större delen av året. De kunde bara stå eller ligga på ofta hårda betonggolv. Idag är det förbjudet att bygga nya ladugårdar där korna är bundna. Gummimattor blir allt vanligare för att korna ska slippa den hårda betongen.

Trots förbättringar finns mycket kvar att göra. Fortfarande står närmare hälften av mjölkkorna bundna på främst äldre mer småskaliga bondgårdar. Robotarna som sköter om allt större del av mjölkningen samlar dygnet runt in hälsodata från korna. Robotiseringen leder till att bonden får allt bättre koll på hur korna mår. Det förklarar Birgitta Staaf Larsson bland korna på SLU:s forskningsladugård.

Margareta Steen, biträdande föreståndare på Nationellt centrum för djurvälfärd, berättar om hur hon använde stora mängder antibiotika när hon var praktiserande veterinär på 1980-talet. Idag är lantbrukets djur friskare och behöver inte lika mycket antibiotika, säger hon. Dessutom är det idag inte längre tillåtet att använda antibiotika för att främja djurens tillväxt. Det är inte heller längre tillåtet att klippa svansarnas av grisarna och värphönsens trånga 1900-talsburar är inte heller tillåtna i Sverige. (Vid årsskiftet  2013/2014 hölls ungefär 63% av hönsen frigående inomhus, 12 % var ekologiska, 1 % var frigående utomhus samt 25 % var inhysta i inredd bur. (källa Jordbruksverket)

Harry Blokhuis är professor i etologi på SLU. Han säger att djuren fått det bättre överallt i Europa.  – Vi hade en enorm intensifiering av djurhållningen efter andra världskriget, och vi gick kanske för långt. På 1960-talet fick allmänheten reda på hur vi hanterade vår djur, och det blev en chock för många som hade den romantiska bilden av några betande kor i hagen och några bökande grisar. Industrin hade missat att koppla till allmänheten och vi måste nu ta steg tillbaka för att reparera den kopplingen, säger Harry Blokhuis.

Bedömningen som forskarna på SLU gör är att djuren fått det allt bättre, men det går idag inte att få fram hårdfakta som bekräftar den bilden svart på vitt. Det finns inga snygga hälsokurvor från 1980-talet som belägger forskarnas positiva bild. Ulf Magnusson, som är professor i veterinärmedicin på SLU, säger att det finns mycket hälsodata insamlad, men den är dessvärre inte sammanställd. Men kraftigt minskad antibiotikaanvändning och att flera sjukdomar helt försvunnit är indirekta tecken på att djuren fått det bättre, säger Ulf Magnusson.

Reporter: Gustaf Klarin [email protected]

Programledare: Johan Thorstenson [email protected]