Växtförädlarna hankar sig fortfarande fram med Mendel och Darwin i bagaget. Samtidigt pågår starkt ifrågasatta genmodifierande förändringar i växterna. Och lagstiftningen ligger långt efter den tekniska verkligheten.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, arbetar växtodlingsexperter för att få fram nya typer av grödor inför en väntad klimatförändring. Till sitt förfogande har de den klassiska växtförädlingen där korsningsförsök kan ge nya varianter, en teknik som Gregor Mendel påvisade i slutet av 1800-talet.

Men urval och återkorsning är inte det enda valet idag. Riktade mutationsförsök med radioaktiv strålning eller behandling med kemikalier har pågått i hundra år. Målet är hela tiden detsamma: att hitta nya varianter av en växt som gör den lämpad för olika förhållanden.

Genetisk modifiering är däremot en skräddarsydd metod, och inom laboratoriets stängda dörrar kan exempelvis backtrav odlas. Där kan önskvärda gener transplanteras in i blomman med hjälp av bakterier.

Andra försök att genmodifiera grödor och anpassa dem för klimatförändring pågår i Afrika. Men lagstiftningen släpar efter och kan även vara ett stort hinder för att få fram nya odlingsgrödor inför en klimatförändring. Politikers och juristers osäkerhet inför den genetiska ingenjörskonsten gör att forskarna nu sitter i limbo.

I programmet medverkar Jens Sundström från SLU, växtbiolog och forskare inom växtgenetik, Anna Westerbergh, forskare med uppgift att förförädla och Kristina Dixelius, professor vid SLU.

Sändes första gången i april 2014.

Reporter: Ann-Louise Martin

Programledare: Johan Thorstenson [email protected]