Mikroplast och mikroskräp har blivit allt mer medialt uppmärksammat. Det handlar om mikroskopiska knappt synbara partiklar, ofta av plast, som skräpar ner våra hav.

Fler och fler forskare intresserar sig för mikroskräpet och vill ta reda på hur mycket som finns, varifrån det kommer och hur farligt det är för djuren i havet. Fiskar äter till exempel upp det här skräpet, för att sedan hamna som livsmedel på våra tallrikar. Men forskningen vet fortfarande väldigt lite om vad det här får för konsekvenser för djur och människor.

Fredrik Norén och Kerstin Magnusson från IVL Svenska miljöinstitutet har länge studerat det här skräpet och försöker ta reda på mer om källorna bakom det.

De har till exempel undersökt hur mycket sådant här smått skräp som kommer ut från tre svenska avloppsreningsverk, och har kunnat se att stora volymer mikroskräp letar sig ut i havet härifrån.

Enligt deras mätningar letar sig omkring 70 miljoner plastpartiklar per timme ut från ett stort svenskt avloppsreningsverk. Det handlar bland annat om plastpartiklar som frigörs när vi tvättar kläder eller om plaster som finns i rengöringsprodukter.

Vi har också pratat med Richard Thompson, professor i marinbiologi vid Plymouth University, som för tio år sedan var en av de forskare som myntade termen mikroplast. Han konstaterar att det fortfarande finns mycket kvar för forskningen att ta reda på om mikroskräpet. Det går till exempel inte att kvantifiera hur mycket mikroskräp som finns i våra hav baserat på den forskning som finns idag.

Reporter: Petra Olsson [email protected]

Programledare: Camilla Widebeck