Visst är små klasser viktiga men lärarens kompetens är mycket viktigare. Det är en betydligt mer kraftfull faktor än klasstorlek, säger Jan-Eric Gustafson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Inför valet lovar både socialdemokraterna och alliansen att minska storleken på lågstadieklasserna om de kommer till makten. Mycket forskning visar att mindre klasser kan vara bra, särskilt för yngre barn och för barn från hem utan studietradition.

Samtidigt innebär en minskning av klasstorleken en risk. För att öka elevernas kunskaper gjordes till exempel en stor satsning på att minska klasserna i Kalifornien i USA. Men effekten blev inte den förväntade.

– Man anställde nya lärare som var oerfarna och de lärarna hamnade också i områden med sämre förutsättningar. Resultatet blev att totalt sett gav den här reformen ingen effekt. Det beror på att det händer två saker samtidigt. Dels minskar man klass-storleken och dels försämrades lärarkvaliteten, kanske främst för de som hade behövt den bäst, säger Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universtitet, som studerat effekten av mindre klasser.

I Sverige råder lärarbrist och med de förslag till minskade klasser som presenterats inför valet saknas tusentals lärare. Peter Fredriksson tycker att frågan om mindre klasser är viktig men han är tveksam till att göra snabba förändringar. – Det är en del av de möjliga policyverktyg som beslutsfattare kan överväga. Men jag tycker inte att man ska sänka klasstorleken radikalt eftersom det finns ett begränsat lärarutbud. Kanske ska man börja med de klasser där det går barn som har sämst förutsättningar, säger Peter Fredriksson.

Jan-Eric Gustafsson,professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, är inne på samma linje och varnar för att reformen kan slå fel. – Om man sitter i situationen att man inte har tillgång till välutbildade lärare som kan framförallt läsinlärning då risker man att försämra resultaten.

Reporter: Lotta Nylander

Programledare: Johan Thorstenson [email protected]