Intresset för vår måne ökar snabbt och det är inte bara stormakterna som bygger raketer för att nå dit. Svenska forskare och privata företag är också med i kapplöpningen.

Efter den prestigefyllda månkapplöpning på sextiotalet och sjuttiotalet har det varit ganska tyst om månen. Tekniken har förändrats sedan den sista människan satte sin fot i månsanden 1972 och idag är inte månen så otillgänglig som den en gång var. Astronomiprofessorn Dainis Dravins menar att månkapplöpningen inne i en ny fas.  – Nu är vi tillbaka till månen. Den här gången är vi tillbaka för att stanna, säger han.

Månen erbjuder möjligheter till ny forskning som kan lära oss ett och annat om livets utvecklig. Himlakroppen kan också innehålla värdefulla resurser. Flera privata företag har nu siktet inställt på månen. Tävlingen Google lunar x price utlovar 30 miljoner dollar till den första privatfinansierade gruppen som lyckas landa där.

Utanför Köpenhamn träffar vi Tor Fos Mortensen, från Euroluna, som bygger en egen månlandare. – Många pratar om mars, men det är för långt bort för mig. Månen, det är ett uppnåeligt mål säger han.

Redan i sommar planerar Euroluna att skjuta iväg sin farkost mot månen. Det är mycket som ska falla på plats, när de ska göra något som ingen lyckats med tidigare. Att bli de första privatpersonerna som kör sin månlandare på ytan.

Även i Sverige har vi siktet på månen. Forskare från Institutet för rymdfysik i Kiruna var med på satelliten Chandrayaan-1 som såg spår av vatten på månytan för några år sedan. Nu planerar de att landa instrument där för att undersöka om vatten kan bildas där. Det kan ha betydelse för en framtida månbas. – Om man vill ha människor på månens yta, då behöver de vatten, säger forskaren Martin Wieser.

På måndag fortsätter Vetandets Värld spana ut från jorden och då handlar det om att exploatera naturresurser i rymden.

Sändes första gången i februari 2014.

Reporter: Olof Peterson [email protected]