I somras häckade minst 14 000 sillgrisslor på Stora Karlsö. Det är dubbelt så många som man räknade till för tio år sedan. Vetandets värld var med när sommarens grissleungar hoppade från de höga klipphyllorna och ringmärktes innan de letade sig vidare ut i havet.

Stora Karlsö hyser Östersjöns största sillgrisslekoloni. Här har sillgrisslorna studerats i hundra år, och man kan se tydliga förändringar i vad det är som stört och hotat fåglarna under olika perioder. I modern tid har man hittat många sillgrisslor i en sorts fiskenät som kallas drivgarn. Att garnen förbjudits i Östersjön tros vara ett skäl till att grisslorna ökat i antal.

Under sommarens Almedalsvecka i början av juli bjöd Världsnaturfonden, som är med och finansierar forskning om sillgrisslorna, ut riksdagens miljö- och jordbruksutskott till Karlsö för att se forskningen på nära håll. I egenskap av besökare fick politikerna då hjälpa forskarna att fånga sillgrissleungar på stranden. Per Arvid Berglund och Olof Olsson som båda arbetar i sillgrissleprojektet sitter på stranden och ringmärker fåglar.

Fångar fåglar gör bland andra Havs- och vattenmyndighetens chef Björn Risinger, vänsterpartisten Jens Holm, Mikael Arthursson, partisekreterare för Centerpartiet. Henrik Österblom, forskare vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet, försöker förklara hur sillgrisslans ungar kan lyckas med konststycket att hoppa från en 40 meter hög klipphylla, dunsa ner på marken utan att slå sig och sedan hitta sin pappa bland tusentals andra ute på havet.

Reporter: Camilla Widebeck [email protected]