Gödselroboten ser till att kornas klövar hålls rena och fina när de lämnar mjölkningsroboten. Kamerorna i taket ser till så att korna inte blir halta. Mikrofonen på halsen har koll så korna tuggar ordentligt och inte hostar. Det handlar om den spännande tekniska utvecklingen inom lantbruket.

Vetandets Värld besöker lantbrukaren Thuve Ynvgesson i skånska Brösarp som har en gödselrobot, fyra mjölkningsrobotar och 250 mjölkkor. Mjölkningsroboten kom in i den svenska lantbruket i slutet på 1990-talet och gödselroboten kom för ungefär fem år sedan.  – Var det ditt teknikintresse som var orsaken till att du skaffade din gödselrobot?  – Nej, lättja, svarar Thuve Yngvesson. Roboten gör att jag slipper det tråkiga arbetet med att skrapa gödsel för hand 1,5 timmar om dagen.

Gödselroboten, ungefär en och en halv meter lång, en knapp meter bred, påminner lite om en robotgräsklippare där den sakta och försiktigt rör sig mellan korna. Med sina armar skrapar den med sig gödseln så att gödseln försvinner ner i springorna i spaltgolvet. Thuve Yngvesson upplever att kornas klövar har blivit renare tack vare robotens insats.

Christer Bergsten som är professor i tekniska system för animalieproduktion på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tror att gödselroboten är bra för att hålla rent bland korna, men han säger att det fortfarande saknas vetenskapligt stöd som belägger att deras klövhälsa verkligen blir bättre tack vare gödselroboten. Bland kor som, likt Thuve Yngvessons kor, går i så kallad lösdrift - fritt inomhus, är just klövsjudomar ett stort problem eftersom korna promenerar omkring i sin egen avföring.

Anders Herlin är husdjursagronom och docent på SLU. Hans forskningsområde är precision livestock farming (ungefär precisionsdjurhållning). Han berättar om hur man idag kan använda mikrofoner på flera sätt för att effektivisera djurhållningen. En mikrofon på kons hals kan tala om vad som sker inne i kons mun, om hon tuggar eller idisslar. Om hon idisslar mycket ger det en signal till bonden att det finns utrymme för att ge henne mer kraftfoder att tugga på, och det i sin tur ger mer mjölk. Andra mikrofoner kan man sätta upp i lagården som identifierar hostningar. Med god precission kan de tala om var i djurstallet en kalv eller gris hostar, vilket gör att djurskötaren kan behandla just det djuret och istället för hela besättningen, enligt Anders Herlin.

Forskarna arbetar också med kameror och bildanalys. Det handlar om att med hjälp av kameror uppsatta i taket skapa tredimensionella bilder av korna uppifrån. Målet är att identifiera koryggar som krummar eftersom en krummande korygg kan vittna om att kon är halt.

Reporter: Gustaf Klarin [email protected]