En roman baserad på två otroligt starka kontraster - eller är de kanske två sidor av samma mynt? Vi blir roade av en direkt humor, men också oroade av den mentala ohälsan. Genom att bjuda in oss i sin 'Glaskupa' får vi kanske en viss förklaring till Sylvia Plaths tragiska självmord. Ett liv som väckt mycket intresse och spekulation, inte bara angående hennes mentala tillstånd och författarskap, utan också hennes äktenskap, syn på kvinnan, etc. Vi förstår verkligen varför Cullhed valde att skriva om just detta livsöde...