Utrikeskrönikan 26 april 2018. San Salvador.

San Salvador, torsdag

Vi rullar upp mot byn Distrito Italia utanför El Salvadors huvudstad San Salvador. När vi närmar oss rullar chauffören ner rutorna så att vinden rusar rakt igenom bilen. "Så de ser att vi inte är ett hot", säger chauffören. Han syftar på gängmedlemmarna, som håller koll på vilka som kommer och går i området.

Vi har bestämt träff med en lokal pastor som försöker hindra unga från att dras in i gängkriminaliteten, och hjälpa de som vill hoppa. Pastorn, Mario Salvador Carias, är välkänd i området och har sagt att vi kommer. Här är det El Salvadors största kriminella gäng Mara Salvatrucha som styr, så att bara komma hit oinbjuden kan vara förenat med livsfara.

Vi möter upp den nyblivna avhopparen Miguel. Han är 17 år gammal och det har nu gått en månad sedan han bröt med Mara Salvatrucha. Han säger att han inte vill ha något mer med den livsstilen att göra. Det som fick honom att ta steget var att han blev misshandlad av polisen, framför sin mamma. Det är vanligt att misstänkta gängmedlemmar blir ihjälskjutna av polisen här och Miguel såg hur ledsen hans mamma blev när hon trodde att hon skulle förlora honom också. Han har två bröder som också var med i gänget, den ena blev dödad och den andra sitter i fängelse. Så han bestämde sig för att lämna men säger att det är svårt. "När inte har någonting att göra och ser mina gamla kompisar gå förbi, vill jag bara gå fram till dem och säga att jag vill vara med igen, och gå med på riktigt. Det skulle kräva att jag dödar någon", säger han.

När Miguel beskriver det här suget som kommer över honom, när han är uttråkad är det som att han pratar om ett beroende. Ett sug efter en drog, eller suget efter att träna hos en elitidrottare som är skadad.

Och elitidrotta är vad Miguel egentligen vill göra. När jag frågar vad de har för framtidsdrömmar svarar Miguel att han vill bli fotbollsproffs. En annan ung avhoppare vi träffar drömmer om att bli konstnär. Det som saknas, säger de här 17-åringarna, är möjligheter.

För även om det finns flera honom kyrkan som hjälper de som vill lämna gängkriminaliteten, är vägen tillbaka ut i samhället långt ifrån rak. En präst jag träffar, efterlyser försoning.

"Jag har inga svar på hur det skulle gå till, men det som behövs är att kvinnan som går till kyrkan kan acceptera att killen som mördade hennes son också är där", säger han.

Palmira Koukkari Mbenga [email protected]