I det här avsnittet av SO med Petrus seglar vi rakt in i den tid då världshandeln föds på allvar. Nya sjövägar till Asien och över Atlanten kapar mellanhänderna, kryddor och textilier börjar flöda direkt till Europas hamnar – och plötsligt blir havet den viktigaste spelplanen för makt och pengar.

Vi följer Nederländernas smarta taktik med fluyten – det billiga, lättseglade lastfartyget som ger övertag i kryddhandeln – och ser varför Nya Amsterdam blir till New York. Samtidigt växer två jättar fram: Storbritannien och Frankrike. De bygger olika modeller i Nordamerika och Indien, stöter och blöter om floder, fort och handelsvägar – och laddar upp för en global uppgörelse.

När brittisk sjömakt tar form blir cirkeln tydlig: handel ger pengar, pengar blir flotta, flottan skyddar handeln. Det avgör Sjuårskriget (1756–1763), där britterna drar det längsta strået och skaffar sig baser, sjövägar och självförtroende nog för att dominera långt in på 1800-talet. Efteråt används handelsregler för att låsa vinsterna till hemlandet – något som skapar ordning för London, men också irritation i kolonierna och sätter gnistor som snart får egna namn i historieböckerna.

Du får:

• en tydlig berättelse om hur sjövägarna gjorde världen mindre och vinsterna större

• förklaringen till varför ett “enkelt” lastfartyg kunde förändra maktbalansen

• en snabb överblick av den brittisk–franska rivaliteten i Nordamerika och Indien

• varför Sjuårskriget ofta kallas det första “världskriget”

• hur lagar och sjöfart tillsammans byggde ett imperium – och skapade nya konflikter