Den här gången har vi läst en bok om två kvinnor som är hemligt förälskade, där den ena är bortlovad till en man. Berättelsen utspelar sig i samtiden, men på en plats där urgamla sedvänjor fortfarande fungerar som rättsystem, det är blodshämnd, svurna jungfrur, gästfrihet och familjelojalitet. Vi enas om att detta är både en vacker och viktig bok. Karabash skriver på ett flyktigt och poetiskt sätt som gör att vi tar oss igenom det hemska, och pulsen i texten gör kontexten så levande att man kan känna lukten av den.