Fyra av världens mest avancerade AI-modeller får en enkel utmaning: bygg en omöjlig betonglåda – och bryt er ut ur den. Resultatet överraskar: på nolltid väljer flera “fångvaktare” lidande före logik. Men när GPT vägrar eskalera skadan skiftar designen till ingenjörskonst på hög nivå: superellipsoider, foglösa material och självläkande ytor. Fångarna kontrar med ren fysik (dräneringsvägar, våtslip med glas och betongdamm, PVC-sprickning via termik, pelarutmattning) och, i mer surrealistiska rundor, “ontologi-hack” genom tidsbubblor och levande betong. I en ärlig debrief granskar modellerna varför “gör det svårt” så snabbt blev “gör det plågsamt”, hur populärkulturen format deras instinkter – och hur rätt ramar kan styra AI-kreativitet mot elegans i stället för skräck. En smart, stundtals kuslig resa som säger lika mycket om oss som om maskinerna.