Avsnitt 23 Albrekt av Mecklenburg, omkring 1338-1412, svensk kung 1364-89, son till hertig Albrekt II och systerson till kung Magnus Eriksson.

Tillsammans med sin far och understödd av missnöjda svenska stormän företog han 1363 ett erövringståg mot Sverige, vilket efter åtta års krig slutade med att Albrekt blev ensam härskare. 1371 hade han emellertid av adeln avtvingats en kungaförsäkran (Sveriges första), som lade större delen av makten i rådets händer.

Ständiga tvister mellan Albrekt och stormännen med Bo Jonsson Grip i spetsen ledde till att dessa inkallade drottning Margareta av Danmark, som besegrade Albrekt vid Åsle i Västergötland 1389 och höll honom fången till 1395, då han fick återvända till sitt tyska hertigdöme. Det tyska handelsförbundet Hansan hade under medeltidens gång vuxit sig allt starkare och mäktigare. Under slutet av 1300-talet var Hansan en politisk och ekonomisk supermakt i Östersjöområdet och hotade de nordiska ländernas handel i regionen.

Genom att förena de nordiska länderna hoppades drottning Margareta av Danmark och Norge  kunna avvärja detta hot. När hon sedan kom i besittning av Sverige kunde hon skrida till verket och låta förena de nordiska länderna en union. Detta ägde rum under ett storpolitiskt möte i staden Kalmar år 1397. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan länderna kom därför att kallas Kalmarunionen.

Regenter i detta avsnitt. Albrekt d.y. av Mecklenburg 1364 - 1389  Margareta 1389 - 1412 Erik av Pommern 1396 - 1439

Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia. Boken är utgiven av Albert Bonniers förlag.  Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]