Brevpodden

Nyckelfrågor:

• När gjorde du senast en tacksamhetsövning, på egen hand eller tillsammans med andra? Vad kom du underfund med då?
• Känner du något tryck att utvidga eller rentav byta ut någon av dina komfortzoner, och hur gör du för att bättre komma underfund med vart du vill?
• Får du lust att botanisera vidare kring konvivialitet/conviviality via exempelvis Google?
• Vilka människor har du i din närhet som du kan provtänka med?

Nu är Brevpodden slut, tack alla ni som lyssnat!

Nyckelfrågor:

• Hänger du med när vi även i dessa brev tar upp ”konserverad tid”, inte i termer av att det är själva tiden som ”sparas” (det är omöjligt) utan utifrån hur använd tid faktiskt byggs in både i dina yttre och inre förutsättningar?
• Mycket av din kognition är distribuerad till infrastrukturen och sakerna runt omkring din (som t ex lagar, kommunikationer, bebyggelse, klockor, böcker, mobiler, minnessaker, …). Har du funderat över vad detta gör med din ”nakna” kognition, alltså din kognitiva stand-alone-förmåga?
• Gläds du eller förskräcks du inför att en för dig alldeles ny tanke i samma ögonblick troligen tänks av många medmänniskor?
• Att alltid i bakhuvudet ha frågor som ”hur kan jag göra detta mer konvivialt?” och att efteråt reflektera över ”vad i detta blev så konvivialt som möjligt?” hjälper en att komma underfund med och utveckla det mellanmänskliga. Utmanas du av möjligheten att förstå mer hur man kan leva (”vivere”) bättre med (”con”) varandra?

Nyckelfrågor:

• Vilka är dina erfarenheter – visar människor långt norr eller långt söderifrån i Sverige öppnare sin kärnpersonlighet än människor överlag gör i mellanSverige?
• Vad får du för associationer när vi skriver om lärandet som en ”slow-cooking”?
• Vet du vilken MyerBriggs-kategori du hör till? Och känner du igen dig i de existerande beskrivningarna av din personlighet?
• Använder också du skrivandet för att komma underfund med hur du tänker?
• Vad gör tiden med maten och vad gör maten med tiden? Vad gör måltiden med människan och vad gör människan med måltiden.

Nyckelfrågor:

• Visst hjälper väl högtider och ritualer oss till tydligare gemensamma rytmer i livet? Eller??
• Aktiva elever prioriteras hela vägen från grundskola upp till universitetsnivåer. Men är detta verkligen rimligt? Och vad för det med sig genom sin inriktning på aktiva detaljprestationer snarare än på tyst eftertänksamhet och helhetsfunderingar?
• Brukar du reflektera över dina felskrivningar, felsägningar eller felläsningar? Om inte – gör det! Det kan vara mycket nöjsamt!!
• Klassgränsöverskridande kan vara ett utmärkt sätt att få syn på sådant man annars kan vara blind inför, dvs to make the familiar strange, samtidigt som det tveklöst utmanar en i riktning mot to make the strange familiar. Vad har du för erfarenheter av detta?

Nyckelfrågor:

• Den s k administrativa klassen har fått en enorm makt i utbildningsväsendet som strateger, jurister, HF-personal, mm, snarare än som servicepersonal. Och som mätare av basverksamheten via styckeräknande och ett därmed förytligande fokus på utbildningsproduktion snarare än på lärandeprocesser. Har du några exempel att bidra med kring detta?
• När du hörde oss prata om ”Motjorden”, vad väckte den för associationer i dig?
• FAQ, Frequently Asked Questions, och UEQ, UnExpected Questions fyller båda en viktig funktion. Medan FAQ synliggör vad som behöver bättre förklaringar, kan UEQ hjälpa till att skaka om grundvalarna. När mötte du senast en UEQ och vad handlade den om?
• Vad gäller Amazons prioritering av helheter via Word snarare än staccatodetaljer via Powerpoint – får du någon lust att haka på åt det hållet??

Nyckelfrågor:

• Barn förr i världen skrev ofta brev till varandra och därtill skoluppsatser som bara var till för att öva upp förmågan att berätta. Vad händer med barns lärande när man numera försöker få dem att direkt analysera och värdera, och hur rimmar detta med hjärnforskningens inblick i hur det unga skolbarnets hjärna fungerar?
• Vi ordar mycket i breven kring hur viktig den överlappande kunskapen är för gemenskap och existentiell trygghet, och hur ensamhetsdrivande kunskapsrelativismen är. Vad har du lagt märke till av detta?
• Hur öppen vill och kan och bör du vara inför omvälvande nya tankar? Själva hävdar vi att det ska mycket till för att man ska hoppa över från ens existerande referensträdd till ett helt annat paradigm. Känner du igen dig i detta?
• ”Utan tvivel är man inte klok”, skrev Tage Danielsson. Så sant, så sant. Men utan referensram/referensträd är man inte heller klok. Eller?
• Det objektiva är i många sammanhang ett fantastiskt kunskapsideal. Men minst lika viktigt är det i praktiken att vara saklig, dvs medveten om att till saken hör (nästan alltid) personen, skeendena, relationerna. Säger det dig något att vi gör den distinktionen mellan det objektiva och det sakliga?

Nyckelfrågor:

• Förr var det så självklart att unga människor inte kunde klara sig utan att försöka lära sig av gamla. Så är det inte längre, bl a på grund av den ställning som den nya tekniken fått. Har man därigenom slängt ut barn med badvattnet, dvs fanns det fundamentala poänger i lärandet förr som vi nu missar?
• Med utgångspunkt i Maslows behovshierarki diskuterar vi i breven vad som händer om man bara inriktar sig på den översta nivån (självförverkligandet) och den nedersta (det fysiologiska) men missar de tre sociala nivåerna däremellan. Är det månne detta som ligger bakom att det idag är svårare än någonsin att vara ung?
• Med ålder följer ofta en ökad existentiell trygghet och därmed en förmåga till ett friare lärande och en tydligare inriktning på Känner du igen dig i att äldre gärna vill lära sig för att bättre förstå hur det egna livet utvecklats och utvecklas?

Nyckelfrågor:

• Vill verkligen alla äldre bli ”aktiverade”?
• Hur kan vi ladda om begreppet ”gammal” till att stå för (minst) lika mycket positivt som negativt?
• Vad vet du om H70?
• Mycket i vår brevväxling är svenskt, annat är universellt. Får du lust att här och var lyfta upp kulturbundna perspektiv?
• Hur kan du undvika att blanda ihop den detaljglömska som är en normal del av ett friskt åldrande med de sjukliga förändringar som hör ihop med demenssjukdomar?
• Är det kanske först när man blir gammal som man kan komma underfund med vem man är, bortom alla skymmande utanverk?

Nyckelfrågor:

• Hur påverkar förskjutningar i tidsandan de skillnader som finns mellan generationerna?
• Visst är det väl fint med generativiteten, dvs att äldre mer eller mindre automatiskt flyttar över sitt intresse från den egna personen till de kommande generationerna?
• Om det är sant att ”70 är det nya 50”, måste rimligen tankarna inför din egen ålderdom ta med detta i beräkningen. Det är inte bara du som har svårt att känna igen dagens äldre eller dig själv utifrån förra eller förförra äldregenerationen. Vad gör denna disjunktur med dig?
• Har du tänkt på att äldre faktiskt är mer olika varandra än vad yngre är?