Avsnitt: 106. Karl XV dog 1872 och då han var barnlös övertog hans bror Oscar kungatronen och blev Oscar II. Louis De Geer blev Sveriges första statsmimister då tvåkammar riksdagen började 1866. Trots att de fanns motsättningar mellan kamrarna fattade man viktiga beslut. 1878 avskaffades tvånget för jordägarna att erhålla skjuts då gästgiveriet inte kunde och dels infördes metersystemet i landet som blev allenarådande 1889. Men skattefrågorna, värnpliktsfrågan och frågan om skyddstullar gjorde kamrarna djupt oeniga och kampen mellan viljorna var stundtals hård. En viktig händelse i svensk politisk historia var striden om spannmålstullarna. Sverige förde en frihandelspolitik men på våren 1887 visade det sig att protektionisterna hade majoritet i riksdagen. Oscar II biföll då begäran från den frihandelsvänlige statsministern Robert Themptander att utlysa nyval till andra kammaren. Detta blev den första moderna valrörelsen i Sverige. Tullstriden ledde fram till ökade krav på rösträttsreformer. Fler och fler ville sänka de krav på inkomst som ställdes för att män skulle få rösträtt. Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett modernt svenskt partiväsende formades. Stora stridsfrågor var fortsatt tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var kampen om allmän rösträtt. En "vänster" bestående av liberaler och socialdemokrater krävde allmän rösträtt, medan "högern" ville bromsa genom olika inskränkningar. 1907 genomförde en högerregering en kompromiss som gav alla män utom de fattigaste lika rösträtt till andra kammaren, medan rösträtten förblev inkomstgraderad till den första. 1914 tillspetsades motsättningarna mellan höger och vänster då högern organiserade det s.k. bondetåget, som krävde höjda försvarsutgifter. Kungen tog öppet ställning mot den liberala regeringens program, vilket utlöste en regeringskris trots att socialdemokraterna med Hjälmar Brantning i spetsen anordnade en motdemonstration några dagar senare som hade fler deltagare än i Bondetåget. Livsmedelsbristen under kriget ledde till omfattande demonstrationer och kravaller våren 1917 som upproret i Seskarö, brödupproret i Göteborg och Kravallerna på Gustaf Adolfs torg i Stockholm. och i valet samma år föll högerregeringen. En koalition mellan liberaler och socialdemokrater lade fram ett förslag till allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Men förslaget kunde inte drivas igenom förrän i samband med första världskrigets slut, då uppror och oroligheter ute i Europa övertygade högern om att den måste ge upp sitt motstånd mot allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Därmed blev Sverige en parlamentarisk demokrati med allmän och lika rösträtt. Regenter i detta avsnitt: Karl XV 1859- 1872. Oscar II 1872-1907, Gustaf V 1907- 1950. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]