Den ekonomiska botten är sedan länge passerad och under det kommande året väntas den svenska ekonomin fortsätta att stärkas rejält. Samtidigt finns det mycket mörker. Det är det allvarligaste läget sedan andra världskriget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikter och hot
Venezuela, Iran, Grönland, Ukraina – nyheterna domineras av konflikter och krig. ”Vi behöver Grönland”, säger Donald Trump. Läget är farligt på flera vis, och världsordningen är hotad, säger statsminister Ulf Kristersson. ”För ett land som Sverige är det här särskilt allvarligt”.

Ekonomin går bra – och kommer gå bättre
Ändå pekar de ekonomiska pilarna tydligt uppåt, särskilt här i Sverige. ”Vi behöver hålla två tankar i huvudet”, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth. För trots stora orosmoln är huvudscenariot att 2026 blir ett starkt år för svensk ekonomi. ”Det kan alltid hända grejer, men det ser ut att bli ett riktigt bra år tillväxtmässigt”, säger Viktor Munkhammar, kommentator på Dagens industri.

Börserna fortsätter mot nya höjder
Börserna har stigit hittills i år och de stora globala investerarna fortsätter att satsa stort på aktier, trots att flera rekord redan har passerats. ”Det signalerar en viss finansiell självbelåtenhet”, varnar Sveriges radios ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.

Programledare och producent
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet
Victor Munkhammar, kommentator Dagens industri
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Annika Winsth, chefekonom Nordea
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB
Ulf Kristersson (M), statsminister
Lars Løkke Rasmussen, utrikesminister Danmark
Jerome Powell, centralbankschef USA
Donald Trump, president USA
Helena Gissén, politikkommentator Ekot

[email protected]

Bombningar, en tillfångatagen president och kontroll över oljan. Kan USA:s attack på Venezuela rita om världskartan för det svarta guldet? Den nedgångna oljeindustrin ska rustas upp och USA ska göra jobbet, men det blir inte lätt enligt experter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När USA:s president Donald Trump höll sin presskonferens efter attacken mot Venezuela betonade han hur viktig oljan är. Han sa bland annat att de stora amerikanska oljebolagen ska gå in i Venezuela och satsa miljarder dollar.

Oljans roll
En fråga man bör ställa sig, enligt Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud, är vem som tjänar på detta och påminner om tidigare möten mellan Trump och oljebolagschefer.

”Ett ganska bra klassiskt latinskt uttryck är: Cui bono - till vems gagn? För det finns många gånger en ekonomisk vinning för Trump själv, hans närstående, hans vänner eller hans finansiärer när han beslutar om politiska handlingar”, säger han.

En lång historia
Venezuelas oljeindustri har en lång historia tillsammans med amerikanska oljeföretag. Den venezuelanska staten gav de amerikanska bolagen utvinningsrättigheter. Med början redan under mellankrigstiden gjorde bolagen de stora investeringar som krävdes för att få upp oljan ur marken.

”Det här har hela tiden varit uppgörelsen. Oljan har aldrig ägts av de amerikanska bolagen. Det har skett under koncessioner”, säger Fredrik Uggla, docent i statskunskap, Uppsala universitet och tidigare chef för Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.

Sedan 1970-talet och framåt har sedan villkoren för utvinningen ändrats och den Venezuelanska staten har krävt att få en större del av de vinster som skapats. Men många personer med kunskap har flytt från Venezuela undan den politiska repressionen och oljeproduktionen har minskat kraftigt sedan glansdagarna.

Priserna har fallit
Världen behöver inte mer olja just nu, enligt energimarknadsexperter. Det finns mer än vad som behövs på marknaden och priserna föll under förra året.

”Förmodligen kommer vi se dem falla ännu mer”, säger Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis.

Men han tror ändå att den tunga oljan från Venezuela kan vara användbar för att till exempel blandas med lättare olja från USA. Därför kan det finnas ett intresse för amerikanska oljebolag att komma tillbaka till Venezuela.

Programledare:
Anders Jelmin

Producent:
Olof Wijnbladh

Tekniker:
Alma Segeholm

Medverkande och röster i programmet:
Fredrik Uggla, docent i statskunskap, Uppsala universitet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot
Donald Trump, president, USA
Mike Wirth, vd, Chevron
Samuel Ciszuk, energianalytiker, ELS Analysis
Thina Saltvedt, energianalytiker, Nordea

[email protected]

En av världens snabbast växande ekonomier är en kommunistdiktatur som kan ha framtiden för sig. I den nya ekonomiska världen med USA-tullar och allt dominantare Kina kan landet bli en vinnare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snabbväxande ekonomi
Den ekonomiska utvecklingen i Vietnam har gått i rekordfart de senaste decennierna. Under 2024 växte landets ekonomi med 7,1 procent, vilket placerade Vietnam på en 12:e plats i världen när det handlar om tillväxt, enligt Utrikespolitiska Institutet.  

Diktatur
Målet är att Vietnam ska bli ett höginkomstland och det lyfts fram att den här utvecklingen tagit många människor ur fattigdom – samtidigt är det en diktatur.
”Flera bedömare att repressionen kanske till och med ökat med den ny generalsekreteraren för kommunistpartiet. Så det går inte åt rätt håll när det gäller politiska friheter”, säger Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent Axel Kronholm.

Svenska företag vänder blickar ditåt
Vietnam har blivit ett allt mer intressant land för svenska företag. Enligt organisationen Business Sweden finns i nuläget ett 60-tal svenska företag representerade i Vietnam.
”För svenska företag som är lyckosamma i Vietnam så finns det väl kanske inte någon riktigt röd tråd, utan det är de stora bolagen som har lyckats bäst här hittills”, säger Marcus Persson på organisationen.

Risker med att handla med en diktatur
”Redan i dag finns det exempel på att det kanske inte är så smärtfritt”, säger Örjan Sjöberg, som är professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Programledare och producent:
Victor Jensen och Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet är bland annat:
Axel Kronholm, Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent
Örjan Sjöberg, professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Marcus Persson, Business Sweden
Christopher Beselin, investerare i Vietnam

[email protected]

Priskrig, handelskrig, kinesiska konkurrenter och trögare försäljning. Nu pressas europeisk bilindustri från flera håll, vilket kan påverka många jobb.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utmanande period
Fordonsindustrin går just nu igenom en period med flera utmaningar. Det handlar dels om omställningen från bensin och diesel till eldrivna fordon. Att bilarna blir allt smartare och uppkopplade. Ny och hårdare konkurrens från framför allt kinesiska elbilstillverkare och dessutom nya tullar och handelshinder, som gör det svårare och dyrare att sälja bilar.
”Det är en väldigt stor oro”, säger Peter Bryntesson, vd på organisationen FKG.

Viktig för ekonomin
Fordonsbranschen är viktig för jobben och ekonomin i många länder. Här i Sverige jobbar runt 230 000 personer inom hela branschen, enligt branschorganisationen Mobility Sweden. Hela Europa har ett relativt stort beroende av branschen och ett land som sticker ut är Tyskland, där mörka moln dragit in över företagen.
”Det är verkligen en kris. Det är nästan som ett korthus som väntar på att kollapsa. Jag menar, det är väldigt ostabilt just nu”, säger den tyska bilanalytikern Matthias Schmidt, som tror att fler bilfabriker kan stängas i framtiden.

Hårdare konkurrens i Kina
Volvo Cars vd Håkan Samuelsson säger att en stor del av industrin i Kina tas över av kinesiska konkurrenter.
”Det som händer är att bilindustrin i Kina var väldigt västinfluerad och dominerad. Nu ser vi en bilindustri i Kina som ungefär hälften, hälften”, säger han.

Programledare och producent:
Victor Jensen

Medverkande och röster i programmet är bland annat:
Peter Bryntesson, vd för Fordonskomponentgruppen
Karin Olander, bilreporter på Dagens Industri
Matthias Schmidt, tysk bilanalytiker
Stella Li, vice vd BYD
Håkan Samuelsson, vd på Volvo Cars
Erik Severinson, kommersiell chef på Volvo Cars

[email protected]

Allt fler unga säger nej tack till barn. Samtidigt blir befolkningen allt äldre. Vad innebär bristen på barn för ekonomin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Globalt fenomen med stora konsekvenser
I vissa länder, som Sydkorea, föds så få barn att läget beskrivs som akut. Men även här i Sverige har antalet barn per kvinna rasat de senaste åren.

Lägre skatteintäkter och sämre välfärd
Om det låga barnafödandet ligger kvar på nuvarande nivå kommer varje ny generation bli 30 procent mindre än den innan. Om nivån sjunker till utredningens värsta-scenario kan befolkningen minska med 4 miljoner fram till år 2100 och Sveriges BNP mer än halveras. ”Men förhoppningsvis hamnar vi inte där”, säger regeringens utredare nationalekonomen Åsa Hansson.

Börsfall och boprisfall
Men även ett mildare scenario kan få stora effekter. Förutom att välfärden påverkas kommer aktier och bostadspriser gå ner när efterfrågan sjunker. ”Det finns mycket som talar för att vi kan få ett prisfall”, säger Åsa Hansson.

Men Martin Kolk, docent i demografi, är inte lika orolig. ”När det gäller Sveriges demografiska situation, så tycker jag inte att den är så alarmerande”, säger han.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och institutet för framtidsstudier
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Åsa Hansson, utredare, docent nationalekonomi Lunds universitet
Johan Grip, forskningschef Kommuninvest
Fredrik Bood, demograf SCB
Joanna Swica, träningsprofil
Jakob Forssmed, socialminister
Robert Wenglén, ordf kommunstyrelsen Lomma

[email protected]

Trumps vänner Ellisons slåss om Warner Bros Discovery. På andra sidan står Netflix. Vad handlar den här striden om?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Upptrappat budkrig
Insatserna är höga och turerna är många i striden om Hollywoodikonen WBD och dess filmbibliotek, som innehåller allt från gamla klassiker som Casablanca till Barbie och Batman. Bolaget äger även streamingtjänsten HBO Max och tv-kanaler som CNN.

Tech- och diktaturmiljarder
Efter att Netflix utropats som kommande ägare har presidentens vän Larry Ellison och hans son David, som är chef för bolaget Paramount Skydance, tagit strid och lagt ett fientligt motbud. ”Ellisons vill bygga en maktspelare både i Silicon Valley och Hollywood”, säger techanalytiker Björn Jeffery. Familjen Ellisons pengar kommer ursprungligen från techbolaget Oracle som Larry Ellison grundat. Men Ellisons bud har även backning från Trumps svärson Jared Kushner, Saudiarabien och Qatar.

Jokern i leken – Donald Trump
Donald Trump väntas bli tungan på vågen i valet av köpare. ”Att presidenten blandar sig i en Wall Street-deal på det här viset saknar motstycke”, säger CNN:s expert.

Så påverkas konsumenterna och filmbranschen
”Många spekulerar i hur en framtid kan se ut”, säger Sveriges radios Roger Wilson. Många kritiker är också oroliga för vad en affär kan betyda för filmbranschen. ”Hollywood tror att det kan bli stora uppsägningar”, säger Roger Wilson.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Björn Jeffery, techanalytiker Svenska Dagbladet
Roger Wilson, reporter P1 Kultur fd USA-korrespondent
Ted Sarandos, vd Netflix
David Ellison, vd Paramount Skydance
Eva Hamilton, ordförande Film och Tv-producenterna
Donald Trump, president USA
John Foley, redaktör Financial Times
William Cohan, författare och ekonomijournalist

[email protected]

Miljardkontrakten strömmar in och orderböckerna sväller. Europas försvarsindustri växlar upp från sparlåga till turboväxel med bland annat luftvärn, ammunition och stridsfordon, men också drönare och AI.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rekordinvesteringar i försvar
Kriget i Ukraina och breda satsningar på upprustning har drivit upp försvarsinvesteringarna till rekordnivåer i Europa och pengarna flödar in i försvarsbolagen. ”Industrin ökar produktionen snabbt”, säger Diego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRI. ”Allt efterfrågas just nu”, säger Per Olsson, forskare på FOI.

Nya typer av bolag
Samtidigt förändras branschen. Under kriget i Ukraina har det blivit tydligt att drönare och annan ny teknik fått en avgörande roll, vilket gjort att civila bolag tagit sig in på försvarsområdet. Och det behövs fler, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på FMV. ”Även sådana företag som inte ser sig som en del av försvarssektorn idag”.

Mildef, som bland annat tillverkar stryktålig kommunikationsutrustning och skärmar, har styrt om för att satsa helt på militära kunder framåt. ”Efterfrågan är så hög och utvecklingstempot behöver gå upp, och då behöver vi prioritera”, säger Magnus Hagman, Nordenchef på Mildef.

Ökat efterfrågan höjer priser
FMV har beställningar ute för runt 150 miljarder totalt. Men att efterfrågan på olika typer av materiel har gått upp innebär samtidigt att priserna har ökat. ”Det är en jätteviktig fråga för oss, naturligtvis vill vi att de omfattande satsningar som görs ska leda till ökade förmågor, inte till ökade styckpriser”, säger Björn Myrberg.

Försvarsaktier har blivit småspararfavoriter
Förutom riskkapitalbolag, fondbolag och techmiljardärer, har även många småsparare satsat på försvarsaktier – som rört sig mycket på sistone. ”Den kortsiktiga delen av aktiemarknaden verkar inte gilla fred”, säger Knut Kainz Rognerud.

Producent och programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Per Olsson, forskare FOI
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot 
Björn Myrberg, ekonomidirektör FMV
Magnus Hagman, nordenchef Mildef
Felicia Schön, sparekonom Avanza
Diego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRI
Pål Jonsson (M), försvarsminister
Kaja Kallas, EU:s utrikesminister
Micael Johansson, vd Saab
Emil Michael, teknikchef amerikanska försvarsdepartementet

[email protected]

Just nu pågår hårda förhandlingar om de ryska miljarder som finns på frysta konton i väst. Moskva har sagt att vi kommer känna av konsekvenserna för evigt om vi rör pengarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya fredsdiskussioner – och nya bombningar
Trycket ökar på att få fram en fredsplan och nästa vecka ska Trump skicka sitt sändebud till Moskva för att träffa Putin. Samtidigt fortsätter bombningarna mot Ukraina, och kostnaderna för att bygga upp landet igen beräknas bli enorma. ”Nästa år kan Ukrainas statsfinanser ta slut. Det är därför det är så stor diskussion nu kring hur man ska få in nytt kapital”, säger Calle Håkansson, forskare vid FOI:s enhet för internationell säkerhetspolitik.

Stor oenighet inom EU
Ett förslag är att använda den ryska centralbankens pengar som finns på frysta konton i Belgien. ”Vi måste sätta press på Ryssland”, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas. Men frågan är extremt känslig och vissa menar att konsekvenserna skulle bli katastrofala.

Programledare:
Hanna Malmodin

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Calle Håkansson, forskare FOI internationell säkerhetspolitik
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Ulrik Tideström, Sveriges sändebud för återuppbyggnad av Ukraina
Vidar Gothenby, enhetschef internationella sanktioner och penningtvättstillsyn FI
Torbjörn Becker, chef östekonomiska institutet HHS
Kaja Kallas, EU:s utrikeschef
Donald Trump, president USA
Bart De Wever, premiärminister Belgien
Grant Shapps, fd transportminister i Storbritannien

 [email protected]

Konsumenterna har blivit trötta på klimatsnack och litar inte längre på gröna försäljningsargument. Och företagen har börjat smyga med sitt hållbarhetsarbete.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Green fatigue och grönmattade konsumenter
Flera studier visar att konsumenter gärna handlar hållbart, men de har samtidigt blivit trötta på att höra skryt och överdrifter och tror inte längre på bolagens klimatpåståenden. ”Greenwashing har lett till cynism och sjunkande förtroende bland konsumenterna”, säger professor Christian Kowalkowski vid Linköpings universitet.

Sanktioner och politik
Och samtidigt som bolag kan få betala dyrt om de överdriver, har har synen på klimatarbete svängt på många håll. Inte minst i USA där Donald Trump har sagt att användningen av fossila bränslen ska öka.

Från greenwashing till greenhushing
Misstänksamma konsumenter, politiskt tryck och risk för sanktioner, gör att allt fler företag väljer att hålla tyst om sitt hållbarhetsarbete. Men vissa företag smyger med det av andra skäl. ”Kunderna uppfattar inte hållbarhet som något positivt”, säger Christian Kowalkowski, som gjort en studie bland europeiska lyxbolag.

Producent och programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Christian Kowalkowski, professor industriell marknadsföring Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, föreståndare för Centrum för affärsmodellsinnovation (CBMI)
Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot
Marcus Widén, makroekonom SEB
Mattias Goldmann, vd 2030-sekretariatet
Donald Trump, president USA

[email protected]

AI-genererade skådisar, översättare, jurister och programmerare arbetsmarknaden förändras snabbt. Samtidigt är det redan många som går arbetslösa. Vilka är vinnarna på framtidens jobbmarknad?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Majoriteten kommer påverkas
Skådespelare och musiker har redan fått konkurrens av band som The Velvet Sundown och den konstgjorda filmstjärnan Tilly Norwood. Men de allra flesta branscher och anställda kommer att påverkas av AI framöver. Framförallt tjänstemän. ”AI möjliggör nu för första gången i historien att tänkande arbete kan utföras av maskiner”, säger Magnus Lodefalk, nationalekonom och forskare vid Örebro universitet och Ratio.

Tecken på AI-effekt
Vissa har påverkats ordentligt redan. ”De administrativa tjänsterna har minskat kraftigt de senaste två åren”, säger Tobias Brännemo, chefekonom på Unionen. Andra tecken på AI-effekt ser man hos stora internationella teknikbolag, som Microsoft, Amazon och IBM, som gjort sig av med tusentals anställda. Och vissa, som Klarnas vd Sebastian Siematkowski, tror att AI kommer ta över mängder av jobb – det är bara en tidsfråga.

Men hittills syns det inga dramatiska effekter i studier och forskning. ”Den stora effekten blir kanske inte att jobb tillkommer eller att jobb försvinner”, säger Magnus Lodefalk.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Magnus Lodefalk, docent Örebro universitet och affilierad forskare Ratio
Anders Jelmin, reporter Sveriges radio
Tobias Brännemo, chefekonom Unionen
Maria Elinder, utvecklingschef Almega
Sebastian Semiatkowski, vd Klarna

[email protected]