Ekonomiekot Extra

Efter kongressvalet kastade sig Wall street på köpknapparna, och Stockholmsbörsen handlades upp till nya rekord. Sen kom bakslaget. Är den stora AI-kraschen här? Här hemma har även styrräntan höjts. Hur många fler blir det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att republikanerna och Trump förlorar makten över senaten och representanthuset fick finansmarknaden att hoppas på fred i Iran och på sjunkande oljepriser. Men humöret svängde snabbt och rädslan tog över. ”Nu är det inte bara AI-aktier som handlas ner, det är lite oroväckande”, säger Gabriel Mellqvist på EFN. Är AI-kraschen här? ”Det tror jag verkligen”.

Även om inflationen bromsat in här hemma varnar Riksbanken för att priserna kommer att öka framöver, och i veckan höjdes därför styrräntan till 2 procent. Det är den första höjningen på länge, men inte den sista, menar analytiker.

Samtidigt har avtalsrörelsen börjat rulla igång. Industrifacken kräver 3,9 procent i löneökningar nästa år. “Det kommer vi absolut inte gå med på”, säger arbetsgivarna.

Även om AI-aktier backar kraftigt nu så fortsätter AI-utvecklingen. Och frågan är vad det innebär för priser och löner i framtiden. Blir det en press neråt?

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Gabriel Mellqvist, programledare EFN
Ander Jelmin, reporter Ekot/Ekonomiekot
Krister Modin, analytiker Euroclear
Erik Thedéen, chef Riksbanken
Christina Nyman, chefekonom Handelsbanken
Jens Magnusson, chefekonom SEB
Marie Nilsson, IF Metalls ordförande
Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna

[email protected]

Investerare och andra håller andan inför det amerikanska kongressvalet. Vissa räknar med kaos och valfuskanklagelser. Andra tror på business as usual. Men för Sverige har Trumps politik hittills varit dyr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Enligt CNBC oroar sig väljarna mer för korruption och maktmissbruk än för någon annan fråga just nu, även ekonomin. Nevadas Secretary of State, demokraten Francisco Aguillar, menar att demokratin befinner sig i ett kritiskt läge. Han räknar med att republikanerna kommer hävda att valet stulits om demokraterna vinner. Republikaner varnar istället för vad som händer om demokraterna tar makten över kongressen: ”De vill se blod”.

Men även inflationen och höga räntor är viktiga frågor för amerikanerna inför valet. ”Det är oväntat många konservativa delstater som plötsligt ser rätt jämna ut”, säger Simon Isaksson, Sveriges radios korrespondent i Texas. ”Det är en nervös och väldigt politiserad stämning. Det är inte bara ett kongressval utan en omröstning om hur man förhåller sig till Trump”, säger Dagens industris korrespondent Emanuel Sidea.

Frågan är hur handelspolitiken kommer se ut framåt. Året efter Trumps ”liberation day” sjönk den svenska varuexporten till USA rejält, säger Joakim Wirén, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industri
Simon Isaksson, USA-korrespondent Sveriges Radio
Joakim Wirén, chefekonom Stockholms Handelskammare
Matt Mayer, politisk strateg Opportunity Ohio
Francisco Cisco Aguilar, Secretary of State Nevada

[email protected]

Brakförlust för Volvo Cars och 2 500 anställda måste gå. Men Volvos problem är bara en del av en betydligt större europeisk bilkris - i spåren av allt tuffare konkurrens från Kina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bilkrisen som skakar Europa
Volvo Cars gör miljardförlust och varslar anställda. Samtidigt vill Volkswagen frysa lönerna för över 600 000 anställda och flaggar för fabriksstängningar. Hur allvarlig är egentligen krisen i en av Europas viktigaste industrier och vad betyder den för ekonomin i Sverige och resten av Europa?

Hur kunde Kina köra om Europa?
På bara några år har kinesiska biltillverkare tagit stora marknadsandelar när omställningen till elbilar accelererat. Har Europas biljättar missat utvecklingen, eller är problemen djupare än så?

Klimatkrav, jobb och kampen om framtiden
När hundratusentals jobb står på spel ökar pressen på EU:s politiker att lätta på klimatkraven för bilindustrin. Men hjälper det företagen att återhämta sig, eller riskerar Europa att halka efter ännu mer i den globala konkurrensen? Frågan är vad som kan rädda Europas bilindustri och till vilket pris.

Programledare:
Erika Mårtensson

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Jonas Fröberg, reporter Dagens Nyheter
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars
Ronny Svensson, konsultbolaget Ynnor
Åsa Westlund, (s) klimatpolitisk talesperson

En ny svensk superdator med chip från Nvidia har byggts till Wallenbergsfärens storbolag. ”Alla företag blir AI-bolag”, säger vd Jensen Huang. Men samtidigt som AI-investeringarna ökar frågar sig många om de ens vill ha AI.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nvidias vd Jensen Huang och Marcus Wallenberg har lanserat en ny svensk AI-superdator, Sferical One, som storbolagen AstraZeneca, Ericsson, Saab, SEB och SKF ska använda. Tanken är att de ska träna och utveckla AI utan att viktig data behöver lämna Sverige. En bra idé, tycker Jensen Huang. ”Exportera inte data för att importera intelligens”.

Men samtidigt som storbolag och AI-förespråkare talar sig varma för nya upptäcker och behovet av att ligga i framkant, så växer motståndet bland befolkning. ”Protesterna har blivit ett uttryck för en större oro och ilska gentemot stora techbolag”, säger Björn Jeffery, techanalytiker på Svenska Dagbladet.

Branschen måste bli bättre på att förklara nyttan med AI, säger bland andra Svein Atle Hagaseth, vd för Heim Datacenter. ”Ja man har inte varit tydlig nog”.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Björn Jeffery, skribent och analytiker Svenska Dagbladet
Philip Ramqvist, reporter Ekonomiekot
Walter Kasall, områdeschef Global Data Centers
Annika Winsth, chefekonom Nordea
Jenny Nordlöw, vd Sfericals AI
Rafael Eisler, datacenterkritiker
Jensen Huang, vd Nvidia
Gary Oldham, grundare Protect Round Rock

[email protected]

Frankrikes stora skulder och skenande statsobligationsräntor skrämmer. Nu växer oron för att problemen ska sprida sig till andra länder i Europa – och rulla igång en ny eurokris med börsras, fallande bopriser och hög arbetslöshet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frankrikes statsobligationsräntor har stigit till kritiska nivåer. Samtidigt växer landets skuld. Situationen känns igen från den förra eurokrisen, när bland annat den europeiska centralbanken ECB fick rycka ut och rädda Grekland.

Nu väntar antagligen ett ekonomiskt stålbad för fransoserna. Men nästa år är det presidentval – och marknaden är orolig för att toppkandidaterna, Marine Le Pen på högerkanten och Jean-Luc Mélenchon på vänsterkanten, kommer förvärra situationen.

Samtidigt är det redan nu stora demonstrationer på gatorna mot nedskärningar, främst inom skolområdet.

Det är inte bara i Frankrike som räntorna stiger. Även i andra EU-länder, och inte minst i USA, talas det om en räntechock. Hittills har börserna stått emot krisen bra. Men frågan är om det väntar ett större börsras? Maria Landeborn, senior strateg på Danske bank, tror inte det.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Cecilia Blomberg, Sveriges radios korrespondent Paris
Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator
Harry Flam, professor Stockholms universitet
Pär Magnusson, räntestrateg Swedbank
Mario Daghi, fd chef ECB
Sébastien Lecornu, Frankrikes premiärminister

[email protected]

Jakten på mark och billig el gör att datacenter lockas till Sverige. Kommuner som säger ja hoppas på nya jobb men det finns samtidigt en oro för högre elpriser och konkurrens om elen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kräver enorma mängder el
De planer som finns på att bygga datacenter i Sverige skulle kräva gigantiska mängder el.
I veckan konstaterade Svenska kraftnät i en intervju i Dagens Industri att om allt blir byggt, utan att elproduktion kommer till, skulle elpriserna nå “oacceptabla” nivåer. Effektbehovet hos datacentren som just nu står i kö beskrevs som lika stort som exempelvis vad tio kärnkraftsreaktorer kan bidra med.

What´s in it for us?
Just nu pågår flera projekt runt om i landet och de kommuner som skriver avtal med de stora IT-jättarna hoppas på nya jobb och tillväxt. Men det finns samtidigt en oro för att datacentren ska driva upp elpriset och tränga undan annan verksamhet som blir utan el.

Saknas nationell strategi
I Sverige saknas en nationell strategi för hur elen ska fördelas när efterfrågan är högre än tillgången. För vems vinning ska elnätet byggas ut och hur vill vi egentligen att vår mark och energi och vårt vatten ska användas i Sverige?

Programledare:
Erika Mårtensson

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Julia Velkova, professor i medier och kultur Linköpings universitet
Knut Kainz Rognerud, ekonimikommentator Ekot
Pär Holmberg, senior forskare vid Institutet för näringslivsstudier
Albin Bylin (mp)
Erik Slottner (kd) digitaliseringsminister
Elina Arab, ordf Norrlandspartiet Timrå
Stefan Dalin (s) kommunstyrelsens ordförande Timrå
Erik Nises (s) kommunstyrelsens ordförande Borlänge

[email protected]

Tullar, psykningar och ultimatum. Den gamla världsordningen är på väg att skrotas. Istället blir det fler stormaktskamper och konflikter – och det kommer kosta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Toppmöten och deals
Xi Jinping och Donald Trump har träffats i Washington för att göra upp om framtidens spelregler. Samtidigt har ledare från övriga världen träffats på FN:s högnivåvecka i New York för att rädda den gamla världsordningen. ”Vi måste undvika att två rivaler slåss om makten”.

En ny värld
Men det är redan kört, menar många. ”Trump har förändrat världsordningen. Den gamla är redan död”. Det syns bland annat i form av ökade försvarskostnader och stigande skulder och räntor. Vad betyder det här nya normala för oss?

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Ulf Andersson, chefsekonom DNB Carnegie
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Jesús Márquez, republikansk politisk strateg Nevada
Matt Mayer, republikansk politisk strateg Ohio
Lena Sellgren, chefsekonom Business Sweden

[email protected]

Det strösslades med ekonomiska löften inför valet. För vissa partier verkar taktiken löna sig bättre än för andra. Men nu är frågan vilka löften som bara var luft, och vilka som kan bli verklighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomin är viktig - för vissa
En snabbanalys av valet visar att ekonomin spelade stor roll när väljarna valde parti. ”Både samhällsekonomin och privatekonomin har varit viktigare i det här valet än i det förra”, Mikael Persson, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Och för vissa partier är det här väldigt tydligt.

Löften i kras?
Nu är den stora frågan hur regeringen och kommande budget kommer se ut. Och många löften som hörts under valrörelsen kommer antagligen inte bli verklighet.

Så blir ekonomin
För ekonomin i stort och inflationen, börsen och räntorna är det annat än politik som spelar roll. Och mycket ser absolut inte ut att gå i den riktning som politikerna hoppats på.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Mikael Persson, professor i statsvetenskap Göteborgs universitet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Näringslivsforskning
Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken
Magdalena Andersson, partiledare (S)
Ulf Kristersson, statsminister (M)

[email protected]

De amerikanska långräntorna rusar mot skräcknivåer. Nu försöker Trump och finansminister Bessent stoppa utvecklingen – men det har inte fått den effekt som de hoppats på. Statsskulden har blivit rekordstor och rekorddyr. Och det påverkar även oss.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varnar för börsras och stigande boräntor
De långa räntorna stiger kraftigt i USA, men även i Europa och Sverige. ”Det här är nivåer som vi tidigare haft i kristider”, säger Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén. Uppgången drivs på av en mängd orsaker. En del är positiva, som att ekonomin i grunden är stark. Men räntorna drivs också upp av sådant som krig, stigande oljepriser, stora statsskulder, budgetunderskott och inflationsoro. Även stora AI-satsningar som kräver mycket kapital driver på.

Räntor på statsobligationer fortsätter att öka – ”det är ohållbart”
Och än är räntetoppen inte nådd, enligt många experter. Nu har många ögonen på den amerikanska 10-årsräntan som ligger snubblande nära skräcknivån 5 procent. Finansminister Scott Bessent har ökat återköpen av statsobligationer för att få ner räntorna. Men effekten har blivit den motsatta.

Så riskerar ränterusningen slå
”Amerikanska räntor är ankaret i det finansiella systemet”, säger Claes Måhlén. Men även de svenska långräntorna har gått upp kraftigt. För oss svenskar innebär de stigande marknadsräntorna att de bundna bolånen, men även att företagens och statens lån blir dyrare.

Dyra vallöften
Samtidigt lovar politikerna stora satsningar som ska finansieras - kommer de gå att genomföra? Vilka vallöften ligger risigt till?

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Claes Måhlén, chefsstrateg Handelsbanken
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Amanda Sundström, makrostrateg SEB
Matt Mayer, chef Opportunity Ohio
Donald Trump, president USA
JD Vance, vice president USA

[email protected]

Det utmålades som historiens värsta energikris med risk för ekonomisk kollaps. Men ett halvår efter att kriget mellan USA och Iran bröt ut har ännu inte de värsta olje-scenarierna blivit verklighet. Men gasen fortsätter gäcka Europa inför vintern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oljekrisen som uteblev?
När kriget mellan USA och Iran bröt ut i våras varnade experter för ett oljepris på uppemot 200 dollar fatet och för omfattande störningar i världsekonomin. Men världens länder svarade snabbt genom att använda strategiska lager och öka produktionen på andra håll.

Nya orosmoln – gasen oroar inför vintern
Samtidigt som oljemarknaden överraskat positivt fortsätter Europas gasmarknad att oroa. Låga nivåer i gaslagren samtidigt som priserna stigit till de högsta nivåerna på tre år. En kall vinter kan snabbt göra energin betydligt dyrare i stora delar av Europa.

Europas nya energiberoende
Efter Rysslands invasion av Ukraina minskade Europa snabbt sitt beroende av rysk gas. Men omställningen skapade i stället ett nytt beroende av importerad flytande naturgas, framför allt från USA. Hur sårbar är kontinenten och har Europa löst sitt energiproblem eller bytt ett beroende mot ett annat?

Programledare:
Samantha Coard

Producent:
Olof Wijnbladh

Tekniker:
Axel Berkemar

Medverkande och röster i programmet:
Samuel Ciszuk, energimarknadsanalytiker, ELS Analysis.
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot
Annika Winsth, chefekonom Nordea
Jonas Stenbeck, privatkundchef, Vattenfall
Ebba Busch, energiminister (KD)

[email protected]