Blommor bär på stark symbolik och har länge haft en självklar plats vid begravningar. Men varför väljer så många just röda rosor som handblommor? Vad säger våra val egentligen om våra känslor – och om relationen till den vi tar farväl av?

I det här avsnittet utforskas både blommornas betydelse, men också några världskändisars begravningar och gravplatser som fortfarande drar folk från hela världen.

Känd från bland annat ”Svenska Nyheter” på SVT och serien ”Sverige, krisen och jag” gör Kristoffer till en väldigt spännande gäst för Åsa och My. Vad tänker han om Livet? Vad är viktigt, vad är inte viktigt? Hur fungerar en person som har som jobb att skoja med allt? Orkar man vara glad och skojig alltid, eller? Och gjorde serien om Krisen honom ännu mer orolig? Vi fick ett häftigt tips: ”Prepperprästens Beredskapsbok”, som nu måste läsas…

Erika Hellberg har så djupa och fina tankar om Livet. Hur kan hon alltid vara så positiv? Hon har naturligtvis som vi alla haft sorger i livet men har alltid valt att gå vidare och ta varenda erfarenhet – bra eller dålig – med sig för att göra sitt liv ännu bättre på precis alla sätt. Både Åsa och My blev helt bedårade och det slutade nästan med att de förälskade sig i Erika…

Kongressen är i full gång och Åsa och My pratar med kongressdeltagare. De har bland annat lyckats ”haffa” den fullt upptagna Förbundsdirektören Ulf Lernéus, som kan precis allt om begravningsbranschen. Eftersom komikern och programledaren Kristoffer Appelquist kommer att gästa oss senare och han bl a har gjort serien ”Sverige, krisen och jag” så måste såklart Ulf berätta hur begravningsbranschen är förberedd för eventuella kriser! Och varför dröjer det så länge just i Sverige innan vi begraver våra nära och kära...

Allmänna Änke- och Pupillkassan – vad i all sin dar är det, undrar Åsa och My. Och de får en väldigt spännande redogörelse om något de inte hade en aning om! De vandrar runt bland en massa intressanta utställare och frågar bland annat om det är så att begravningar har blivit mer personliga idag. Och det visar sig att alla de pratar med har den erfarenheten på olika sätt.

My Ericson steppar nu in som ersättare till Helene, när det är dags för SBF:s årliga kongress, som den här gången hålls i Norrköping. För att bli ”varma i kläderna” har Åsa och My i detta avsnitt ett väldigt öppet och omfamnande samtal om både liv och död. Och hur är det nu – fortsätter Livet efter döden? Det är Åsa helt övertygad om och ger ett rörande exempel på varför hon tror på det…

Zara Kronvall Sigfridsson, känd från musikgruppen Sarek, var liten när hennes och broderns föräldrar skildes. För Zaras del innebar det att hon blev den första i klassen att ha skilda föräldrar. Hon bodde varannan helg hos sin pappa, vilket ledde till en försämrad relation med pappan, som också hade svårt att ”ta för sig” och visa känslor. Desto viktigare att få ett fint avslut, vilket Zara och hennes bror hade behövt, när pappan plötsligt dog förra året, alldeles för tidigt. Men det sattes det stopp för.

En otroligt levnadsglad flicka, som älskar Livet och att träna tvingas till slut inse att hennes hjärta inte orkar med hennes kropp. Efter många år av förnekelse kommer till slut dagen när hjärtat måste bytas ut. Annika Johnssons berättelse är full av klokhet och fantastiska insikter, som inte många som kan mäta sig med. Och hennes tacksamhet till flickan (hon är övertygad om att det var en flicka även om hon aldrig får veta) som gav henne sitt hjärta är enorm. 

Kevin Lehnberg, känd från TV-serien Farmen, bestämde sig för att nu fick det vara nog. Under stor del av sitt liv hade han låtit andra människor, bland annat tidigare pojkvänner, styra hans liv och få honom att säga nej till sådant han egentligen hade haft lust att göra. Bland annat hade han under Farmens alla 18 (!) säsonger önskat att få vara med. Och inför säsong 19 sökte han för första gången – och kom med. Livet har inte varit så lätt för Kevin som fick prostatacancer bara några månader efter att han träffat sin nuvarande pojkvän och sambo. Och – vad händer dagen innan han ska delta i vår podd? Hans pappa dör…

Efter att hennes son dött under våren bestämde sig Jane Molin för att resa iväg över jul och nyår och försöka hitta ett nytt liv. Hon valde Thailand och Khao Lak och året var 2004. Jane promenerade ensam längs stranden på annandag jul när vågen kom. Hon fastnade med huvudet under vattnet som i ett skruvstäd och hann tänka att nu skulle hon få träffa sin son igen. Men livet ville annorlunda och idag är hon full av tacksamhet – ett uttryck som hon återkommer till flera gånger under vårt samtal. Lev varje dag som om den vore den sista, för ingen vet något om framtiden…