Energikontoretpodden

Elektrifieringen är avgörande för transportomställningen. Men vad händer om utvecklingen går så snabbt att andra energilösningar får svårare att växa – just när vi kan behöva dem som mest?

I avsnittet möter vi Olle Gunnarsson från BioDriv Öst. Han pratar om en scenarioanalys som utreder hur el, biogas och vätgas kan utvecklas fram till 2040 och vad som krävs för ett robust energisystem. Om efterfrågan på exempelvis biogas minskar snabbt kan det bli svårare att utveckla produktionen när behovet av inhemsk och regional energiförsörjning ökar. Kommuner och regioner kan påverka utvecklingen genom långsiktiga beslut, offentlig upphandling och genomtänkta krav som förbättrar förutsättningarna för investeringar.

Budskapet är enkelt: energidiversifiering är riskhantering. Rätt lösning på rätt plats kan både minska klimatpåverkan, stärka försörjningstryggheten och göra samhället mindre sårbart.

Ett transportföretag kan vara berett att investera i nya fossilfria fordon. Men vågar man göra det om kommunerna ställer helt olika krav? Och vad ska man investera i: el, biogas, vätgas eller biodiesel?

Vi möter Felix Ek och Lovisa Gustafsson på BioDriv Öst, som arbetar med att få omställningen från fossila till fossilfria transporter att fungera i praktiken. Ett av verktygen är upphandlingsöverenskommelser. När kommuner och regioner ställer likartade och långsiktiga krav blir marknaden mer förutsägbar. För ett transportföretag kan det vara skillnaden mellan att avvakta och att våga investera i nya fordon. Men hur offensiva krav går det att ställa utan att kostnaderna blir för höga eller leverantörer slås ut? Och vilket drivmedel ska prioriteras? BioDriv Östs DRIV-modell sätter el, vätgas och biogas före etanol och biodiesel. Men varför? Det förklarar Felix och Lovisa i dagens avsnitt. Hör även deras samtal som handlar om hur offentlig upphandling kan påverka vilka investeringar företagen gör, och i förlängningen hur snabbt hela transportmarknaden ställer om.

I det här avsnittet möter vi Ian Hamilton från Cleantech Östergötland, Åsa Lyckström från Siemens Energy och Mikael Andersson från Finspångs Tekniska i ett samtal om industriell symbios i Finspång.

Sedan 2022 har Finspångsnätverket samlat industri, kommun, energibolag, Energikontoret Östergötland och Linköpings universitet för att hitta nya sätt att ta tillvara resurser som annars riskerar att gå förlorade. I nätverket medverkar bland annat Siemens Energy, Finspångs Tekniska, Gränges och Hydro.

Det mest konkreta exemplet är samarbetet mellan Siemens Energy och Finspångs Tekniska, där överskottsel från Siemens Energys gasturbintester ska användas för att värma vatten som sedan kan gå ut i Finspångs fjärrvärmenät. Lösningen stärker både resurseffektivitet, ekonomi och lokal energiförsörjning.

Industriell symbios handlar om teknik och att bygga långsiktiga relationer, återkommande dialog och en struktur där företag vågar dela behov, hinder och möjligheter. På så sätt kan idéer som tidigare varit svåra att räkna hem stegvis bli möjliga.

Finspångsnätverket visar hur en industristad kan bygga konkret samverkan kring cirkulär ekonomi, konkurrenskraft och lokal robusthet.

Slutsatser

• Industriell symbios kräver relationer, inte bara teknik. Det avgörande är att aktörer möts regelbundet, lär känna varandras verksamheter och bygger förtroende över tid.

• Spillenergi kan bli både klimatnytta och affärsnytta. När överskottsel från Siemens Energys tester blir värme i fjärrvärmenätet skapas nytta för både industri, energibolag och invånare.

• Finspångsnätverket är bredare än ett enskilt case. Arbetet omfattar flera industrier och öppnar för nya frågor inom exempelvis energi, transporter, materialflöden och framtida etableringar.

• Finspång visar värdet av lokal industriell samverkan. När industri, kommun, energibolag, universitet och regionala aktörer arbetar tillsammans kan små och medelstora industristäder bli föregångare i praktisk cirkulär omställning.

Programledare är Tomas Tränkner

Frövi är en liten ort som blivit ett uppmärksammat exempel på hur resurssamarbete kan skapa både hållbarhet och tillväxt. Här används spillvärme från kartongbruket Billerud för att driva en av Sveriges största tomatodlingar. Martina Björck och Simon Tullstedt från Lindesbergs kommun berättar om hur mod, samverkan och ett tydligt ja i rätt tid blev startskottet för en industriell symbios. Genom ny teknik och nya arbetssätt och en stolthet på orten skapas en attraktionskraft för etableringar.

Slutsatser:

• Säg ja oftare – stora möjligheter börjar ofta med ett öppet sinne
• Samverkan är avgörande – ingen klarar den här typen av projekt ensam
• Resurssamarbeten skapar mer än hållbarhet – de bygger attraktiva platser

Vad innebär egentligen cirkulär ekonomi? Varför är den avgörande för företag och samhälle i framtiden? I det här avsnittet berättar Lena Ring om hur företag kan skapa värde av sina restflöden och varför cirkularitet inte bara är en miljöfråga utan också en affärsfråga. Hon ger exempel på industriell symbios där avfall blir nya resurser, från biogasproduktion till växthus som värms av spillvärme. Samtidigt diskuteras utmaningarna: varför omställningen går långsamt, och vad som krävs för att få fler företag att tänka cirkulärt.

Slutsatser

• Cirkulär ekonomi handlar om att skapa värde av resurser som idag betraktas som avfall – något som både kan stärka konkurrenskraften och minska klimatpåverkan.
• Samverkan mellan företag, forskning och offentlig sektor är avgörande för att hitta nya lösningar kring restflöden och resurser.
• Potentialen är stor: i Sverige uppskattas värdet av resurser som idag går förlorade i den linjära ekonomin till hundratals miljarder kronor varje år.

Vi besöker vi Textilias anläggning i Örebro för att se hur de jobbar med cirkulär hantering av textilier. Divisionschef Leif Sunesson och kommunikationschef Therese Ellervik beskriver hur Textilia arbetar med spårbarhet, livslängdsförlängning och återanvändning av textilier genom datainsamling, reparation, återtillverkning (upcycling) och materialåtervinning. De berättar om initiativet Upcy, där kasserade textilier omvandlas till bland annat arbetskläder och väv med återvunnet fiberinnehåll. Vi pratar om vad som krävs för att cirkulära lösningar ska fungera i större skala. Fokus ligger på praktiska erfarenheter och lärdomar kring hur textilier kan hanteras som en långsiktig resurs i ett cirkulärt system.

Slutsatser

• Den största potentialen för minskad miljöpåverkan finns i att förlänga textiliers användningstid och därigenom minska behovet av nyproduktion.
• Förutsättningarna för ökad cirkularitet påverkas i hög grad av kunskap, kravställning och ansvarsfördelning hos användare och beställare, snarare än av tekniska begränsningar.
• Cirkulära lösningar får större genomslag när de integreras i ordinarie verksamhetsprocesser och upphandlingsmodeller, vilket möjliggör både miljömässiga och ekonomiska effekter.

Det här avsnittet handlar om biogas och biogödsel och hur det blir en integrerad kretsloppslösning i samhället. Forskarna Hans Andersson och Madeleine Larsson från Linköpings universitet och entreprenören bakom Biototal AB, Tomas Kjellquist berättar hur matavfall och gödsel blir till både energi och näringsrik biogödsel. Biogödsel kan ersätta importerad handelsgödsel, minska klimatpåverkan och stärka vår livsmedelssäkerhet. Utmaningarna handlar om logistik, ekonomi och långsiktiga beslut, men potentialen är stor. Gästerna uppmanar politiker, producenter och lantbrukare att samarbeta – och att fler ska våga testa biogödsel i praktiken. Det är då vi kan göra det till ett hållbart cirkulärt resursflöde i praktiken.

Slutsatser

• Biogödsel gör avfall till värdefull näring och stärker svensk matproduktion.
• För att lyckas krävs bättre logistik, mer kunskap och stabila politiska beslut.
• Biogasbranschen måste börja se biogödsel som en lika viktig produkt som själva gasen.

Vi möter plaståtervinningsexperten Martin Strååt. Han beskriver potentialen och utmaningarna med återvinning av verksamhetsplast, plast från handel, industri, bygg och logistik m.m. Trots Sveriges starka insamlingssystem återvinns idag under 10 % av plasten. Det finns både ekonomiska och miljömässiga vinster med att öka materialåtervinningen menar han. De kortsiktiga utmaningarna är dock låga priser på importerad plast, brist på politiskt stöd och behovet av fler sorteringsanläggningar. Lösningen ligger i långsiktighet, tydliga mål, investeringar i infrastruktur och att inkludera plast i EU:s CBAM-system (Carbon Border Adjustment Mechanism).

Slutsatser

• Sverige använder 1–1,3 miljoner ton plast per år, men återvinner under 10 %. Bara verksamhetsplast kan ge 300 000–500 000 ton återvunnet material.
• Prisfall, import av billig plast från Kina/USA och brist på politiska styrmedel minskar incitamenten för återvinning.
• För att öka återvinningen krävs nationella mål (t.ex. 200 000 ton återvunnet), bygga fler sorteringsanläggningar, öka betalningsviljan samt inkludera plast i CBAM för rättvis konkurrens.

Vi besöker besöker Ragn-Sells nya anläggning i Örebro – Nordens första fullskaliga satsning på cirkulär återvinning av planglas. Conny Hjärtedal och Christina Stålhanske berättar om processen där gamla fönster (planglaset) förvandlas från avfall till nytt råmaterial för glasproduktion. Cirkulär återvinning av planglas ger minskat energibehov, bevarar råvaror och minskar exploatering av sand – en naturresurs som håller på att ta slut. Trots att anläggningen kan hantera hela Sveriges behov är den stora utmaningen att få in mer glas, eftersom inte alla känner till möjligheten med cirkulär återvinning. Fler borde ställa krav vid fönsterbyten och efterfråga återvunnet glas.

Slutsatser

• Cirkulär återvinning av planglas sparar upp till 30 % energi och minskar behovet av sand.
• Ragn-Sells anläggning i Örebro kan hantera hela Sveriges återvinningsbara planglas – men inflödet är för lågt.
• Privatpersoner och företag kan bidra genom att ställa krav på cirkulär återvinning vid fönsterbyten.

Gymnasieelever från Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping harvarit med och byggt om en nedlagd förskola till bostäder för unga vuxna. Projektet genomfördes i samarbete mellan Stångåstaden, Teknikbyggarna och skolan – och det kombinerade återbruk, handledning och socialt engagemang. Eleverna deltog i hela byggprocessen, från rivning till inflyttningsklart resultat, vilket gav dem värdefull erfarenhet och stolthet. Flera delar av den gamla byggnaden kunde återanvändas, och vissa installationer hämtades även från återbrukshubbar. Gäster är Marcus Mattsson och Olle Kroonder på bostadsbolaget Stångåstaden och Per Törnström på Teknikbyggarna.

Slutsatser

1. Riktig praktik ger riktiga resultat – När elever får delta i hela byggprocessen stärks både yrkesskicklighet och framtidstro.
2. Social hållbarhet är minst lika viktig – Att inkludera unga i byggprojekt ger både kompetensförsörjning och samhällsnytta.
3. Återbruk börjar med att se värdet i det som redan finns – Från wc-stolar till fönster, det finns resurser att ta tillvara i nästan varje projekt.