En totalentreprenad på Smögen. En restaurang i bottenvåningen. Och ljud som tränger igenom till lägenheterna ovanför.

I det här avsnittet går vi igenom Hovrätten för Västra Sveriges dom i mål T 7068-24, där entreprenören Brixly AB förlorade en tvist om bristande ljudisolering och dömdes att betala nästan 6 miljoner kronor i avtalat vite till Bostadsrättsföreningen Västra Hållö 1.

Frågan var inte bara om det förelåg ett fel — utan vem som bar bevisbördan, hur otydliga avtalsvillkor slår tillbaka mot den som skrivit dem, och varför vitesklausuler i kommersiella avtal sällan jämkas.

Finns på Spotify och Apple Podcasts. Sök på Entreprenadjuristen.

Ett köpeavtal om luftrummet ovanför ett bostadshus i Stockholm. En planerad påbyggnad med 41 nya lägenheter. Och ett skadeståndskrav på 77 miljoner kronor som till slut avslogs i både tingsrätt och hovrätt.

I det här avsnittet går vi igenom Svea hovrätts dom i mål T 5872-24, där Fastighets AB Handelskvinnan — ett bolag inom Oscar Properties-koncernen — stämde Bostadsrättsföreningen Biografen för påstådda avtalsbrott mot ett tredimensionellt köpeavtal från 2014.

Den juridiska knäckfrågan var inte om avtalet var giltigt. Det ansåg hovrätten att det var. Frågan var om föreningen verkligen bar skulden för att projektet havererade — och där brast det i bevisningen.

Vi går också igenom vad projektutvecklare och fastighetsadvokater kan lära sig av det här avgörandet, när det gäller avtalsprecision, externa villkor och bevisbördan vid skadeståndskrav.

Högsta domstolen slår i beslut den 1 april 2026 fast hur skriftliga handlingar ska hanteras i civila tvister. Domstolen klargör skillnaden mellan handlingar som lagts fram i målet och handlingar som formellt åberopats som bevisning med bevistema.

Mål T 4847-24.