Europapodden

Migrantkrisen i Ceuta blir nu en skarp valfråga i Spanien och får EU att vilja se över asylregler. Och vad betyder maktskiftet i Serbien?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Ceuta finns fortsatt flera tusen migranter kvar efter att över 70 000 människor tog sig över gränsen i slutet på juli. Vittnesmål om tvångsdeportering tillbakavisas av den spanska polisen och asylprövningarna tar längre tid än vad EU:s nya migrationspakt tillåter. Som en reaktion på Ceuta vill nu EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen stärka Frontex och införa nya verktyg för att hantera liknande krislägen framåt. Hur påverkas då asylrätten?

Samtidigt går Spanien mot val med krisen i Ceuta som en stor fråga hos oppositionen. Vinner ledande konservativa Partido Popular försvinner Pedro Sanchez, som stuckit ut alltmer i EU med sin positiva syn på migration. Hur kan det påverka EU:s migrationspolitik?

Partiet Studentlistan, sprunget ur en stark demonstrationsrörelse, vann helgens val i Serbien och Aleksandar Vucic förlorar makten efter mer än ett decennium. Men hur ska det nya styret se ut och hur kommer landets nära relationer med Ryssland och Kina påverkas? Ursula von der Leyen var snabbt ute och gratulerade Studentlistan, men vägen mot EU-medlemsskap fortsätter kantas av frågetecken.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Henrik Dammberg, Östeuropakorrespondent.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Paulina Monzón

Frankrike är i chock efter helgens demonstrationer som urartade och blev våldsamma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilka blir de politiska konsekvenserna? Hur påverkas nästa års presidentval?

Plundring, tårgas och brinnande byggnader. Det som började som protester mot en eftersatt skola urartade under helgen i våldsamma upplopp. Varför togs demonstrationerna över av våldsverkare och vilka blir de politiska konsekvenserna med exakt ett halvår kvar till presidentvalet?

I ett direktsänt TV-tal frågade Frankrikes president Emmanuel Macron ”hur kan fransmän göra så här mot Frankrike”. Samtidigt anser många demonstranter och politiker på vänsterkanten att upploppen är presidentens fel. Bland dem finns Juan Luc Melanchon, vänsterkandidat i det kommande presidentvalet. Melanchon ligger just nu på andra plats i opinionsundersökningarna efter ytterhögerns Marine Le Pen. Båda kandidaterna har på olika sätt använt helgens händelser för att positionera sig. Det politiska efterspelet rullar nu på för fullt och konsekvenserna kan bli stora. Samtidigt har mittens presidentkandidater svårt att få medvind i opinionen, en förklaring är att de sammankopplas med Macron.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Marie Nilsson Boij, reporter och producent på Ekot.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Mattias Dellert

Dödliga fartygsattacker utanför Bulgarien och mystiska intrång hemma hos politiker i Finland. Hur kan Europa svara när hybridkriget trappas upp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När drönare sänker fartyg utanför Bulgariens kust och riksdagspolitiker i Finland utsätts för intrång i hemmet riktas blickarna mot Kreml och Ryssland. Men bevis för vem eller vilka som ligger bakom saknas ofta och för Europa blir det då svårt att agera. Så vad kan Europa göra när vi ser ut att befinna oss i ett hybridkrig som eskalerar? Och när blir ett hybridkrig en skarp konflikt? Den senaste tidens attacker mot handelsfartyg väcker också frågan om Bulgariens, Europas och Natos försvarsförmåga i Svarta havet.

Dessutom i podden: Trump-statyn i Europaparlamentet, som passerade förhandsgranskningen men som retade gallfeber på Slovakiens Robert Fico.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Felicia Hassan Östersjökorrespondent. Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

Programledare: Therese Rosenvinge

Producent: Paulina Monzón

Marken gungar under fötterna på ett av de mäktigaste partierna i Europa. Varför har väljarna tappat tron på de tyska kristdemokraterna och vad innebär det för EU?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har varit en minst sagt motig höst för de tyska kristdemokraterna, CDU. Ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland, Afd, tog hem en storseger i delstaten Sachsen-Anhalt och vänsterpartiet Die Linke vann i huvudstaden Berlin. Och för första gången sedan andra världskriget åkte CDU ur delstatsparlamentet i Mecklenburg Vorpommern. Förbundskansler Friedrich Merz har kallat förlusterna för en ”katastrof”. Hur besvärlig är situationen för det tyska regeringspartiet, kan de vända skutan och varför har de tyska väljarna tröttnat på CDU?

Att CDU skakar på hemmaplan ger också svallvågor på kontinenten. De tyska kristdemokraterna har en ledande roll inom EU. Vad innebär det för EU-samarbetet när Friedrich Merz pressas från både den vänstra och den högra kanten? Måste förbundskanslern göra eftergifter i hemlandet som påverkar Tysklands roll i EU och kan försvagat CDU sätta käppar i hjulet för stödet till Ukraina?

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Daniel Alling, internationell korrespondent.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Mattias Dellert

Ukraina pressas allt hårdare av ryska attacker, vapenlagren sinar och landet behöver mer pengar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det stora EU stödet på 90 miljarder euro till Ukraina blev formellt klart i våras, efter att tidigare gång på gång ha stoppats av Ungerns Viktor Orban.

Men pengarna räcker inte, Ukrainas behov är fortsatt enorma och i en ny beräkning som presenterats av Ukrainas finansminister så står Ukraina inför en finaniseringsbrist på 68,2 miljarder euro inför 2027. Betydligt mer än vad man tidigare trott.

Och utöver det behövs militärt bistånd på nästan 40 miljarder nästa år. Så varifrån ska pengarna komma!

Medverkande :

Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent

Lubna el Shanti, Ukrainakorrespondent

Jakob Hedenskog., Analytiker vid Centrum för Östeuropastudier

Programledare Catarina Spåre Gustafsson

Producent Lena Bejerot

Grönland. Kanada. NATO. Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi börjar med frågan: Har Trump fått Grönland – utan att få Grönland?

Och slutar med en betydligt större fråga: Vem ska egentligen bära Europas säkerhet?

USA skriver säkerhetsavtal med Danmark och Grönland om ökad militär närvaro på Grönland - och Kanada kliver in i rollen som EU:s första associerade medlem. Säkerhetspolitiskt så händer mycket men vilka förändringar leder detta till?

Samtidigt som avtal tecknas på hög nivå så varnar Polen och Tjeckien med kraft för att Putin är redo att trappa upp hybrid krigsföringen. Oron är stark och länderna är allt annat än nöjda med det stöd som EU och NATO erbjuder.

Hör Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, Felicia Hassan, Östersjökorrespondent och Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden.

Programledare Catarina Spåre Gustafsson
Producent Lena Bejerot

Europapodden analyserar årets linjetal i EU. Hör om de nya löftena och prioriteringarna framåt i ”State of the Union” 2026.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Inga sociala medier för barn under 13 år”
”Vi öppnar dörren för Kanada som en associerad medlem”

Det är två av en rad löften och prioriteringar som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i EU:s viktigaste tal på onsdagen.

Varje år håller kommissionens ordförande sitt linjetal, där riktningen stakas ut för EU:s framtid. Talet följs med stort intresse och väcker både hyllningar och kritik bland ledamöterna i Europaparlamentet.

Hör Andreas Liljeheden, på plats i Strasbourg, och EU-reporter Ci Holmgren om de viktigaste punkterna i talet – och om hur von der Leyens många löften ska bli verklighet. Analysen gjordes direkt efter linjetalet den 16 september, som en del av Europapoddens direktsändning av talet.

Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Teknik: Liv Frödén

Runt om i Europa växer ivern att vilja förbjuda och reglera sociala medier för barn. Nu kliver även EU ut på banan med förslag på åldersgränser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frankrikes president Emmanuel Macron har varit en av de främsta förespråkarna i Europa för att reglera barns tillgång till sociala medier. Förslagen har dock stött på juridisk patrull i Frankrike och Macron har tvingats mjuka upp sin skärmpolitik. Men den franske presidenten är inte ensam. En rad europeiska länder har gått fram med initiativ på området och nu agerar även Bryssel och EU-kommissionen i form av en ”EU Kids act”.

Den aktuella Pisa-undersökningen som ger en dyster bild över läsförståelsen hos europeiska skolungdomar ger ytterligare bränsle till debatten om skärmar och scrollande. Men vad säger forskningen och hur lätt eller svårt är det att reglera barns sociala medier-användning? En ledtråd finns i Australien där man redan försökt. Hör korrespondent Axel Kronholm om hur ett förbud fungerat där. Vi pratar även om hur Europa ser på det svenska valresultatet och om utlandssvenskarna på kontinenten, vars röster kan bli viktiga i den slutgiltiga rösträkningen.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Sven Carlsson, Ekots teknikreporter. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Axel Kronholm, korrespondent i Bangkok.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Ljudklipp: SVT, Socialdemokraterna.

Vem är det egentligen som håller i ratten när högernationalistiska AfD växer och förbundskansler Merz tappar greppet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alternativ för Tyskland, AfD:s kammade hem en storseger i delstatsvalet Sachsen-Anhalt i söndags. För första gången sedan andra världskriget är ett högernationalistiskt parti nära att bilda delstatsregering.
AfD har medvind och är numera Tysklands största parti, enligt flera opinionsundersökningar. Men partiet jobbar samtidigt i stark motvind. De statsbärande partierna vägrar samarbeta med partiet, och det finns en brandvägg som exkluderar AfD från politiskt samarbete. Utöver det klassas partiet av säkerhetstjänsten i Sachsen-Anhalt som högerextremt. Så vad är det många väljare då lockas av och hur spelar förbundskansler Merz och hans Kristdemokratiska CDU in i valutgången?

Medverkande :
Andreas Liljeheden , Brysselkorrespondent och Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent

Programledare Catarina Spåre Gustafsson

Producent Lena Bejerot

Hur klarar Europas livsmedelsförsörjning ett klimat där torka och extremväder återkommer år efter år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frankrike har just genomlevt den varmaste sommaren sedan mätningarna började. Sommaren har kantats av stora bränder i både Frankrike och Spanien. Och extremtorkan slår hårt mot jordbruket i många länder, det går som ett bälte av torka genom Frankrike ända bort till Rumänien.

Bristen på regn ledde till att vattennivåerna i Rehn och Donau blottade flodernas botten på sina håll, i Ungern fick till exempel kärnkraftverk stängas av på grund av vattenbrist och landets vanligtvis bördiga jordar förvandlades till stora uttorkade fält.

I delar av Europa är det nu skördetid, men produktion i till exempel Frankrike är rekordlåg. Bönder i södra och östra Europa är oroade för framtiden och nya grödor testas som klarar värme och torka bättre.

Och denna rekordvarma sommar som delar av Europa upplevt kostar EU abnorma belopp, det talas om nivåer som motsvarar hela EU:s tillväxt i år.

Ljudfilen har uppdaterats med en rättelse 2/9.

Programledare Catharina Spåre Gustafsson

Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent
Henrik Damberg, Östeuropakorrespondent
Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent

Producent Lena Bejerot