Det är ett sorgset och ledset och stressat och därför ganska ilsket och kort Mammaklausulen som utspelar sig på Café Italia i Lund mellan mig och min mamma idag! Mamma har varit på PROs årsmöte och jag är bara tom och tyst och har ingenting att säga. Veckans barndomsminne är som tur är mammas och det var när hon arrangerade sommarolympiad på gården som Dammfris egen Samaranch. Önskar att jag hade varit gladare så jag hade kunnat dela mammas oförställda glädje när hon minns sextiometersloppet med darr på rösten. Förlåt, jag är gladare nästa vecka.