Avsnitt 100. Den 21 februari 1808 inleddes kriget i Finland genom att 24 000 av tsar Alexander I:s soldater gick över gränsfloden Kymmene älv. Det ryska anfallet kom överraskande och utan krigsförklaring. Den svensk-finska armén som var illa rustad och inte fick förstärkningar från Sverige, drog sig under vintern och våren steg för steg tillbaka norrut med ryssarna tätt efter. Ett dråpslag kom den 3 maj då Sveaborg - som var landets starkaste fästning och nyckeln till försvaret av hela Finland - kapitulerade utan strid. Under 1808 gick hela Finland förlorat. I början av 1809 trängde ryssarna in i norra Sverige via den isbelagda Bottniska viken. Bland annat erövrades Umeå och till slut härjade ryska trupper bara tio mil från Stockholm. Det blir slag vid Sävar och Ratan i Västerbotten där svenskarna hejdade ryssarna. På hösten 1809 slöts freden i Fredrikshamn. Det var den hårdaste fred Sverige någonsin slutit. Rikets yta minskades, när Finland förlorades, med drygt en tredjedel vilket resulterade i att nästan en miljon av Sveriges befolkning (en fjärdedel av invånarna) kom under ryskt välde.

Det fanns ett utbrett missnöje mot Gustaf IV Adolfs utrikespolitik, vilkens antifranska linjer lett till att bland annat Svenska Pommern och Finland ockuperats av Frankrike respektive Ryssland. Dessutom var man i krig med Danmark vilket band styrkor i de västra delarna av landet. Den främsta orsaken var dock missnöje med enväldet och att kriget i Finland gick dåligt. Både mer liberalt sinnade krafter som önskade ett bredare folkligt inflytande och högadeln som ville kunna agera fritt utan att vara beroende av kungens lojalitet var missnöjda. Den politiska svagheten 1809 utnyttjades för en förändring. Under vintern 1808-1809 ryktades det om konspirationer och uppror mot kungen. Den 12 mars fick Gustaf IV Adolf av en kurir från Örebro reda på att styrkor ur den västra armén - den armé som skulle bevaka gränsen mot Norge - nu var på marsch mot Stockholm. I spetsen stod överstelöjtnant Georg Adelsparre som ville tvinga fram fredsförhandlingar och stoppa planerna på ett nytt fälttåg mot Ryssland. Kungen bestämde sig då för att lämna Stockholm och planerade att barrikadera sig i Södertälje med Stockholms garnison. Han kom dock inte så långt. På förmiddagen den 13 mars tog höga ämbetsmän och militärer saken i egna händer och under ledning av general Carl Johan Adelcreutz, med hjälp av sex andra personer, arresterades kungen på Stockholms slott. Det hela gick oblodigt till även om kungen med dragen värja lyckades fly ur rummet genom en lönndörr innan han tillslut övermannades av hovjägmästaren Greiff på den inre borggården. Kungen hölls i förvar på Drottningholmslott och den efterföljande riksdagen antog en ny regeringsform som undertecknades den 6 juni 1809. Som ny kung av Sverige valdes Herig Karl som därmed blev Karl XIII. Regent i detta avsnitt: Gustaf IV Adolf 1792-1809 Karl XIII 1809-1818. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]