Viktigt viktigt viktigt meddelande från utrikeschefen!

Kronans kräftgång har försatt svenskarna i skuld och skam. Efter en sommar med rekorddyr euro på nära 12 spänn, kom vår krona till och med att kallas för skräp- och skitvaluta, samtidigt som debattsidor, ekonomibilagor och högtravande poddar fylldes med farhågor om att hela den svenska ekonomin var dödsdömd. Det var lika bra att gå över till euro, konstaterade till och med många.

Men var det verkligen det, eller fanns det bättre förslag att förhålla sig till i den valutavärld som tjänade som maktens verkstad, oavsett skräp- och skitkrona eller ej?

Omvälvningarna i den världen var nästan lika omsjungna som just kronans fall - att en ny valutaregim var på väg att resa sig bortom dollarns och den amerikanska dominansen som dikterat en närmast total världsordning de senaste 75 åren.

Hur allvarligt vi ska se på den omtvistade omvälvningen ska vi prata om nu, i den här podcasten som heter FollowTheMoney, av och med Joakim Rönning som är Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och Martin Nilsson som just nu är mellan två jobb.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!

Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Rysslands anfallskrig i Ukraina hade pågått i 550 dagar när den för krigsinsatsen högst väsentliga legosoldatarmén Wagners ledare, den av Kreml fördömde oligarken Jevgenij Prigozjin, sågs falla mot döden i sitt kraschande flygplan.

Alla blickar riktades mot experter och bedömare för svar om hur den mordiske Prigozjins död skulle påverka Ukrainakriget, Ryssland i allmänhet och Vladimir Putins presidentskap i synnerhet.

Västländernas huvudstrategi för att stoppa den ryska krigsinsatsen i Ukraina via ekonomiska sanktioner hade inte lyckats, och Prigozjin var en högst bidragande orsak till varför. Rysslands förmåga att komma undan framkallade bistra miner inte minst i Sverige, som iögonfallande nog konstaterades svagare än Ryssland i tillväxtligan, trots att dess ekonomi försatts under vad som kallats för den hårdaste sanktionsregimen i världshistorien.

Idén att nyttja ekonomiska sanktioner snarare än Nato-soldater för att få ett snabbare slut på aggressionen och därmed undvika att ånyo utlösa världskrigsliknande scener i Europa, hämmades av att Ryssland framgångsrikt lyckats kanalisera om rovdrift från, och råvaruförsäljning till, andra länder än tidigare.

Attentatet mot Prigozjin och de övriga Wagner-ledarna ombord bäddade nu för en ny stor maktkamp långt bortom Ryssland, på det södra halvklotet där Moskva strävat efter - och fått - maktgrepp via ombud genom legosoldaternas överinseende. Men var det maktgreppet borta nu, efter Prigozjins död?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!

Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Världens livsmedelsförsörjning har hamnat under lupp sedan Rysslands invasion av Europas brödkorg Ukraina, samtidigt som en handfull dominanta bolag kunnat dryga ut vinsterna på de skenande spannmålspriser som blivit konsekvensen, och som också ligger bakom svältkatastrofer i världen. Det största av bolagen är dock föga känt, trots att det kallats ”världens värsta företag”, en amerikansk privatägd jätte som det hävdats har en påverkansmakt större än den hos amerikanska underrättelsetjänsten CIA.

Att utse ett bolag till världssämst är ett djärvt påstående, det förstår vi också. Men när det gäller att ta itu med de viktigaste problemen som vår värld står inför, inklusive förstörelsen av natur, föroreningen av luft och hav, den globala uppvärmningen, fördrivning av ursprungsbefolkning, barnarbete och global fattigdom, är det privatägda multimiljardkonglomeratet Cargill inte bara konsekvent sämst. Bolaget driver också på problemen i en skala som saknar motstycke i den bransch som verkar som den viktigaste faktorn i världens livsmedelsförsörjning.

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson, som idag ger berättelsen om Cargill, om problemen med livsmedelsförsörjningen i världen och en marknadsglobalisering som gått i baklås.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!

Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/

För runt 150 år sedan satt Europa i en ställning som obestridlig ledare i fråga om de flesta fälten av global konkurrens. Teknik, försvar, utbildning, innovation och finansmarknader - den europeiska kontinenten var solen kring vilken all typ av utveckling kretsade.

Men tiden som dominant är nu förbi och lika obestridlig som den historiska dominansen är nu faktumet att Europa detroniserats till som bäst andrafiolen. Kategorierna där Europa brukade glänsa har nu kommit att bli grenar där först och främst amerikanska tävlande excellerat fram och distanserat kusinerna på andra sidan Atlanten. Men varför kan inte Europa längre tävla med den allierade västjätten, och vad får det för konsekvenser?

Tävlingen var länge jämn. Ett Europa som kommit att förvandlas till pulver och stoft under de interna konflikter vars gnistbildningar renderade i två världskrig klättrade med amerikansk hjälp och inre sammanhållning i vad som kom att kallas den Europeiska Unionen ikapp och förbi USA redan 30 år efter krigsslutet. När 2008 och finanskrisen nalkades var EU-ländernas samlade BNP:er klart högre än USA:s, men där vände också lyckan för européerna.

Förklaringsmodellerna talar om tillverkningsförskjutning till Kina, japanskt teknikfokus och amerikansk land grabbing inom Europas IT-sektor där uppköp genomförts av den idag totalt amerikanskdominerade big tech-scenen. Europa nöts samtidigt ned av allt från tröga byråkratiska processer och naiv handelspolitik till ett militärt angrepp från Ryssland.

Står Europa så djupt ned i dyn att de amerikanska maktanspråken börjar närma sig smärtgränsen - som kan komma att få vågskålar att tippa i nya riktningar, eller kommer Europa att resa sig och stiga i statushierarkin igen?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!

Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/

Techsektorn och den artificiella intelligensen har lagt krokben för en hel armé av olyckskråkor som utlovade kraftiga börsfall i spåren av pandemislut, inflationsuppgång och kraftiga ränteuppgångar som vanligtvis sänker investeraraptiten på teknikaktier.

Men kort senare stod samma olyckskråkor och kraxade om att AI-tekniksprånget som mest bestått av chatrobotar är överdrivet som snar tillväxtmotor. För att undsätta världsekonomin i den kaotiska tillvaro som varit rådande de senaste åren krävs mer än så, och därför är uppvärderingarna överilade.

Vad var egentligen sannolikheten för att AI skulle sätta igång en ny industriell revolution med blixtens hastighet, och därmed rädda världsekonomin från de senaste årens prövningar? Att döma av medial uppmärksamhet och statliga satsningar så väl som de uppumpade börsvärderingarna såg det inte osannolikt ut, men i bakhuvudet på erfarna investerare fanns dotcom-bubblans minnen inpräntade.

IT-uppvärderingarna i slutet av 1990-talet skedde precis som nu med en frustande hastighet och idén om att en ny verklighet var nära förestående för näringslivet - en industriell revolution som kom att kallas Industry 3.0. Men omvälvningen skedde också med stora offer i investerarled.

Var den stundande omställningen till Industry 4.0 något annat, som kunde ske utan hajp och bubbelbristning?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!

Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Med stor vana vid att hålla svansföringen hög gällande välfärd och jämlikhet, stod svenskarna plötsligt med mössa i hand längst bak i ledet med förväntad negativ tillväxt under 2023. Det svenska samhällsprojektet utsågs nämligen till världsmästare i att haverera ett välfärdslands ekonomi under inflationens år 2023. I en ranking över ekonomisk tillväxt hittades Sverige inte bara “långt ner på listan”, utan sist. I Europa var det i princip bara ett enda land som gick mot en dystrare utveckling i fråga om tillväxttal: Krigets Ukraina.

Pratet om “torrt krut i ladorna” som en skyddsmekanism mot de kraftigt skuldsatta svenska hushållen hade kommit att falna till tonerna av då avgående Riksbankschef Stefan Ingves onda öga mot politikerna: Ge inte stöd till inflationsförlorarna nu, för då hotar ni bidra med ytterligare inflation, var budet. I stället red hans efterträdare Erik Thedéen ut med en lans dragen för att försvara kronkursen, innan han föll av sin hästkrake och mest såg ganska fånig ut.

Kronskepsisen bredde därefter ut sig. Var euron ett alternativ? Tja, svenskarna tycktes luta allt mer åt det, men lika lite som ett valutabyte skulle råda bot på svenskarnas direkta köpkraft när den falnande kronan kasserades skulle det vara en helande kraft mot det stora problemet som stod att hitta i det svenska samhället.

Fastighetsmarknaden var kaputt, och i den fanns stråk av allt från börskollapser som slagits upp i finansmedierna under 2023 till det gängkrig i de svenska förorterna som tagit sig rent maffialiknande former.

Vad är egentligen medicinen för att komma på rätt kurs - finns det någon universallösning eller är det bara att vänta ut inflations- och räntestormen innan nya tafatta försök får ta vid?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!

Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Västvärldens banksystem hade halvvägs in i 2023 just ridit igenom ett slagfält och när dammet lagt sig såg det ut att ha kommit ut näst intill helskinnat. Vissa av nisch- och regionalbankerna i USA hade förvisso dukat under för uttagsstormande kunder och den europeiska jätten Credit Suisse ätits upp av marknaden och tvångsförvärvats, men det finansiella systemet var fortsatt intakt.

Men lika snabbt som krisen under vårvintern brutit ut - och ebbat ut - kom nästa orosmoln att torna upp sig i skyn över så väl Wall Street som Europas bankhuvudstäder, och nu var det lån som delats ut när tiderna fortfarande var goda men nu förvandlats till förlustbringande surdegar i bankernas balansräkningar. Trendförskjutning och ekonomisk nednötning hade nämligen gjort att en av ekonomins viktigaste beståndsdelar - fastighetsbranschen - stod näst på tur att hota bankerna med stora förluster.

De amerikanska bankerna stod plötsligt på kö för att realisera kreditförluster och bli av med lån som delats ut till allt mer ansträngda fastighetsbolag, vars kunder och hyresgäster ur såväl kontors- som handels- och bostadskategorin var uppenbart mindre stadda i kassa än de varit när bankerna gått med på att dela ut krediter med räntor som nu föreföll kraftigt undermåliga givet riskerna i branschen.

Det aktuella problemet för bankerna var inringat: Räntorna på lån som delats ut för bara några år sedan var så låga att det kändes som ett skämt ställt mot de räntor som krävdes för att bankernas insättande kunder inte skulle ta sina pengar och lämna banksystemet. Penningmarknadsfonder hade redan högre ränta än vad banker kunde erbjuda, och konsekvenserna av en bred bankflykt om budet spred sig var oöverskådliga.

Vad var egentligen lösningen på den hotande dödsspiralen, där fastighetsbolagens sura lån utsågs till nästa potentiella dominobricka att hota bankernas envälde som depå för våra pengar - de likvida maktmedel som är vår viktigaste kontrollfunktion för att styra samhällen?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!

Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Sveriges litenhet i världen kombinerat med de stora framgångar medborgarna lyckats prestera gör att epitet som avslutas med “under” inte sällan nyttjas för att beskriva olika kategorier av dessa succéfenomen.

Vi har till exempel det svenska musikundret och det svenska techundret att vara stolta över, Abba och Roxette. Skype, Minecraft och Spotify. Men de senaste åren har också sagan om det svenska gamingundret kommit att berättas. Den på senare tid allra mest framstående drivkraften bakom det kommer från ett Värmland som väl egentligen är mer känt för bruksorter i utflyttningsbygd snarare än serieförvärvande gamingentreprenörer.

Men lika sagolik som framgångarna tyckts rada upp sig för Karlstads börsstolthet Embracer de senaste åren, lika snabbt innebar våren 2023 en närmast total kollaps för den aktie som över 100.000 svenska småsparare lagt till i portföljen - för utöver alla andra fenomen hade svensk börs också blivit ett småspararunder där aktieplaceringar närmast blivit folksport.

Embracers haveri den 24 maj 2023 var av sällan skådat slag när marknaden plötsligt tycktes tvivla på allt den geniförklarade vd:n Lars Wingefors byggt upp, och när den svarta onsdagen lades till handlingarna ställdes frågan: Stod hela det svenska gamingundret nu på kant med verkligheten?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts Karlstadsbördige utrikeschef Joakim Rönning.

Grälsjukan i världens viktigaste politiska församling - USA:s kongress - tycktes under våren 2023 ha nått en ny nivå av ursinne. Begreppet “skuldtakshöjning” slogs ånyo upp på finansmediernas förstasidor när republikaner och demokrater inte kunde enas, och hotet var inte bara mot amerikanska statstjänstemän som inte skulle få sina löner.

Oron syntes också direkt i finansmarknaderna, och brytpunkten för utlösandet av en potentiell finansiell katastrof närmade sig med stormsteg.

Tilltron till att de amerikanska politikerna skulle sansa sig och agera rättfärdigt i tider av särskild samhällsoro har samtidigt alltid varit hög - så hög att världens finansiella system byggt hela sin komplexa struktur ovanpå just den trovärdighet som är USA:s demokrati och förmåga att göra rätt för sig. Men USA tycktes faktiskt stå med otillräckliga verktyg för att desarmera den bomb som apterats på finansvärldens fundament: Den amerikanska statsskulden.

Är det bara ännu ett skrämskott i Washington, eller är någonting på väg att förändras nu, som gör att vi måste ompröva hela vårt finansiella system?

Finansministrar, centralbankschefer och kapitalmarknadens aktörer varslade i alla fall de amerikanska politikerna att sansa sig och inte utlösa en detonation som skulle få brutala konsekvenser genom att USA slutar betala räkningarna. Effekten slog nämligen inte bara genom USA:s statliga sektor när löneutbetalningar till landets egna anställda ställdes in, utan också mot investerare runtom i världen som sett de lån som USA försetts med som helförsäkrade.

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.