Forskaren

Åbo Akademis podd Forskaren är tillbaka med en USA-special!

Vi pratar med Ville Hupa, ÅA-alumn och journalist, och Claus Stolpe, äldre lektor i statskunskap, om det stundande presidentvalet i USA. Hur kan ett fenomen som Trump få så stort genomslag? Vad tycker vi om Kamala Harris? Och varför är det amerikanska presidentvalet den mest övervakade händelsen på planeten? Redaktör är Marcus Prest.

Musik av ⁠Dmitri Kolesnikov⁠ på ⁠Pixabay⁠.

Forskaren är tillbaka med en USA-special!

Vi pratar med Ville Hupa, ÅA-alumn och journalist, och Claus Stolpe, äldre universitetslektor i statskunskap, om det stundande presidentvalet i USA. Hur kan ett fenomen som Trump få så stort genomslag? Vad tycker vi om Kamala Harris? Och varför är det amerikanska presidentvalet den mest övervakade händelsen på planeten? Redaktör är Marcus Prest.

Musik av Dmitri Kolesnikov på Pixabay.

Antti Kuronen rapporterar i sitt yrke från konflikthärdar och krig. Känd för den finländska TV-tittande befolkningen blev han senast i och med Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Kuronen berättar om sina erfarenheter i yrket och nyttan av sina studier vid Åbo Akademi.

Direkt efter självständighetsförklaringen lanserade Finland ett ambitiöst örlogsprogram som bland annat innehöll ubåtar, som man hade för avsikt att tillverka själv - vilket man också gjorde.  Kunskapen och den tekniska förmågan fanns bland annat i Åbo där en stark varvsindustri verkade vi Aura å:s mynning. I början av 1930-talet sjösatte Finland en handfull ubåtar som hörde till de mest avancerade i världen. I det här numret av forskaren intervjuas Mikko Meronen som är forskare vid Forum Marinum i Åbo och specialiserad på finländsk marinhistoria och finländska marinfartyg.

Värdet av att fysiskt bevara brev, fotografier och dagböcker är inte nödvändigtvis uppenbart för den som är van att umgås med text och bild digitalt. Men när man ser mängden fysiska artefakter som finns i Edvard Westermarcks arkiv får man en känsla för värdet i det som kallas ”materialiteten”. I det här avsnittet av forskaren intervjuas Eva Costiander-Huldén, servicechef och ledande informationsspecialist vid Åbo Akademis bibliotek.

När industrin bestämt sig för att en ny teknologi är lönsam introduceras den på bred front och förändringarna i samhället blir påtagliga. Just nu befinner vi oss i en transitionsfas vad gäller övergången från förbränningen av fossila bränslen till en blandad palett av grön el, kärnkraft och eventuellt biodiesel. Om och när vätgasens ska bli en del av paletten är fortfarande en öppen fråga.

I det här avsnittet intervjuas Magnus Gustafsson, docent i industriell ekonomi vid Åbo Akademi.

Begreppet bildning reduceras lätt till att betyda utbildning inom ett specifikt skrå, eller till en uppsättning värderingar som den bildade bör omfatta. Ett annat sätt att förstå begreppet är att se bildning som en förmåga till självreflektion och vilja att försöka förstå uppfattningar som man själv kanske inte alls håller med om. Jonas Ahlskog, forskare i filosofi och historia vid Åbo Akademi och samtidigt också sakkunnig vid Svenska folkskolans vänner där han leder ett projekt som heter Bildningskraft, diskuterar i det här avsnittet av Forskaren begreppet "bildning".

Å ena sidan ser vi på kärleken som det största och finaste i livet. Å andra sidan leder våra kärleksideal till oerhörda besvikelser och krossade hjärtan. Vilken plats har kärleken egentligen i samhället – som idé och som levd erfarenhet?

Pamela Friström diskuterar kärlek och relationer med Lena Marander-Eklund, professor i nordisk folkloristik och Lina Metsämäki, doktorand i folkloristik vid Åbo Akademi.

I finsk lagstiftning är djur i dag mer jämställda med föremål än levande, kännande varelser. Birgitta Wahlberg, forskare och universitetslärare i offentlig rätt vid Åbo Akademi hör till den växande skara rättsvetare som efterlyser en förnyelse av lagstiftningen på det här området – från dagens människocentrerade perspektiv, till ett perspektiv där djur har ett egenvärde oberoende av mänskliga intressen.

I det här avsnittet samtalar Pamela Friström med Birgitta Wahlberg om djurrätt och djurs rättigheter.

Det enda sättet för det ryska samhället att ändras i grunden är om ekonomin moderniseras, säger säkerhetsforskaren Tomas Ries vid Försvarshögskolan i Stockholm. Ur en moderniserad ekonomi kan en medelklass växa fram och medelklassens instinkt brukar vanligtvis ligga åt att liberalisera samhället. Men att hoppas på att så ska ske är att hoppas på ett mycket optimistiskt scenario. Intervjun är gjord i maj 2022.