När vi läser de här båda texterna i Hesekiel och Fjärde Moseboken, förstår vi att staven inte bara var en käpp som man stödde sig på. Det kanske är så vi ser på staven. Men när vi nu läser de här texterna förstår vi att staven hade en annan funktion också: Man skrev på den. Det blev som en slags dagbok, där minnen och händelser blev representerade. Så när Hesekiel och Mose skrev på stavarna så var det en djup innebörd bakom detta handlande. Hes 37:16-17 4 Mos 17:2