Avsnitt 61  Den djupt troende protestanten Gustaf II Adolf gick in i trettioårigakriget 1630. Han ville säkra de tyska protestanternas ställning. Samtidigt handlade mycket om maktpolitik, att stärka sitt eget och Sveriges inflytande och ställning Gustaf II Adolf har kallats den moderna krigskonstens fader. Under sin tid vid makten förvandlade han den svenska armén till Europas mest vältränade och fruktade. Slaget vid Breitenfeld i september 1631 blev en milstolpe i det trettioåriga kriget. Där besegrade Gustaf II Adolf och hans styrkor den tysk-romerske kejsarens armé, ledd av fältmarskalk Johann Tserclaes Tilly. Det var två krigstaktiska skolor som drabbade samman: en gammalmodig och en modern, nytänkande. Gustaf II Adolfs armé vann en avgörande seger som skulle förändra spelbrädet i det trettioåriga kriget. Det gav den svenske kungen ett enormt rykte och fler och fler protestantiska tyska furstar slöt upp på hans sida. Gustaf II Adolf inledde ett framgångsrikt erövringståg där flera städer och provinser i Tyskland intogs. Det var inte bara hans moderna taktik på slagfälten som låg bakom framgången. Hans tålamod och förmåga att ”välja sina strider” spelade också stor roll när Sverige steg fram som en av de ledande makterna i Europa. I slaget vid Lützen 6 november 1632 mötte Gustaf II Adolf och hans armé de kejserliga trupperna under ledning av Albrecht von Wallenstein. Den svenske kungen red i spetsen för Smålands ryttare, men i kaoset på slagfältet, där den täta dimman blandades med krutrök, kom den närsynte Gustaf II Adolf ifrån de svenska trupperna. Han dog den 6 november efter att ha träffats av flera kulor, slag och stick. Det skulle dröja av olika anledningar mer än ett och ett halvt år innan den stupade konungen begravdes den 22 juni 1634 i Riddarholmskyrkan i Stockholm, Regent i detta avsnitt. Gustaf II Adolf 1611-1632. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]