Utrikeskrönikan. Stockholm, 25 maj 2018

Stockholm fredag.

Det är intressant att följa hur president Donald Trump tycks välja att visa för världen att han har rätt i sin berömda inställning att handelskrig är bra och lätta att vinna.

I regnet av tullar som genomförts eller aviserats från USA de senaste månaderna, har turen nu kommit till bilar. President Trump har begärt en utredning om bilimporten hotar nationens säkerhetenligt sektion 232 i en lag som reglerar USA:s handelsrelationer med omvärlden. Det är samma paragraf som användes för att införa skyddstullar på stål och aluminium för ett par månader sedan.

Det är en lag från det kalla krigets dagar. Och som senast användes av president Ronald Reagan år 1982. Den antogs år 1962 och den säger att USA kan införa tullar, om importen av vissa produkter kan bedömas hota nationens säkerhet. Och det är just det som handelsdepartementet har fått i uppdrag att utreda. Lagen ger presidenten själv rätten att bestämma om tullar ska införas för att skydda nationens säkerhet.

Det kan tyckas något svårbegripligt, att import av till exempel europeiska bilar skulle hota USA:s nationella säkerhet. Men det amerikanska resonemanget går ut på, att USA måste ha egen fordonsindustri. Och att en för stor andel import eventuellt medför att forskning och utveckling inom fordonsområdet inom landet skulle kunna försvagas.

Det är ett argument som möts med skepsis och vrede från EU:s sida. Det är svårbegripligt. Det är ett uppenbart brott mot Världshandelsorganisationens WTO regler, sa vice ordföranden i EU-kommissionen, Jyrki Katainen i går.

Förre statsministern och utrikesministern Carl Bildt kallade på Twitter tullhotet för verkligen extremt. Om någon inom EU skulle säga, att det skulle hota Europas säkerhet när folk köper amerikanska bilar, så skulle jag bedöma det som ren galenskap," skriver Carl Bildt.

Om tullarna blir av, kommer de med all säkerhet att anmälas till WTO för avgörande. Men det tar en bra stund innan vi vet om de blir verklighet. Enligt sektion 232, har utredningen nio månader på sig att grubbla över det eventuella hotet mot nationens säkerhet. Presidenten har därefter 3 månader på sig att bestämma sig för hur han ska göra.

Det som egentligen sker, är dock något annat: Donald Trump använder lagen om nationens säkerhet som en del i ett förhandlingsspel. Motivet är fullt förståeligt, USA har ett ohållbart underskott i handeln med omvärlden. Han vill minska underskottet. Det har han oavbrutet lovat både i sin valkampanj och senare som president. USA:s förhandlare har hittills förhandlat fram eftergifter från flera länder. Sydkorea har lovat att minska sin stålexport till USA. Kina har sänkt tullarna på amerikanska bilar. EU har antytt att de också kan tänka sig att minska biltullarna. Kanada erbjuds undantag om de köper mer amerikanska livsmedel.

Budskapet är: Den som ger USA något i utbyte, kan slippa tullarna.

Men då blir förstås frågan: Hur är det med hotet mot nationens säkerhet egentligen? Kan man få hota den, om man bara betalar?

Staffan Sonning, Ekonomikorrespondent [email protected]