Järnvägshistorier

I det här avsnittet får du veta mer om hur järnvägens trafikplatser fick sina namn och varför vissa stationer heter något annat än platsen de finns på. Vi pratar även om järnvägens förkortningar för trafikplatserna. Gäster är Jimmy Håkman från Trafikverket samt Josefin Devine från institutet för språk- och folkminnen.

I det här avsnittet får du veta mer om mat på tåg ur olika perspektiv. Hur gick det till då SJ började laga och servera mat på tåg med dukade bord och porslin? Vem arbetade i det trånga köket? Och vilka rätter tillagades?

Om detta och mycket mer berättar Mårten Dunér, som i många år arbetat som hovmästare på Järnvägsmuseets tågresor. Du får också höra om hur det går till idag under museets resor, då kockarna Nils Axing, Kjell Ogenstedt och Olle Sjöberg delar med sig från sitt arbete i det åttio år gamla köket i Cronstedts restaurangvagn. Yvonne Öhman berättar också om hur det är att servera ombord på ett krängande tåg. Och vad säger egentligen resenärerna om att äta ombord?

Den 15 maj är det 100 år sedan eldriften togs i bruk på Västra Stambanan. I det här avsnittet träffar vi Roine Viklund, biträdande professor vid Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, på Luleå Tekniska Universitet. Roine berättar om hur eldriften på järnväg kom till och hur spänning och frekvens valdes. Hur kom det kom sig att just Västra Stambanan valdes, och hur gick det till? Vi fördjupar oss även i hur kraftmatning fungerar, och hur systemet med omformarstationer uppkom i samband med Västra Stambanans elektrifiering. Detta sker genom samtal med Niklas Biedermann, ingenjör Kraftmatning, på Trafikverket Underhåll Elkraft.

Vi har träffat Björn Fura som spelat in ljud från tåg och järnvägar sedan 1967. Med Tomas Larsson och Roger Lundberg som kommentatorspanel blev det många skratt och minnen från förr. Allt fick inte plats i ett avsnitt, därför blev det två. Häng med i ljuden av skarvspår och hur olika fordon lät. Vi lyssnar bland annat på YBo4t i Karlshamn, klickade reläer från en signalkur i Abisko samt Ub som kör fast vid en växling i Tomteboda. Nördigare än så här blir det inte!

Vi har träffat Björn Fura som spelat in ljud från tåg och järnvägar sedan 1967. Med Tomas Larsson och Roger Lundberg som kommentatorspanel blev det många skratt och minnen från förr. Allt fick inte plats i ett avsnitt, därför blev det två. Häng med i ljuden av skarvspår och hur olika fordon lät. Vi lyssnar bland annat på YBo4t i Karlshamn, klickade reläer från en signalkur i Abisko samt Ub som kör fast vid en växling i Tomteboda. Nördigare än så här blir det inte!

Vi har träffat Björn Fura som spelat in ljud från tåg och järnvägar sedan 1967. Med Tomas Larsson och Roger Lundberg som kommentatorspanel blev det många skratt och minnen från förr. Allt fick inte plats i ett avsnitt, därför blev det två. Häng med i ljuden av skarvspår och hur olika fordon lät. Vi lyssnar bland annat på YBo4t i Karlshamn, klickade reläer från en signalkur i Abisko samt Ub som kör fast vid en växling i Tomteboda. Nördigare än så här blir det inte!

I det här avsnittet spanar vi mot England, som under 2025 firat att järnvägen fyller 200 år. Vad är det man firat och hur har England påverkat Sveriges järnvägs födelse och utveckling? Och hur kom normalspårvidden 1435 mm till egentligen? Vi har träffat en brittisk historiker och en museichef, där vi diskuterar om hur George och Robert Stephenson samt Stockton & Darlington Railway satte standarden.

I det här avsnittet får du veta mer om ATC-systemet: ett system som lokförare och signalpersonal är väl bekanta med. ATC-systemet finns till för att övervaka lokförares hastighet och se till att de inte kör förbi stoppsignaler. 1970-talet var ett tungt årtionde vad gäller tågolyckor. Vad ledde egentligen fram till beslutet att satsa på ATC och hur påverkade det lokförarna? Gästande Ulf Pålsson, Sivert Wallin, Anders Sjöberg och Tommy Bäckström berättar om hur systemet kom till. De pensionerade lokförarna i Nässjö, som även var med i avsnitt 5, delar också med sig med sina erfarenheter.

Det är nu 80 år sedan freden efter andra världskriget. I avsnitt 6 av Järnvägshistorier berättar vi om hur järnvägen hanterade den civila trafiken under denna tid. Då det finns mycket att berätta är avsnittet uppdelat i två delar:

Del 2: Vilka utmaningar fanns med ånglokdrift och vedeldning och hur gick det till att skicka hemlig post med kurirtrafik över gränserna?

Del 1: Vilka förutsättningar hade järnvägen när kriget började 1939 och hur genomfördes den enorma ökningen av gods- och persontrafik?

Det är nu 80 år sedan freden efter andra världskriget. I avsnitt 6 av Järnvägshistorier berättar vi om hur järnvägen hanterade den civila trafiken under denna tid. Då det finns mycket att berätta är avsnittet uppdelat i två delar:

Del 1: Vilka förutsättningar hade järnvägen när kriget började 1939 och hur genomfördes den enorma ökningen av gods- och persontrafik?

Del 2: Vilka utmaningar fanns med ånglokdrift och vedeldning och hur gick det till att skicka hemlig post med kurirtrafik över gränserna?