Avsnitt: 200 Den 2 juli 1778 dog den franske författaren och filosofen Jean Jaques Rousseau. Rousseau föddes 1712 i Genève i Schweiz. Rousseaus teorier förskräckte hans samtid. Rousseau hävdade att människan av naturen är god, allt ont kommer från samhället och civilisationen. Dessutom framförde han politiska krav på frihet, jämlikhet och broderskap. Som privatperson hade Rousseau svårt att leva upp till sina många ädla och demokratiska principer. Det tog många år innan han gifte sig med sin älskarinna. Då hade samtliga deras barn placerats på hittebarnshuset. Bland hans kända litterära verk återfinns brevromanen Julie eller Den nya Heloïse (1761), den idéhistoriskt fascinerande Émile eller Om uppfostran (1762) om pedagogik samt hans kanske mest lästa verk, självbiografin Bekännelser (1781). Rousseau presenterar – i Om Samhällsfördraget (Du Contrat Social, 1762) – en för honom bästa tänkbara värld. Detta är dock ingen återgång till ett naturtillstånd – ”vägen tillbaka är stängd”. Vad det handlar om är i stället att skapa den bästa möjliga gemenskapen och här står människornas vilja i centrum. Den bästa av stater styrs av folket och deras ”allmänvilja”. Allmänviljan presenterar Rousseau som en kollektiv vilja hos människorna som inte tar miste. Detta ska inte utläsas som majoritetens vilja. Rousseau gjorde åtskillnad mellan allmänvilja (volonté generale) och den totala summan av allas enskilda viljor (volonté de tous), där allmänviljan snarare representeras av en ”upplyst minoritet” än egenintressen hos en splittrad massa. Tack för att du/ni lyssnade på avsnittet. Vill ni få kontakt med mig.
[email protected]