Juridikens värld

Samma år som Napoleon krönte sig själv till kejsare i Frankrike 1804 trädde Code Civil i kraft – den juridiska motsvarigheten till hans triumfer på slagfältet. Lagtextens språkliga klarhet, som beundras än i våra dagar, ska ses i ljuset av revolutionens misstänksamhet mot juristkåren: ambitionen var att vanligt folk skulle begripa rättsläget. Genom militära erövringar och kolonialiseringen kom Code Civil att införas i många länder och har alltjämt stor betydelse. Under frihetstiden 70 år tidigare hade 1734 års lag sett dagens ljus i Sverige, där vördnaden för de historiska rötterna betonades i betydligt högre grad. Medan Code civil knöt an till den franska revolutionen var 1734 års lag snarare ”det sista andetaget av en döende värld”. Filippo Valguarnera, docent i rättshistoria, berättar om två lagstiftningsprojekt med ideologiska förtecken där samhället – i likhet med exempelvis filmer och romaner – hade en aktiv roll i tolkningen. Han gör också en djupdykning i historien och listar de fem största juridiska reformerna under de senaste 200 åren!

I det som han kallar för ”det gamla livet” levde Stefan Olafsson under flera år som en hemlös sprutnarkoman – en luttrad fängelsekund som ideligen dömdes för nya missbruksrelaterade brott. Under den första drogfria fängelsevistelsen fann han viss framtidstro via återupptagna studier – men föll snabbt tillbaka i samma destruktiva mönster. En försommardag 2009, på jakt efter snabba pengar, får han syn på en 86-årig kvinna som är illa däran efter ett strokeanfall – vars liv han lyckas rädda. En avgörande vändpunkt, en insikt om att han kunde göra gott – ett slumpartat möte som också skulle rädda hans eget liv. Efter återupptagna studier, ”en inre resa” och framgångsrik behandling kommer han in på juristlinjen – och sedan förra året kan han titulera sig som advokat. Vilken inverkan har hans bakgrund i möten med nya klienter, vad är problemet med svensk narkotikapolitik, och vilken högprofilerad brottmålsadvokat var det som inspirerade honom att följa samma väg? 

Det och mycket annat i veckans avsnitt av Juridikens värld.  

Under de senaste åren har medvetenheten om våra utmaningar med den globala uppvärmningen ökat och därmed också fokus på finansmarknadernas roll i den nödvändiga omställningen mot ett mer hållbart samhälle Finansmarknaden har nämligen möjlighet att bidra med det som den kan bäst - att allokera kapital till vinstdrivande verksamheter som samtidigt bidrar till miljömål eller sociala mål. Sustainable Finance, eller hållbar finans, har därför seglat upp som ett centralt begrepp på finansmarknaden de senaste åren. I det här avsnittet pratar vi med Magnus Schmauch, Juris doktor och Senior Counsel på Wigge och Partners advokatbyrå samt författare till boken ”Hållbarhetsreglerna på finansmarknaden”.

Fingerprints storägare och tidigare vd dömdes nyligen av hovrätten till 1,5 års fängelse för grova insiderbrott. En av åklagarna i målet, Jonas Myrdal, berättar om fallet och om de största utmaningarna för att kunna bevisa insiderbrott – där en ökad specialisering lett till allt fler fällande domar de senaste åren. Han klargör även innebörden av insiderinformation – hur ”specifikationskravet” respektive ”väsentlighetskravet” ska tolkas. Vem är den ”förnuftiga investeraren” som har en så central roll i bedömningen?  Vad innebär det stränga kravet att börsbolag ska offentliggöra insiderinformation ”så snart som möjligt”, och hur ska man agera när insiderinformation läcker ut? Måste bolag gå ut med information som redan är allmänt känd, och kan negativ och positiv insiderinformation kvittas mot varandra? I vilka typsituationer uppkommer i princip alltid insiderinformation och när är det särskilt svårbedömt? Därtill ges goda råd om frestelsen skulle uppstå...Lyssna på Jonas Myrdal i veckans avsnitt av Juridikens värld.

Hovrätten mildrade domarna i det tragiska s.k. Vetlandamålet – rätt eller fel? Hur resonerar rätten när experter har skilda uppfattningar om dödsorsaken eller den åtalades psykiska status? ”Det är en rättsskandal”, menar Peter Althin, att Högsta domstolen ignorerade det Rättsliga rådet för att istället döma hans klient till livstids fängelse för mordet på utrikesminister Anna Lindh. Och hur bör man agera som ombud i ett tekniskt komplext fall, som i Pirate bay-målet, för att inte blotta sin okunskap? Tips utlovas. Kraven för att fälla på grunden ”tillsammans och i samförstånd” har skärpts. Sven-Erik Alhem är kritisk, och Althin berättar om ett våghalsigt pedagogiskt trick under slutpläderingen i Malexandermålet. Var går egentligen gränsen mellan brottslig och straffri passivitet? HD:s dom om vad som krävs för att döma någon för psykiskt främjande vid ett rån diskuteras. Och är det inte hög tid att retrospektivt fria den man som för 60 år sedan dömdes av HD bara för att ha haft vänligheten att hålla i sin kamrats rock? Detta och mycket mer i veckans avsnitt av ”Juridikens Värld”.

Juridiken är välkänd för sina komplexa och tidskrävande processer. Att stora mängder textbaserad information ska granskas, tolkas och användas för att fatta välgrundade beslut är ett utmärkande drag. Tack vare den framväxande kraften i artificiell intelligens (AI), befinner sig juristbranschen nu i en förvandling. Och det går fort.  AI-teknologin öppnar dörrar till helt andra möjligheter och utveckling och vi ser en dramatisk ökning av användningen av avancerade tekniker som maskininlärning, naturlig språkbearbetning (NLP) och datadriven analys inom juridiken. I detta avsnitt gästas Juridikens värld av Selcuk Unlu från Norstedts Juridik och Anders Bjurström och Kristoffer Röshammar från AI bolaget Tenfifty. Vi diskuterar möjligheter och affärsnytta med artificiell intelligens och varför AI och juridik är en så bra matchning.

Uppväxten i Rwanda och det folkmord som senare ägde rum kom att forma Lars Arrhenius beslut att arbeta med mänskliga rättigheter. Han blev landets första barn- och elevombud, och var bland annat Generalsekreterare för antimobbningsorganisationen Friends, innan han i augusti 2020 utsågs till Diskrimineringsombudsman (DO) –  som ska bekämpa diskriminering och främja alls lika rättigheter. Myndigheten har tidigare fått hård kritik för att vara ett ”ineffektivt och tandlöst informationscentrum” – men under den Arrhenius ledning har man fokuserat på att ge att ge fler diskrimineringsoffer upprättelse och ekonomisk kompensation. Hur väljer DO ut vilka ärenden man driver vidare i domstol, vilken typ av diskriminering är vanligast, och vilket sätt behöver man stärka arbetsgivarens ansvar?  Hur kommer det sig att man idag saknar befogenhet att granska polisens arbete och anklagelser om exempelvis etnisk profilering?  Och hur hänger hans arbete ihop med ett drabbande besök som han nyligen gjorde i krigets Ukraina?

Förutsättningarna för att bedriva affärsverksamhet håller på att förändras i grunden och en ny spelplan skapas. Bakgrunden är EU:s fokus på hållbarhet och de nya och omfattande regelverk som antagits under de senare åren - EU-taxonomin, förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar inom den finansiella sektorn och det uppdaterade direktivet om företags hållbarhetsredovisningar (CSRD). Den nya spelplanen är ett måste eftersom nuvarande sätt att utöva affärsverksamhet inte är hållbart. Flera av de så kallade planetära gränserna har överskridits och experter hävdar att den ekonomiska och sociala ojämlikheten har nått nivåer som destabiliserar samhället. 

I det här avsnittet pratar vi med David Frydlinger, delägare, Cirio Advokatbyrå och författare till boken Spelregler för hållbar affärsverksamhet. Han menar att anledningen till att vi hamnat i det här läget till stor del beror på de juridiska, kontraktuella och moraliska regler och principer för att bedriva affärsverksamhet som hittills har rått på marknaden.

När inleds egentligen ett mordförsök? Kan man fällas även om det är oklart om måltavlan ens befann sig på samma plats som den tilltänkta skytten? Domstolarna är oeniga – och det är även gästerna, de juridiska tungviktarna Sven-Erik Alhem, f.d. överåklagare och Peter Althin, advokat. Och hur kommer det sig att en att 40-årig man, som dömdes för försök till grovt narkotikabrott, som en skänk från ovan räddades av Högsta domstolen? Även i detta fall intar gästerna skilda ståndpunkter. En domare har kritiserats för raljanta domskäl och i ett fall annat ledde anstormningen av resningsansökningar till att rätten satte ner foten ordentligt. Därtill bjuds det på en mustig anekdot om en tilltalad som klädde av sig i protest! Lyssna på Juridikens värld som idag avhandlar några av sommarens intressantaste domar.

Idag förs en skoningslös kapplöpning mellan privata aktörer och stater i utvecklingen av Ai och vi står inför en brytpunkt. Hur kan svenska myndigheter driva förändring med hjälp av teknik? Hur ska man gå till väga för att realisera AI projekt och vilka krav på teknik, organisation och processer medför det?I det här avsnittet av juridikens värld pratar vi med John Lagström, innovationsledare på Domstolsverket och Advisory Board Member i EU projektet Aligner. Vi diskuterar hur man skapar tjänster som är relevanta för medborgare och som kan bidra till att lösa stora samhällsutmaningar. Varför Ai är en demokratisk rättighet och myndigheters ansvar för att ge utsatta personer möjlighet att dra nytta av Ai och utjämna klyftor i samhället. Vi pratar också om teknik som bygger broar och Johns råd – acta non verba – om vikten av att agera, att göra sin hemläxa och inte fasta vid skrivbordet.