Kjell Walfridsson har en ständig följeslagare i form av sjukdomen Parkinson. Den har tagit fram nya uttryck inifrån. Martin Dyfverman har mött honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Möjligheternas dörrar öppnas inifrån. Så skaldar Kjell Walfridsson i ett av de två häften med dikter han har gett ut. Bägge har omslag med målningar han gjort.
  Den första samlingen går i intensivt rött och tonen är fylld med frågor och vånda. Kjell har – som relativt ung – fått sjukdomen Parkinson och känner hur kroppen krånglar. Detta går inte att träna bort. Så som han envist gjort med annat som hindrat honom i livet. Han, en utbildad ”socialare” som hjälpt handikappade människor, blir själv en som behöver hjälp och som måste sluta sitt arbete. Något som burit hans identitet. Livskris. 
  Den andra diktsamlingen har harmoniskt lugnt omslag i blått. Ett hopp om en blå himmel. Nu har Kjell funnit sig själv – inifrån. Ett annat jag som skriver, målar och till och med sjunger – fast han inte riktigt vågar tänka sig hur det kan se ut. Med en högerarm som ständigt flaxar och en nacke som vill vrida huvudet hela tiden. 
  Martin Dyfverman träffade Kjell Walfridsson i byn Nås i Dalarna i samtalet som nu sänds igen.