Utrikeskrönikan 20 april 2018.

Stockholm fredag.

I Washington avslutas i dag Internationella Valutafonden, IMF, och Världsbanken sitt vårmöte som pågått under veckan. Världsekonomin har till slut tagit fart igen efter den långa nedgången efter finanskrisen. IMF har ytterligare höjt sin prognos för hur stor tillväxten blir i världen i år och nästa år. Till 3.9 procent närmare bestämt för i år.

Fast bistrare tider väntar. Så småningom. IMF-chefen Christine Lagarde är förtjust i väder- metaforer: Solen skiner, men vid horisonten tornar fler moln upp sig än vad vi trodde för ett halvår sedan, sa hon under en presskonferens i går.

Och det mörkaste molnet som börjat bildas där borta vid horisonten är dom inledande handels-skärmytslingarna mellan USA och Kina, som skulle kunna utveckla sig till ett handelskrig.

USA inledde den senaste dispyt-omgången med att införa nya tullar på stål och aluminium. De gällde alla länder, men den främsta måltavlan var Kina.

Kina svarade med att lägga tullar på amerikanska bilar, mindre flygplan, soyabönor och whiskey.

USA:s president Donald Trump förklarade, att han har många fler handelskort i rockärmen. Kina kontrade med, att de aldrig har låtit sig skrämmas. Och inte tänkte göra det nu heller. Varje stridsåtgärd från USA kommer att bemötas.

Handelskrig är bra. De är lätta att vinna, sa Donald Trump för några veckor sedan. Det är rätt få som håller med honom.

Den handelsteori som varit förhärskande i decennier säger, att alla länder tjänar på handel. Även den svagare parten som handlar med ett ekonomiskt starkare land.

Intressant nog, har teorin två svenska upphovsmän: Nationalekonomerna Eli Heckscher och Bertil Ohlin, alltså samme Ohlin som sedermera blev partiledare för dåvarande folkpartiet. Om den teorin är korrekt, finns det inga vinnare i ett handelskrig. Bara förlorare. Och de som inte minst får stå för förlusterna, är medborgarna, konsumenterna, som får betala mer för de varor de vill ha.

Ändå handlar det främsta hotet egentligen inte direkt om pengar, sa Christine Lagarde. Den direkta effekten av de handelshinder som hittills lagts fram handlar om bråkdelar av procent i världshandeln.

Det farligaste är de indirekta effekterna: Osäkerheten och sviktande förtroende. Den uppgång som vi nu ser i världsekonomin, baseras på att investeringar och handel börjat ta fart. Men aptiten på att investera, exportera och importera, kan raskt avta, om man inte kan vara säker på att inte alla förutsättningar plötsligt ändras av nya anfall i ett handelskrig.

 

Staffan Sonning, ekonomikorrespondent [email protected]