Kulturradion: Kosmo

Kulturradion: Kosmo

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Kulturradion: Kosmo episodes

  • Den amerikanska drömmen 2012 - om frihet, fattigdom och fiktiv fakta
    Kulturradion: Den amerikanska drömmen 2012.
    På den amerikanska landsbygden, där på den amerikanska landsbygden bland vita ofta fattiga och bidragsberoende har det republikanska partiets sina mest lojala väljare. Petra Socolovsky har varit i Ozarks Missouri och mött bland andra medverkande filmen Winter`s bone. I Ozarks - en kärv bygd som blivit snuvad på den amerikanska drömmen - är tradition och Gud är viktigare än vad politikerna i Washington säger. Följ också med till Arcosanti i Arizona utanför Phoenix, ett urbant experiment i öknen. Och hör om hur amerikansk stadsplanering påverkar röstdeltagande, om anklagelserna om republikanernas anti-intellektualism och fiktiv fakta. Programledare Cecilia Blomberg

    Kulturredaktionen har varit i Ozarks i Missouri. Där på den amerikanska landsbygden bland vita ofta fattiga och bidragsberoende har det republikanska partiets presidentkandidat Mitt Romney sina mest lojala väljare. Hör röster från filmen Winter’s bone, lokala kulturpersonligheter och politiker i Petra Socolovskys reportage. De beskriver en verklighet där tradition och Gud är viktigare än vad politikerna i Washington säger, en kärv bygd som blivit snuvad på den amerikanska drömmen.
    Och följ med till Arcosanti i Arizona utanför Phoenix, ett urbant experiment där man skulle vilja rösta grönare men ändå väljer att stödja Obama. ”Vi lever i en tvåparti-stat”, säger Nadia Begin.
    Vad är det som gör att amerikaner går och röstar? Hör arkitekturprofessor Jeff Stein om hur amerikansk stadsplanering påverkar röstdeltagandet.
    Och så kollar vi fakta kring anklagelserna om republikanska lögner och anti-intellektualism.
    Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
    45 min
  • Kosmo tar farväl
    Kosmo tar i sitt sista program farväl genom att ta en tur genom tankar och platser från de två år som programmet har funnits och återvänder till begrepp som kosmopolit och antisemitism, möter dandys i Kongo-Kinshasa och romer i Paris. Det handlar om nationalism i Norge efter Utöya och så återutsänds Claes Andreassons reportage om medborgare och papperslösa vid gränsen mellan Arizona och Mexiko.

    Kosmo går tillbaka till sitt första program som hade temat kosmopolit och hör vad kosmopoliten, författaren och islamlkännaren Sigrid Kahle har att säga om vad som gör en äkta kosmopolitit.
    Ett av Kosmo många uppskattade program handlade om dandyn och ett av reportagen var gjort av frilansjournalisterna Peter Bjurbo och Marcus Hansson som hade varit i Demokratiska Republikens Kongos huvudstad Kinshasa och mött stadens dandys som där kallas Le Sapeurs. Kosmos Fredrik Wadström berättar om hur det var när han nyligen besökte Moskva och där på en källarteater ser sitt Kosmoreportage, från händelserna i Minsk december 2010, bli teater. Då hade han mött Olga Neklajeva, hustrun till poeten och presidentkandidaten Vladimir Nekljajev, som berättade om hur hennes man misshandlas svårt och senare sattes i häkte av KGB.
    Kosmo har i många program skildrat den politiska utvecklingen i Europa. Det har handlat om den ekonomiska krisen, de folkliga upproren och också om den växande främlingsfientligheten. När den lilla, men världsberömda, cirkusen Cirque Romanes kom tillbaka till Frankrike efter att representerat landet på världsutställningen i Shanghai, så visade det sig att flera av cirkusens rumänska musiker hade fått sina arbetstillstånd indragna. Samma sommar hade romernas situation i Europa diskuterats flitigt, inte minst efter att Frankrikes president Sarkozy hade låtit riva romska läger och beordrat massutvisningar. Anja Sahlberg var i Paris och mötte cirkusen.
    Gunnar Bolin åkte till Warszawa för att möte representer för det nya judiska muséet som är under byggnad. Ett museum som ska belysa Polens judiska historia. Där undrade historiken Barbara Kirchenblatt Gimblett varför han var så fixerad vid anitsemitismen.
    Och så var Kosmos Anneli Dufva och Karsten Thurfjell i Oslo efter Utöya och borrade ner sig frågan om den norska nationalismens natur.
    Den arabiska våren fällde diktator efter diktator. Kosmo hade reportage från de nordafrikanska länderna, men också från ett Damaskus innan landet befann sig i dagens tillstånd. Kosmo var också i Beirut och träffade där bland andra författaren och mångsysslaren Xena el Khalil.
    Och så fick Kosmos Cecilia Blomberg en intervju med den prisbelönta författaren Atiq Rahimi som är född i Afghanistan men som numera är bosatt i Frankrike.
    Sist vill hedra minnet av en stor radioman: Claes Andreasson. Vi återutsänder ett av de reportage som han gjorde för Kosmo. Här besöker han aktivister och teatermänniskor som alla har en relation till gränsen mellan Arizona och Mexiko, som varje dag skördar två människoliv.
    Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • dOKUMENTA (13) - världens viktigaste konstutställning?
    Världens viktigaste konstutställning, så brukar den kallas - Documenta - som äger rum i Kassel vart femte år. Denna upplaga, nummer 13, sprider sig också över världen, bland annat öppnar ett litet Documenta i Kabul nästa vecka. Kosmo har varit där och mött både konstscenens största namn och flera som kan få en knuff i karriären genom utställningen.

    1955 var startpunkten för Documenta då grundare, konstnären och läraren Arnold Bode, lyfte fram den konst som nazisterna hade benämnt Entartete Kunst - degenererad konst – med verk från 20- och 30-talen av konstnärer som Kandinsky, Picasso och Nolde. Documenta har sedan haft fokus på samtida konst och sedan 1972 äger den rum vart femte år. I början visades det främst konst från Europa och USA, men så småningom kom utställningen att ta in resten av världen. Den 9:e juni öppnades Documenta 13 som pågår i hundra dagar.  Vid rodret detta år är kuratorn Carolyn Christov-Barkagiev som i år sprider Documenta över världen och där också forskningen har en speciell plats.
    The Refusal of Time heter den numera världsberömda sydafrikanska konstnären Williams Kentridges verk. Det är en föreställning på cirka 20 minuter. I taket finns trattformade högtalare där olika röster och musik hörs, som William Kentridges egna funderingar över tidens filosofiska aspekter, som vad svarta hål är. Cecilia Blomberg mötte honom och där han berättar hur verket även handlar om hur man som konstnär ska lyckas att ta sig ur förutsägbara uttryck.
    Mårten Arndtzén har mött två konstnärer som också deltar i Documentas satelitutställning i Afghanistans huvudstad Kabul -  Mariam Ghani och Michael Rakowitz. Båda utgår från hjärtat på Documenta: Fridericianum, byggt i slutet av 1700-talet och Europas första öppna, offentliga museum.
    Hör också den egyptiske konstnären Wael Shawky som, för två år sedan, påbörjade en serie filmer om korstågen, ur ett arabiskt perspektiv. Och den libanesiske konstnärer Rabih Mroué som både i sin föreläsning och installation på Hauptbahnhof analyserar i detalj mobilfilmade klipp från folkresningen i Syrien.
    På Documenta13 kretsar mycket av konsten kring historien. Den kanadensiska konstnären Janet Cardiff tar i sitt verk avstamp i den gamla centralstationen i Kassel och specifikt från spår 13 där transporter till Auschwitz och Theresienstadt avgick i början av 40-talet. I tyske Clemens von Wedemeyers videoninstallation Rushes tas man till Benedictinerklostret Breitenau strax söder om staden. En plats som bär på många lager av 1900-talshistoria. Före andra världskriget var Breitenau ett av de första koncentrationslägren. Under andra världskriget döptes det om till arbets- och uppfostringsläger. Efter kriget blev det en ungdomsvårdskola för flickor. Därefter har det varit öppen psykiatrisk anstalt, och historisk minnesplats.
    På Documenta 13: Mårten Arndtzén och Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Kosmo om eliten och elitismen
    Fredrik Wadström har följt det uppmärksammade fallet Magnitskij som handlar om handlar maktspel på elitnivå, korruption och brutal död. Dessutom: unga pianister drillas allt hårdare - håller attityden till elitsatsning på barn på att förändras i Sverige? Och så funderar Gunnar Bolin på de europeiska populistpartiernas förakt mot eliten.

    Sergej Magnitskij var en av Rysslands ledande affärsjurister. Han avslöjade hur höga chefer inom ryska polisen hade stulit över 1,5 miljarder svenska kronor ur statskassan. Efter avslöjandet fängslades  Magnitskij, själv anklagad för skattebrott och 2009 dog han efter sviterna av en misshandel. Fredrik Wadström har mött teatermänniskor på den lilla källarteatern Teatr Doc i Moskva som spelat pjäsen om Magnitskij i snart två år och hör den amerikanska affärsmannen, Magnitskijs före detta kollega, som åker världen runt och lobbar för att fallet ska få ett rättvist slut. Hör också William Browder, delägare i investeringsbolaget Hermitage Capital som Sergej Magnitskij arbetade på uppdrag för och som idag åker runt i Världen och försöker förmå regeringar att stödja en svartlistning av de personer inom det ryska rättsväsendet som varit inblandade i Magnitskijs död.
    Kosmo undrar också om den svenska synen på elitutbildningar håller på att förändras. Nivån på unga pianister har höjts de senaste åren, tävlingarna blir allt fler och fler barn söker till skolor som Adolf Fredriks musikskola. Frilansjournalisten Cecilia Josefsson har besökt en Steinwaytävling för barn och mött pedagagoger, föräldrar och tävlande.
    Och så funderar Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin kring den europeiska politiska populismens förakt mot eliten.
    Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Europatanken - om historien, krisen och kulturen
    Europa befinner sig i kris. Inte bara ekonomiskt utan hela EU-projektet blir allt mer ifrågasatt. Kosmo har varit i Belgien, där den europeiska konstbiennalen Manifesta i år har förlagt sin verksamhet i den gamla gruvorten Genk. Valet är av plats betonar det moderna Europas framväxt, men också den kol- och stålunion som var grunden till dagens EU.

    I en övergiven byggnad i staden Genk, i ett av  Belgiens gamla gruvdistrikt inte långt från EU-byråkratins centrum i Bryssel, invigs den här helgen konstbiennalen Manifesta 9. Genk blev en modern stad på 1800-talet. Idag finns bara spåren av den gamla kolindustrin kvar och Manifesta som gjort till sin grej att på varje utställning ta fasta på just platsens specifika historia och politiska samtid, tar den här gången ett ännu tydligare grepp om just historien, närmare bestämt industrialismen och det som var EU:s vagga: kol- och stålunionen. Temat i år är ”det modernas djup” och utställningen är uppdelad i tre delar: en del med samtidskonst, en del med modern konst och så en del som mycket konkret återvänder till kulturarvet, i det här fallet den belgiska kolgruvans kulturarv.  Hedvig Weibull åkte dit och mötte konstnärer och kuratorer.
    Kosmos Cecilia Blomberg har träffat EU-förespråkaren Per Wirtén som argumenterar varför det mångfacetterade Europa är en utmaning och inte ett hot. Han betonar också att EU-tanken föddes ur skräcken för Europa efter de krig som härjat kontineten under 1900-talet första hälft.
    För första gången sedan EU bildades och också för första gången sedan Euron infördes talas det nu på allvar om möjligheten eller kanske risken att en nation lämnar samarbetet. Landet är Grekland och vår kulturkorrespondent Gunnar Bolin var där häromveckan. Då passade han också på att fråga de han träffade, hur de ser på Europa och vad som  skulle hända om Grekland lämnade EU.
    Och så minns Fredrik Wadström vilka skräckscenarior som målades upp i samband med utvidgningen österut och funderar vidare kring de mentala gränser som flyttas när vi försöker förstå Europakartan och vem som är vem både innanför och utanför dess gränser.
    Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Språklig imperialism och utsatthet
    Kosmo har varit i Lettland där ryskans status har blivit ett politiskt slagträ, sett Belarus Free Theatre spela Shakespeare på vitryska i London och varit i Rwanda där kineserna exploaterar språk och kultur.

    När sovjetunionen föll uppstod 15 nya länder och språkfrågan kom snabbt att bli politiskt laddad när de nya nationerna skulle byggas upp. Ryskan status som maktspråkt har ifrågasatts på de flesta håll - men med ett tydligt undantag  - Vitryssland. I Belarus, eller Vitryssland som landet kallas på svenska, är ryskan fortfarande förknippat med makten och vitryskan med den oppositionen som motsätters sig Lukasjenkos diktatur.
    När den numera världskända vitryska teatern Belarus Free Theatre uppträdde på den pågående internationella teaterfestivalen Globe To Globe i London så var det en stor sak att just vitryskan, som kommit att förknippas med oppositionen, hördes från scenen på the Globe Theatre. Sedan ett och ett halvt år tillbaka lever den konstnärliga ledningsgruppen, som består av Nikolaj Chalezin och Nalia Koliada, i exil och hotas av fängelse om de återvänder till Vitryssland. Men de flesta av skådespelarna bor fortfarande kvar i den vitryska huvudstaden Minsk och åker därifrån ut på gästspel i världen. Fredrik Wadström har mött dem i London.
    I februari i år var det folkomröstning i Lettland där man röstade om huruvida ryskan skulle bli ett officiellt språk eller ej. Svaret blev ett rungande nej och har förstås sin historiska förklaring. Lettland ingick i Sovjetunionen mellan 1944 och 1991 och ryskans ses av månnga som "ockupantspråket". Idag är över 30 procent av befolkningen ryskspråkiga. Den lettiske TV-profilen och komikerna Viesturs Dulle, som initierade en bojkott av folkomröstningen, säger att det  uppstått två parallella informationssamhällen, med separata tidningar, tv-program och andra medier, där man pratar om varandra men inte med varandra. Lite som ett dysfunktionellt äktenskap.  Frilansjournalisten Per Shapiro som har lång erfarenhet från landet har varit i Lettland för att ta reda på varför språkfrågan dök upp just nu. Och så har Kosmo varit Rwanda. I Afrika har kinesiskan blir ett vanligare inslag i många länder i takt med att kinesiska företag etablerar sig på kontinenten. Men det är inte bara inom näringslivet som Kina försöker slå sig fram utan man vill även exportera den kinesiska kulturen. Idag har man öppnat 25 Konfuciusinstitut öppnas runt om i Afrika. Där får man lära sig allt från Kung Fu, kinesisk historia och till det kinesiska språket. Marcus Hansson och Peter Bjurbo besökte ett Konfuciusinstitut i Rwandas huvudstad Kigali.
    Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Historiens giftskåp
    Kosmo blickar in i historiens giftskåp. Om mörka historier som möter dagens ljus. Om upptäcktsresares och antropologers etnocentriska världsbild och om hur en ny tids resande kräver en omvärdering av vi och dem.

    Under andra världskriget efter Pearl Harbor internerades       120 000 japanska immigranter i läger på avskilda platser. I författaren Julia Otsukas bok When the emperor was divine får vi läsa om detta stycke mörk amerikansk historia, en historia som hon fann hos sin egen familj. Boken har gjort att hon kan leva av sitt författarskap. Den tycks ha fyllt ett hål i den amerikanska historieskrivningen och köps in av många skolor och universitet som kurslitteratur. Marie Lundström har varit i New York och mött Julie Otsuka. I höst kommer hennes andra bok Vi kom över havet på svenska. Där berättar hon historien om de så kallade picture brides - unga japanskor som kom till USA i början av 1900-talet i hopp om ett bättre liv.
    Kosmo har också varit i Paris och på konsttriennalen Intense Proximety på Palais de Tokyo. Utställningen ifrågasätter hur världen har upptäckts och hur vi skapat hierarkier av vi och dem, samtidigt som den fokusera på den värld vi lever i idag, där den mänskliga rörligheten sker utifrån andra villkor och där nya relationer måste skapas. Utställningens chefskurator Okwui Enwezor har inspirerats av en bok om den franska socialantropologen Claude Levi-Strauss och hans kritik av det tidiga 1900-talets antropologiska synsätt, och en händelse i händelse i Paris vintern 2006, då en högerextrem organisation satte upp ett soppkök för Paris hemlösa och serverade grissoppa – en soppa som uteslöt en stor del av stadens befolkning.
    På konsttriennalen på Palais de Tokyo visas verket The Wedding Room av Meschac Gaba från Benin och Rotterdam. Meschac Gaba passade på att arrangera sitt eget bröllop samtidigt som han var inbjuden till Stedjlik museum i Amsterdam år 2000. Resultatet ställs ut på fotografier och montrar på samma sätt som föremål brukar presenteras på etnografiska museer. Meschac Gaba är numera ett välkänt namn på den internationella konstscenen. Genombrottet kom med hans Museum of Contemporary African Art där ett av rummen är Vigselrummet. "En av tankarna med mitt samtida afrikanska museum är att just visa upp vad det samtida Afrika är. Och det kan lika gärna finnas här i Europa. Det handlar om att ta sig ur schablonerna om ett Afrika sett med antropologernas blick", berättar han för Cecilia Blomberg när hon möter honom i Paris. Och så har Maria Edström läst boken Give me my father’s body - The Life of Minik, the New York Eskimo,  skriven av Kenn Harper. Boken handlar om Minik som 1897 kom med sin far och fyra andra inuiter till New York med skeppet Hope för att föras vidare till American Museum of Natural History. Det var upptäcktsresaren Robert E Peary som kommit på ”snilleblixten” att de kunde visas upp på museet, studeras och bidra till forskningen. Alla utom Minik dör och som senare i livet får veta att hans fars skelett ställs ut i en monter på museet.
    Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Kriminaliserad sexualitet
    I 80 länder och territorier runt om i världen är homosexualitet en kriminell handling. På många håll går utvecklingen framåt - i veckan antog Argentina världens mest liberala lag angående transpersoners rättigheter, Chile införde en hatbrottslag och USA:s president Obama gav sitt stöd för samkönade äktenskap. Men många av världens HBTQ-personer ses fortfarande som kriminella. Kosmo möter fotografer, författare och aktivister som sätter fokus på frågan.

    I februari i år klubbade den ryska femmiljonerstaden Sankt Petersburg igenom en lag som förbjuder ”propaganda för homo-, bi- och transsexualitet samt pedofili”.  Sankt Petersburg är det fjärde ryska länet som driver igenom en ”anti-gaylag” på några månader. Lagen riskerar inte bara att slå mot HBTQ-rörelsen i staden utan också mot det samtida kulturlivet. Fredrik Wadström har mött den amerikansk-ryska författaren Masha Gessen som själv är öppet lesbisk och som bland annat  uppmanat Madonna att bojkotta en kommande konsert i Sankt Petersburg. Han har mött  de svenska konstnärerna Annika Karlsson Rixon och Anna Viola Hallberg, vars verk State of mind dokumenterar HBTQ-livet i staden och dessutom besökt organisationen Coming Out där Petersburgs gay-aktivister försöker förstå hur den nya lagen kommer att tillämpas.
    WHO’S NEXT? heter en fotobok gjord den danska fotografen Charlotte Haslund-Christensen. Idén till boken fick hon när hon chockad insåg att homosexualitet är kriminellt i stora delar av världen. Hon uppmanade då danska homosexuella att komma till en polisstation i Köpenhamn och lät dem där fotograferas som brottslingar. ”WHO’S NEXT? är en solidaritetshandling och ett symboliskt stöd”, säger hon. Boken har formatet av en liten svart låda och är tänkt att kunna smugglas in i länder, förbi censur och fördomar där HBTQ-personer kriminaliseras. Mia Gerdin träffa de Charlotte Haslund-Christensen på Hasselblad Center i Göteborg.
    Vår kulturkorrespondent Gunnar Bolin ställer frågan hur Europas högervindar påverkar situationen för HBTQ-personer. I helgens val i Grekland fick det ultranationalistiska partiet Gyllende gryning nästan 7 procent av rösterna och i Serbien har läget för HBTQ-personer länge varit kritiskt.
    Homosexuella är "värre än grisar och hundar", har Zimbabwes president Robert Mugabe sagt. I Uganda mördades gayaktivisten David Kato för drygt ett år sen. Och dödsstraff för homosexuella i Uganda har ännu inte helt försvunnit från debatten. Just Afrika är en kontinent där det i många länder är kriminellt att vara homosexuell. Margareta Svensson har tittat närmare på Afrika och en aktuell händelse i Sydafrika. I veckan när den sydafrikanska fotografen Zanele Muholi kom tillbaka till hemmet i Kapstaden från en utlandsresa, upptäckte hon att det hade varit inbrott i lägenheten. Hårddiskar, minneskort och kameror som var bestulna och fem års arbete var borta. Det var uppenbart att det var Zanele Muholi personligen och hennes arbete som inbrottstjuven eller tjuvarna ville komma åt.  Zanele Muholi lever självi ett förhållande med en annan kvinna och dokumenterar HBTQ-personers vardag och erfarenheter med sin kamera. 
    Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
    Bonusmaterial:
    42 min
  • Konsten att styla en stad
    Hur påverkar stadsbilden de som bor där och kan kulturen förändra något på djupet? Kosmo går på Berlinbiennalen som vill förändra världen, besöker Tirana, Albaniens huvudstad, där konstnären och borgmästaren lät måla om stadens fasader, möter aktivisten som tar bort rasistiska budskap i stadsbilden och går på stadsvandring i stadsdelen Queens i New York.

    En konstutställning som väckt stor uppmärksamhet långt innan den öppnade är årets konstbiennal i Berlin. Utställningen som har fått titeln Forget Fear har som ambition att inte bara spegla samtiden utan också gripa in i och förändra den. Kuratorn och konstnären Artur Zmijewski proklamerade att biennalen inte skulle ställa frågor utan ge svar. När utställningen öppnades lät man olika Occupy-rörelser hålla i presskonferensen och de uppmanade journalisterna att propagera för en bättre värld och ifrågasätta det kapitaliska systemet. Kosmos Mårten Arndtzén har tittat närmare på ett av projekten, som förändrar stadsrummet på ett högst handgripligt sätt. Konstnären Nadja Prlja låter bygga en mur mitt över Friedrichstrasse där det rika och fattiga Berlin möts.
    2000 valdes konstnären Edi Rama till borgmästare i Albaniens huvudstad Tirana. Staden var förfallen och efter kommunismens sammanbrott rådde totalt kaos, mark hade annekterats och svartbyggen hade poppat upp över hela staden. Edi rama lät riva svartbyggena, återintog parkerna och bjöd in konstnärer för att måla om stadens gråa fasader. Edi Rama blev internationellt uppmärksammad och fick flera utmärkelser, bland annat utvald till världens bästa borgmästare 2004. Men Edi Rama har också fått kritik för att han mer brytt sig om stadens yta än dess innehåll. Frilansjournalisten Karine Mannerfelt har återvänt till Tirana och träffat Edi Rama för att hur han ser på relationen konst och politik.
    I Berlin finns också Irmela Mensah-Schramm, en pensionerad lärare som i 25 år har gjort det till sin livsuppgift att ta bort rasistiska budskap i stadsbilden. Beväpnad med sprayfärg och skrapkniv har hon rensat sin hemstad Berlin och andra platser i Europa från klistermärken och klotter som har rasistiska, antisemitiska och homofoba budskap. För att visa folk vad hon hittar arrangerar hon sen utställningar runt om i Europa. En av de senaste hade hon i stadshuset i Kreuzberg, Berlin. Frilansjournalisten Daniel Breece följde med henne ut på stan.
    På Guggenheimmuseet i New York pågår just nu ett projekt där man besöker staden New Yorks fem buroughs: Manhattan, the Bronx, Brooklyn, Staten Island och Queens. På varje ställe har konstnärer, arkitekter eller musiker fått i uppgift att skapa still spots - stilla platser i den brusande staden. Vår kulturkorrespondent Gunnar Bolin har träffat curatorn David van der Leer på ett av hans projekt ute på stan närmare bestämt i Jackson Heights i Queens.
    Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Australien del 3 - om Melbourne, Nam Le och mångkultur
    I Kosmos tredje program från Australien tar vi oss till Melbourne som är landets näst största stad och som ofta beskrivs som Australiens kulturella centrum. Sedan mitten av 90-talet har staden växt betydligt, till stor del på grund av invandring från andra länder.

    Författaren Nam Le kom själv till Australien som litet barn och båtflykting.  Idag är han en internationellt hyllad författare och skribent, känd genom debutboken Båten.  
    -Det finns en sorts förväntan på dig som invandrare, säger han, något som gjorde att när jag som ung pratade om hur mycket jag tyckte om att läsa och skriva, svarade mina föräldrar med att säga: det där är nog bra, men satsa på matte och naturvetenskap istället, för du kommer ju ändå aldrig kunna tävla med dem som haft engelska som modersmål.
    -Som författare handlar det om att inte fastna i förenklade bilder av motsättningar; ett vi och ett dem, av offer och förövare. Vi är alla motsägelsefulla individer och det gäller även rasismen. Det finns olika sorters rasism, vissa mer möjliga att förlåta än andra. Men det är därför fiktionen är viktig, genom den kan du ju skildra alla de här lagren av mänsklighet, säger Nam Le.
    Kosmo har också träffat Deborah Zion vars egen familj är judisk och kom till Australien på 30-talet. Idag är Deborah Zion forskare vid Monash University i Melbourne och har bland annat studerat hälsa hos flyktingar i Australien.
    -Landet har en rasistisk historia, inte minst i förhållande till den asiatiska befolkningen och till urbefolkningen. Men i Australien handlar det inte så mycket om etnisk tillhörighet, det är inte som i USA. För oss är det mer en fråga om flyktingvågor och rädsla. Varje ny grupp som kommer får det svårt, sen kommer en annan grupp och så går det på, i någon sorts 20-årsvågor. Men Melbourne är en smältdegel, vi har den högsta andelen etniskt blandade äktenskap i världen, säger hon.
    Och så har Kosmos Cecilia Blomberg träffat Aaron Seeto, chef  för 4A Centre for Contemporary Asian Art, ett ickekommersiellt konstgalleri i Sydneys Chinatown. Det bildades för 16 år sen av konstnärer med asiatisk bakgrund för att fokusera på just den asiatiska samtida kulturens närvaro i landet. Australien ligger ju egentligen i Asien och folkförflyttningar och mångkulturalismen hör till historien.  
    -Vi vill att människor, när de tänker på Australien, också ska ha med sig bilden av det asiatiska. Det är en stor del av landet, säger Aaron Seeto.
    Reporter och programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min

About Kulturradion: Kosmo

From the publisher's feed

Slutade sändas 2012. Kulturmagasin med internationell utblick. Programmet rör sig i gränslandet mellan kultur- och samhällsfrågor, samlar både svenska och internationella röster och förhåller sig både till debatter och festivaler.