Bara dagar återstår till valet. I bakgrunden förbereds nästa års avtalsrörelse. I detta avsnitt diskuteras förutsättningarna för industriparterna att sätta kostnadsmärket. Emellanåt sammanfaller avtalsrörelser med valrörelsen. 2027 års märkesförhandlingar drar igång i höst strax efter riksdagsvalet. Det kan mycket väl pågå koalitionsförhandlingar och regeringsbildning när Facken inom industrin ska arbeta fram sin sedvanliga avtalsplattform.

Medverkande: Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna; Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen och Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Per Widolf önskar att valrörelsen handlade mer om faktorer som skapar tillväxt. Han oroar sig för förslagen om att avskaffa karensavdraget.

– Alla kostnadsökningar påverkar företagens förutsättningar. Och allt som påverkar företagens konkurrenskraft påverkar i det långa loppet också förhandlingsutrymmet, säger han.

Martin Wästfelt säger att eventuella kostnader för ett slopat karensavdrag, om det skulle bli verklighet, måste hanteras utanför avtalsrörelsen.

– De kostnader som det kan föra med sig måste lösas mellan arbetsgivare och staten. Det är inte en fråga för förhandlingarna.

Irene Wennemo pekar på det problematiska i politiska förslag om löneökningar för särskilda yrkesgrupper. Hon pekar på utspel från Liberalerna och Vänsterpartiet och varnar för följdeffekter.

– Det här är sådant som verkligen stökar till lönebildningen. Det är lätt att peka ut en grupp som borde få någonting, men att säga vilka som inte ska ha det vill ingen politiker göra.

Risken är enligt Irene Wennemo att andra grupper då kräver kompensation, vilket sätter i gång en kedja av lönekrav.

Samtalet handlar också om vad som ska ingå i industrins normering, om avtalsperiodernas längd samt EU-rättens tilltagande betydelse.

Programledare: Mattias Lahti Davidsson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter 1 027 dagar tog Teslakonflikten slut. IF Metall har avbrutit sin strejk och alla sympatiserande fackförbund avvecklar sina blockader. Varför gick det som det gick i denna på många sätt unika konflikt? Och finns det mera generella slutsatser man kan dra? Den fackliga organiseringen kunde varit starkare. Men samtidigt höll IF Metalls strejkande ut nästan tre år vilket är en historiskt lång tid.

I detta avsnitt är German Bender gäst. Han är författaren bakom boken Frontalkrock samt utredningschef på fackföreningsnära tankesmedjan Arena idé. Dessutom arbetsmarknadskorskare vid Handelshögskolan i Stockholm och amerikanska Harvard. Programledare: Mattias Lahti Davidsson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ljudboksföretaget Storytels moderbolag beslutade om en nedskärning. Men i Sverige hoppade bolaget över förhandlingen med Unionen. Och man hoppade över arbetsbrist genom att erbjuda frivillig avgång.

Lag&Avtals podcast inleder höstterminen med avsnitt nr 22. Arbetsdomstolens dom 2026 nr 40 meddelades den 27 maj. Den handlar om ljudboksföretaget Storytels nedskärning av personalstyrkan 2024 samt om förhandlingsskyldighet och om eventuella krockar med regelverket mot marknadsmissbruk och insiderbrott.

Moderbolaget, börsnoterat i Sverige, beslutade om nedskärningar med 13 procent inom koncernen. Storytels svenska dotterbolag löste uppdraget genom att erbjuda 45 arbetstagare utköpsavtalavtal. Inga varsel om uppsägningar på grund av arbetsbrist, således.

Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal. Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet samt Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling.

Storytels metod är väldigt vanligt förekommande vid internationella nedskärningar, enligt Jessica och Tobias. De framhåller att AD:s dom, med dess hänvisningar till EU-direktivet om kollektiva uppsägningar, skapar osäkerhet kring bruket av utköpsavtal.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På ICA:s lager i Västerås testar en arbetstagare positivt i ett drogtest. Det visar sig att mannens saliv innehåller 4,8 nanogram amfetamin per milliliter, en mycket liten mängd. Lagret är en krävande arbetsmiljö med truckar och höga, tunga lyft. En olycka kan få förödande konsekvenser.

Visserligen förnekar mannen att han skulle ha tagit amfetamin. Men han bidrar inte med några förklaringar till varför drogen fanns i hans saliv, exempelvis någon medicin. Arbetsgivaren väljer att avskeda vilket utlöser tvisten. Avsnittet synar Arbetsdomstolens dom AD 2026 nr 21.

Knäckfrågorna i målet: Är provsvaret tillförlitligt? Unionen pekar på en rad brister i provtagningskedjan. Har lagerarbetaren uppsåtligen tagit amfetamin? Bevisbördan ligger på arbetsgivaren. Var han påverkad av drogen och vad spelar det för roll?

Medverkande: advokat Tobias Normann från Mannheimer Swartling och journalisten Mattias Lahti Davidsson på Lag&Avtal.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mobbning på jobbet är förödande för den som drabbas men även för samhället som helhet. Hur ser juridiken ut som ska förebygga och skydda? Arbetslivsmobbning drabbar uppemot 200 000 arbetstagare årligen. Någonstans mellan 100 och 300 personer begår självmord som en följd. Beräkningarna kan landa lite olika men hur man än räknar är det mångdubbelt fler som ”mobbas ihjäl” än som dör i arbetsplatsolyckor. Problemet tycks inte heller minska, siffrorna står sig sedan 20 år tillbaka.

I detta avsnitt tittar vi på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 2023:2 2 kap §§ 10-11)), på arbetsmiljöbrott i brottsbalken och återkommer till betydelsen av Krokom-målet. Dessutom diskuteras mobbningens underliggande sociala mekanismer som ofta tycks hindra objektiva beslut efter utredning av konkreta fall.

Medverkande: Gunnar Johansson, författare till boken ”Konsten att överleva mobbning” och Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal. Gunnar kan mejlas på [email protected]

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Richard var den mest kvalificerade kandidaten till en anställning som lektor på Södertörns högskola. Men högskolan valde att avbryta tillsättningen av tjänsten. Richard fick inte jobbet eftersom han är döv och åtgärderna för tillgänglighet som skulle krävas, främst i form av tolktjänster, skulle bli för dyr, enligt arbetsgivaren.

Högskolan ansåg att Richard saknade sakliga förutsättningar för tjänsten. Det skulle behövas tolk vid totalt 450 tjänstgöringstimmar per år, förutom förberedelsetid. Beroende på vilket upphandlingsavtal som tillämpades skulle prislappen hamna mellan 700 000 och 950 000 kronor, räknade högskolan ut. Och då hade även ett lönebidrag tagits med.

Alltså bedömde arbetsgivaren att det skulle bli mer än en fördubbling av lönekostnaden.

Diskrimineringsombudsmannen tog fallet till Arbetsdomstolen och krävde 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till Rikard. DO ansåg att Rikard hade missgynnats genom att högskolan inte hade vidtagit de skäliga åtgärder för tillgänglighet som hade behövts för att han skulle komma i en jämförbar situation med personer som inte är döva och som kan kommunicera med talspråk.

Sverige är bundet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och har att skydda och främja förverkligande av rätten till arbete. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av en arbetssökande på grund av dennes funktionsnedsättning. Staten ska vara ett föredöme i dessa sammanhang. Högskolan är en relativt stor och resursstark arbetsgivare.

Avsnittet synar Arbetsdomstolens dom AD 2017 nr 51.

Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förra årets mest uppmärksammade uppsägning är nog den av Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson från anställningen på Gothenburg RoRo Terminal AB. Tvisten kring giltigheten av uppsägningen är ämnet för detta podcast-avsnitt. Närmare bestämt benar vi i preskriptionen som slog till om fackförbundets ogiltighetstalan. Speciellt för målet var att kollektivavtalet mellan Sveriges Hamnar och Hamnarbetarförbundet, det så kallade Kajavtalet, hade sagts upp. Avtalet upphörde att gälla vid en ömtålig tidpunkt.

Svensk arbetsrätt anses ha korta preskriptionstider i ett internationellt perspektiv, är det rimligt? Håller det EU-rättsligt? Detta avsnitt analyserar mellandomen AD 2025 nr 97. Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.

RÄTTELSE: I podcast-avsnittet påstås att det efter mellandomen endast återstår för Arbetsdomstolen att pröva eventuell föreningsrättskränkning enligt MBL och kollektivavtalet samt hindrande enligt förtroendemannalagen.

Lyssnaren kan därmed få intrycket att arbetsgivarens påståenden att Erik Helgeson utgör ett hot mot rikets säkerhet skulle kunna bli hängande i luften.

Men det är inte korrekt. Förutom yrkanden om föreningsrättskränkning och hindrande av facklig förtroendeman kommer Arbetsdomstolen även att pröva om det fanns sakliga skäl för uppsägningen av Erik Helgeson. Hamnarbetarförbundet har yrkat på både allmänt och ekonomiskt skadestånd i den tvistefrågan, något som inte är preskriberat. Därmed finns fortfarande möjligheten att Erik Helgeson blir rentvådd från arbetsgivarens anklagelser.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En muslimsk kvinna ville kunna bära huvudduk i sitt arbete som trygghetsvärd. Hennes arbetsgivare nekade henne den rätten med hänvisning till en neutralitetspolicy. Avsnittet analyserar Arbetsdomstolens dom AD 2023 nr 71.

Kvinnan arbetade i Stockholms tunnelbana som anställd vid ett säkerhetsföretag. Hon var utbildad väktare och muslim. 2020 började hon bära huvudduk på arbetspassen. Men hennes arbetsgivare hade en så kallad neutralitetspolicy som förbjuder anställda att bära synliga religiösa eller politiska symboler.

Då kvinnan vägrade rätta sig efter policyn, fick hon sluta på säkerhetsföretaget.

I Arbetsdomstolen yrkade trygghetsvärden i första hand att arbetsgivaren hade utsatt henne för direkt diskriminering genom att utestänga henne från arbetet samt genom uppsägning av hennes anställningsavtal, på grund av att hon är en muslimsk kvinna som bär huvudduk.

I andra hand hävdade käranden indirekt diskriminering. Ytterst ville hon att neutralitetspolicyn skulle förklaras sakna verkan.

Från arbetsgivarsidan har hävdats att neutralitetspolicyn finns till av arbetsmiljöskäl. För att arbetspassen ska vara trygga i tunnelbanan är det viktigt att de anställda inte bär synliga religiösa eller politiska symboler.

Praxis från såväl Europadomstolen som EU-domstolen medger neutralitetspolicy om det finns ett verkligt behov.

Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En heltidsfacklig avskedades. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren hade fog för sin åtgärd. Domen har väckt debatt. Vem ska nu våga engagera sig fackligt? Men är det en rimlig tolkning av domen?

En heltidsfackligt förtroendevald på Försäkringskassan avskedades. Arbetsgivaren ansåg att kvinnan hade fuskat till sig mer lön och ersättning än vad hon hade rätt till genom att tidredovisa på ett felaktigt sätt.

Arbetsdomstolen gav arbetsgivarsidan rätt, avskedandet var lagligt. Men domen, AD 2026 nr 2. har väckt uppmärksamhet och debatt. En del hävdar att folk kommer avskräckas från att ta fackliga uppdrag i en tid då det kan vara svårt för fackförbunden att hitta lokala förtroendevalda. Men kan man dra sådana slutsatser av domen?

Å ena sidan kan målet väcka frågor om hur lokala fackliga förtroendevalda bör arbeta med digitala verktyg för att säkerställa integriteten i sitt uppdrag och skyddet av medlemmar som söker stöd. Arbetsgivaren gick metodiskt tillbaka i elektroniska spår av mobiltelefonsamtal och arbete vid jobbdatorn för att underbygga avskedandet.

Å andra sidan har käranden, fackförbundet Akavia, endast yrkat på ogiltigförklaring av avskedandet. Man har inte hävdat brott mot exempelvis förtroendemannalagen eller föreningsrättskränkning.

Därmed prövar Arbetsdomstolen endast frågan om avskedandets giltighet. Prövningen går till på samma sätt som för vilken anställd som helst.

Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avskedanden och uppsägningar av personliga skäl är återkommande grund för arbetsrättsliga tvister. Vilka trender finns i dessa mål, hur utvecklas praxis och vad är det som gör att en tvist letar sig hela vägen till högsta instans, Arbetsdomstolen?

I det här avsnittet diskuterar Åsa Erlandsson, Setterwalls Advokatbyrå och Mattias Lahti Davidsson, Lag&Avtal ett urval domar från Arbetsdomstolen som rör avskedande eller uppsägning av personliga skäl.

Arbetsgivarna går hem med segern i de allra flesta mål, tio av tolv. Varför är det så? Hälften av domarna är så kallade B-mål, överklagade från tingsrätt. 

I sex av de tolv målen är staten part (Polismyndigheten: 2, Försäkringskassan: 2, Försvarsmakten: 1 och Riksdagsförvaltningen: 1). Är det en slump eller finns det förklaringar?

Vidare handlar samtalet om ändringarna i lagen om anställningsskydd som nu varit gällande i drygt tre år.

Utgångspunkten för avsnittet är ett urval av 12 domar meddelade från slutet av 2024 till och med nu. Vi har sorterat bort domar som inte når fram till kärnfrågan om sakliga skäl för uppsägning eller avskedande. Det kan exempelvis handla om att talan har hunnit bli preskriberad. Det här är domarna: AD 2024 nr 95, AD 2024 nr 103, AD 2025 nr 12, AD 2025 nr 23, AD 2025 nr 46, AD 2025 nr 60, AD 2025 nr 70, AD 2025 nr 85, AD 2025 nr 98, AD 2025 nr 99, AD 2026 nr 2 samt AD 2026 nr 3

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.