Detta avsnitt är en nödsändning i kölvattnet av den utbrutna och eskalerade konflikten mellan Israel och Iran som idag 19 Juni 2025 har pågått i 7 dagar. Avsnittet syftar till att analysera den tämligen komplexa geopolitiska situation vi befinner oss i dagsläget och att avmaskera de dolda maktsymmetrier som gömmer sig i skuggorna av konflikten. Samtidigt som USA förnekar någon involvering eller support till Israel utforskas och analyseras en annan bild av angelägenheten. Vem är det egentligen som styr? Är det Israel som är i händerna på USA eller tvärtom? I avsnittet konstateras att USA styr ihopflätat med en djup underrättelsetjänst och en Zioni**skt ideologi som förespråkas av Netanyahu och andra krafter djupt inne i maktapparaten.

Utöver detta och mest centralt tas också Israels argument upp om varför deras attack är motiverat under självförsvar - nämligen Irans påstådda kärnvapeninnehav. Vilket har konstateras tydligt av IAEA för mindre än en månad sedan att så inte är fallet. Dock är det ett allvarligt orosmoment att Iran är den enda icke-kärnvapenstaten i världen som producerar och samlar på sig uran anrikat till 60 %. Detta har väckt internationell uppmärksamhet med tanke på de potentiella spridningskonsekvenserna. Detta diskuteras i avsnittet som ett ogiltligt argument för ett väpnad angrepp av den grad, vilket förklaras som mot internationell humanitär krigsrätt. Samt hypokondrin av faktumet att varken Israel eller USA har ratificierat Non proliferation treaty (NPT) och båda två makterna besitter stora mängder kärnvapen men anser ändå inte att Iran ska få ha några. Nedan följer ett citat som bekräftar denna tes.

“The Agency has no credible indications of an ongoing, undeclared structured nuclear programme of the type described above in Iran and notes the statements of the highest officials in Iran that the use of nuclear weapons is incompatible with Islamic Law. However, repeated statements by former high-level officials in Iran related to Iran having all capabilities to manufacture nuclear weapons continue to provide concerns in this area.” (IAEA, “NPT Safeguards Agreement with the Islamic Republic of Iran, s.18).

I avsnittet vädjar Mogens och Gustav slutligen tydligt till USA att inte attackera Iran och vända sig emot mänsklighet, diplomati och fredssamtal.

OBS: Notera att inte någon av oss inte är FÖR Iran eller FÖR någon annan sida i denna konflikt. Vi står för neutralitet, förhandling och fred. Detta är en djupare analys för att belysa de agendor som inte sänds i den vanliga konventionella median. Vidare så går våra tankar och böner ut till alla de människor som lider i denna konflikten och folkmordet i Gaza. Vi tar stort avstånd från USA:s och Israels imperialistiska projekt som innebär död och lidande för miljontals människor. När en av oss lider lider alla människor på ett djupt plan. Det är hög tid att vi börjar se människorna bakom de ideologier eller nationaliteter vi besitter. Alla människor vill ha fred och ett drägligt liv - förutom vissa elitistiska människor som tjänar på människors lidande och svält.

Välkommen till detta avsnitt av maktens mekanismer!

I detta avsnittet tas en paus från historiska ämnen som Romarriket, den moderna staten och Brittiska imperiet för att diskutera mer aktuella nyheter och maktmekanismerna som döljer sig bakom dem.

Den första nyheten som tas upp är att "Pove Franciskus, hans död och sambandet mellan honom och JD Vance.

Vidare diskuteras Opus Dei: ett hemligt sällskap, en ultrakonservativ, reaktionär katolsk sekt. Opus Deis agenda har varit att infiltrera stater runt om i världen för att införa katolsk kristen nationalism. Detta kopplas direkt till det som sägs hända i USA just nu, med hänvisning till Project 2025 som syftar till att införa kristen nationalism. Målet är att föra tillbaka europeiska upplysningsideal till en kristencentrerad civilisation. Opus Deis verksamhet bedrivs delvis hemligt. Opus Dei arbetar alltså för att sprida ett ultrakonservativt katolskt perspektiv och vill förändra världen utifrån dessa premisser, arbetande för Vatikanen och den internationella katolska världsordningen.

Kopplingarna mellan Opus Dei och Trumpadministrationen är mycket starka. Trump-gänget beskrivs som ett högerextremt nätverk som vill omvandla USA från en sekulär republik till en fullfjädrad kristen nation. En central figur i denna koppling är Leonard Leo. Leonard Leo har djupa band till Opus Dei, sitter i Opus Deis styrelse i USA, är medlem i Malteserorden och är president för Federalist Society. Han har arbetat för att återkristianisera USA och vill förändra konstitutionen och samhället. Han är central i utnämningen av konservativa katolska domare till Högsta domstolen, som Amy Coney Barrett och Brett Kavanaugh. Dessa domare sägs vilja att Bibeln ska stå över den amerikanska konstitutionen och har påverkat aborträtten. Leonard Leo är också kopplad till Napa Institute, ett högerkonservativt katolskt institut länk at till Opus Dei. Han anses vara en arkitekt bakom kulturkriget i USA.

Project 2025 lyfts fram igen som en "blueprint" (ritning) för nästkommande Trump-administration. Arkitekten bakom Project 2025 är Kevin Roberts, chef för Heritage Foundation. Heritage Foundation är en av Trumps största finansiärer och har varit involverad i hans övergångsteam. Federalist Society, ledd av Leonard Leo, tar fram konservativa kandidater för juridiska ämbeten, inklusive Högsta domstolen. Utnämningen av djupt katolska, extremt konservativa domare ses som extrem korruption.

Project 2025 vill centralisera makten till presidenten genom att ersätta opolitiska tjänstemän med politiskt tillsatta personer, vilket ökar presidentens kontroll över myndigheter. Detta ses som ett hot mot demokratin. Argumentet från Trumps sida är att endast presidenten fått makten av folket.

En viktig evangelisk rörelse som nämns är Seven Mountain Mandate. Den syftar till att ta över de sju samhällsbärande sektorerna i USA (media, politik, ekonomi, etc.). Detta kopplas ideologiskt till högerextrema, religiöst sionistiska krafter i Israel och Vatikanen/Opus Dei. Rörelsen baseras på idén om Jesu återkomst, ser den liberala världshållningen som fel, och anser att New Deal var kommunism. De tror inte på den amerikanska federala konstitutionen utan föredrar "states rights" (konfederationsartiklarna) och vill skära ner den federala staten.

Vatikanens historiska stöd till fascistiska rörelser betonas, specifikt stödet till den kroatiska fascistiska rörelsen Ustaše, som utförde folkmord på hundratusentals människor. Dessa mord utfördes till stor del av franciskanermunkar, och Vatikanen kände till det men gjorde ingenting. Ustaše var så extrema att till och med nazisterna reagerade. Katolska kyrkan har historiskt stått för tortyr, folkmord och mördat flest människor i europeisk historia under de senaste tusen åren.

I detta avsnitt av "Maktens mekanismer" diskuterar Mogens och Gustaf återigen dolda maktstrukturer, med särskilt fokus på det finansiella systemet.

Diskussionen inleds med att utforska City of London, som beskrivs som en unik "stat i staten" i centrala London. Dess särställning lyfts fram, inklusive dess enorma globala finansiella roll, egen jurisdiktion och polis, samt ett unikt valsystem. Avsnittet betonar City of Londons historiska betydelse som det moderna brittiska imperiets finansiella hjärta, dess autonomi från det brittiska parlamentet och monarken, och dess globala inflytande via bland annat offshore-nätverk.

En central del av avsnittet rör skapandet av pengar. Mogens och Gustaf går igenom olika teorier och landar i insikten, baserad på bland annat professor Richard Werners forskning och centralbankers egna publikationer, att privata banker skapar pengar ur ingenting ("ex nihilo") när de beviljar lån. De betonar att pengar i systemet till stor del är skuld, vilket leder till inflation som beskrivs som en dold skatt.

Avsnittet gör en historisk tillbakablick och jämför det nuvarande skuldbaserade systemet med alternativa metoder för pengarskapande, som Abraham Lincolns Greenback-system (skuldfri valuta) och delar av Franklin D. Roosevelts New Deal (lågräntekrediter för produktivitet). De menar att dessa historiska exempel visar att staten kan använda sin makt att skapa pengar för att gynna nationell rikedom och välfärd.

Avslutningsvis kopplar Mogens och Gustaf ihop dessa finansiella strukturer och system med samhälleliga konsekvenser, såsom ojämlikhet och social instabilitet. De pekar på det nuvarande systemet som ett medel för kontroll. Som en möjlig väg framåt lyfts behovet av att nationalisera Riksbanken och rikta pengarskapandet – genom exempelvis 0%-ränta krediter – mot produktiva ändamål och välfärd för att minska klyftor och skapa ett mer stabilt samhälle.

Länk till Gustafs YouTube-kanal för dig som vill dyka djupare: https://www.youtube.com/@metasophicalcreations3799

Har du någonsin undrat om det brittiska imperiet verkligen försvann? Tänk om det bara bytte skepnad och lever kvar i det dolda, påverkar vår värld på sätt du aldrig anat? Följ med på en spännande resa in i maktens innersta kretsar, där gamla strukturer tycks leva och frodas i modern tid.

det brittiska imperiet i modern tid är kanske mest synligt i finansindustrin, men dess inflytande sträcker sig långt bortom börskurser. Det beskrivs som ett av de mest oligarkiska systemen vi känner till, historiskt och än idag. Makten har traditionellt koncentrerats hos en liten elit, och denna tendens verkar hålla i sig, med enorma klyftor mellan rika och fattiga i Storbritannien.

Det blir ännu mer fascinerande när vi talar om den brittiska konstitutionen – eller snarare bristen på en skriven sådan. Detta skapar en "gråzon" där kronan, trots att den ofta framställs som symbolisk, besitter verkliga reservbefogenheter. Tänk dig att statschefen kan upplösa parlamentet, utse premiärministern och till och med ha sista ordet om användningen av kärnvapen.

Visste du att den brittiska kronan är världens största markägare? Genom Crown Estates äger de enorma landområden globalt och tar årligen en betydande del av avkastningen. Denna enorma förmögenhet, som sträcker sig över tusen år, ger dem ett inflytande som sällan diskuteras offentligt.

I detta avsnitt av maktens mekanismer pratar Mogens och Gustaf om exempel på hur dolda maktstrukturer faktiskt har använts i modern tid. Ta till exempel den konstitutionella krisen i Australien på 1970-talet, där generalguvernören, kronans representant, avsatte premiärminister Gough Whitlam efter påtryckningar från Buckingham Palace och eventuellt i samarbete med CIA. Eller fallet Diego Garcia, där kronrådet fattade beslut som berövade ursprungsbefolkningen rätten att återvända till sina hem, trots beslut från brittiska domstolar.

Länk till Gustafs YT för dig som vill dyka djupare: https://www.youtube.com/@metasophicalcreations3799

STARK REKOMENDATION TILL DIG SOM LYSSNARE: Gustafs artikel till detta avsnitt om den moderna staten. För er som vill djupdyka i detta intressanta ämne och se den empirin som påstående i avsnittet baseras på: https://substack.com/inbox/post/162748212?utm_source=share&utm_medium=android&r=596db9&triedRedirect=true

I detta avsnitt av Maktens Mekanismer pratar Mogens och Gustaf om den moderna statens utveckling och de filosofiska, politiska och historiska strömningar som har format det samhälle vi ser idag. Detta är en mycket komplex och omfattande diskussion som rör sig över flera olika epoker och idéer.

De börjar med att undersöka övergången från feodalism, där makten var decentraliserad, till skapandet av de moderna, sekulära staterna som började ta form under renässansen. En central del av denna förändring var den teknologiska utvecklingen av militärteknologi – musköter, kanoner och krut – som gjorde det möjligt för stater att skapa större arméer och centralisera makten. De diskuterar hur denna militärtekniska utveckling under 30-åriga kriget (1618–1648) stärkte sekulära ledare och bidrog till att minska kyrkans politiska inflytande.

Därefter går de vidare till ett avgörande skede i denna historiska utveckling – den westfaliska freden (1648), som markerade slutet på det förödande 30-åriga kriget och etablerade statlig suveränitet som en ny ordning i Europa. Detta skapade förutsättningar för den moderna statens framväxt, där sekulära kungar och stater fick legitim makt och inflytande.

Men samtalet rör sig också mot nutidens utmaningar. Mogens och Gustaf diskuterar hur människor idag har förlorat förtroendet för institutioner som stater, företag och internationella organisationer. De reflekterar över hur transnationella aktörer och globala ideologier arbetar för att nedmontera de nationella staterna och istället skapa en global regering.

I slutet av avsnittet diskuterar Mogens och Gustaf några av de filosofer som har haft stor påverkan på utvecklingen av den moderna statens tankar, som John Locke, Thomas Hobbes och Jean-Jacques Rousseau.

Det här avsnittet väcker många tankar om hur vår värld är uppbyggd och vilka krafter som formar den. Vad innebär det att vara en medborgare i en värld där nationer och globala aktörer ständigt påverkar våra liv? Hur kan vi bevara våra rättigheter och vår frihet i en sådan värld?

Följ Mogens och Gustav i diskussionen om den romerska republiken och hur dess politiska system gradvis utvecklades. Trots att republiken i teorin byggde på folkets deltagande genom folkförsamlingar och valda ämbetsmän, blev det i praktiken en oligarki där en liten elit, främst de rika patricierna, kontrollerade staten.

De förklarar hur denna oligarkiska struktur befästes genom det romerska senaten, som dominerades av aristokratiska familjer. Dessa familjer lyckades genom ekonomiska resurser och nätverk behålla makten inom en begränsad krets, samtidigt som de använde lagar och traditioner för att förhindra bredare folkligt inflytande. Även när plebejerna fick vissa rättigheter genom folktribuner och nya lagar, lyckades aristokratin hitta sätt att bibehålla sin dominans. Samhället blev alltmer ojämlikt, där de rikaste ägde enorma jordegendomar medan vanliga medborgare ofta hamnade i skuldfällor och förlorade sin ekonomiska självständighet.

Vidare diskuterar Mogens och Gustav hur den romerska republikens institutioner i grunden var utformade för att bevara eliten vid makten. Genom att konsuler och senatorer ofta kom från samma familjer och maktstrukturer, och genom att staten i hög grad var beroende av privata förmögenheter för att finansiera sina krig och projekt, förblev kontrollen i händerna på ett fåtal. Detta skapade en situation där politiska reformer ofta bara skedde när eliten såg en fördel i det, snarare än för att gynna folket.

De beskriver också hur detta system till slut blev ohållbart, särskilt när Roms expansion och de stora krigen skapade sociala och ekonomiska spänningar. Den ökade ojämlikheten och koncentrationen av makt hos några få generaler och senatorer ledde till inre konflikter och slutligen republikens fall. Med Julius Caesar och senare Augustus övergick Rom till ett kejsardöme, där den formella makten låg hos en ensam härskare, men där oligarkin fortfarande fanns kvar i form av en aristokrati som kontrollerade ekonomin och förvaltningen.

Slutligen tar Mogens och Gustav upp Konstantin den store och hur han förändrade Roms maktstruktur genom att göra kristendomen till statsreligion. De diskuterar hur detta blev ett nytt verktyg för makt, där kejsaren kunde använda religionen för att legitimera sin auktoritet och ytterligare befästa den oligarkiska strukturen. På så sätt visar de hur den romerska historien präglas av en kontinuerlig kamp mellan olika former av elitstyre, där makten alltid koncentrerats till en liten grupp, oavsett om den var republikansk eller kejsardöme.

Avslutningsvis kopplar Mogens och Gustav an till dagens samhälle. De diskuterar hur maktkoncentration och ekonomisk ojämlikhet fortfarande är centrala problem i moderna demokratier, där en liten elit ofta kontrollerar politiska och ekonomiska beslut. Genom att analysera Roms historia kan vi förstå hur oligarkiska strukturer inte försvinner, utan snarare anpassar sig till nya system och ideologier. De argumenterar för att en verklig demokrati kräver ständig medvetenhet och aktivt motstånd mot den maktkoncentration som annars riskerar att urholka folkets inflytande – precis som det skedde i Rom.

Länk till Gustavs Youtubekanal: https://www.youtube.com/@metasophicalcreations3799

Disclaimer: Tänk på att detta är idéer och tankar och material framtaget av individer som framför materialet, det representerar nödvändigtvis inte MoDs politik eller ståndpunkt. MoD Media fungerar i detta fallet som en plattform som bygger på den mänskliga rättigheten till yttrandefrihet och tankefrihet.

PS. Om du gillar informationen i denna podden, och vill bidra till konstruktiv samhällsförändring kan du donera till MoD Media för att stötta vår podcast och partiet MoD genom:

* Bli månadsgivare

* Bankgiro: 5848-6242

* Bankkontonr: 5226 10 752 94 (för återkommande överföring)

* Swish: 123-004 55 67 (märk betalningen maktens mekanismer)

* Donera från utlandet: Mottagare: MoD Ideell förening IBAN: SE5250000000052261075294 BIC / SWIFT: ESSESESS Referens/OCR : Donation

Vi lever i en tid präglad av polariserade åsikter, snabba informationsflöden och en allt mer komplex samhällsstruktur. Internet har gett oss möjligheten att dyka ner i djupa kaninhål av information, men samtidigt skapat en värld där missförstånd och desinformation frodas. Att navigera i detta landskap kräver inte bara kritiskt tänkande utan också en djup förståelse för historiens och samhällets dynamik.

I vår podcast, Maktens Mekanismer, tar vi, Mogens och Gustav med er på en resa genom historien och tillbaka till vår samtid. Vi börjar vid romarriket, en tid då många av dagens maktstrukturer och idéer började ta form, och använder historiska perspektiv för att förstå de sociala, ekonomiska och politiska system som påverkar våra liv idag.

Syftet med vår podcast är att skapa en plattform där vi inte bara förklarar komplexa samhällsstrukturer och maktförhållanden, utan också utmanar rådande idéer och ifrågasätter de figurer och system som formar vår värld. Vi vill ge lyssnaren verktyg att förstå hur historien påverkar vår samtid och samtidigt inspirera till kritiskt tänkande och hopp inför framtiden.

Genom att lyfta fram kontroversiella idéer och undersöka hur maktstrukturer och ideologier samverkar, strävar vi efter att bryta ner komplicerade koncept till något begripligt och engagerande. Vårt mål är att ge lyssnaren inte bara kunskap utan också känslan av att vara delaktig i en större konversation om hur världen verkligen fungerar – och hur vi tillsammans kan skapa en bättre framtid.

Mogens är en student av medicin, ekonomi och mänskliga rättigheter på universitet och har ett djupt intresse av att förstå vår samtid vi lever i, både från ett biologiskt perspektiv men även samhällsmässigt och spirituellt.

Gustav är en sanningssökare, aktivist och historienörd som ägnat sitt liv åt att kartlägga maktstrukturer och förstå hur civilisationer formas – och faller. Från Occupy-rörelsen till egna forskningsresor i Indien och Mongoliet har han ständigt utforskat sambandet mellan historia, ekonomi och rättvisa. För honom är förändring oundviklig, och framtiden måste byggas på kunskap, idealism och pragmatism.

Disclaimer: Tänk på att detta är idéer och tankar och material framtaget av individer som framför materialet, det representerar nödvändigtvis inte MoDs politik eller ståndpunkt. MoD Media fungerar i detta fallet som en plattform som bygger på den mänskliga rättigheten till yttrandefrihet och tankefrihet.