Ett bistert realpolitiskt avsnitt där vi pratar om hur ofta (sällan) fattiga människor har råd att äta, gå till tandläkaren eller köpa skor. Vi pratar också om hetsjakten på och vanföreställningarna om individer som mottar ekonomiskt bistånd och inte minst talar vi om den tvetydiga bokföring regeringen ägnat sig åt när man räknat på hur många det kan tänkas vara som inte är självförsörjande i Sverige. Vad tjänar man på att framställa en stor grupp människor som icke självförsörjande? Varför talar politiker om att pressa eller motivera människor att söka jobb via sänkta bidrag? Kan sänkta bidrag i sig självt skapa nya jobb? Allt detta och mycket mer ska vi tillsammans med vår expertgäst professor Torun Österberg reda ut när vi tar ett steg in i den desinformation overload som kringgärdar frågan om fattigdom.

I detta avsnitt drömmer sig Kristina och Annelie tillbaka till de gamla onda tiderna med stegling, halshuggning och uppspikning på påle på det kriminalpolitiska programmet. Ordning på torpet, tycker vi, och avfärdar idén om att kriminalitet kan ha sociala orsaker och därmed också bör behandlas med sociala insatser. I ett försök att framstå som både bildade och humanistiska går vi sedan ändå igenom de fem kanske största kriminologiska teorierna och diskuterar dess för- och nackdelar. Eller är det fyra teorier? I bildningen vi mottagit ingick uppenbart inte basala matematiska färdigheter på lågstadienivå men lyssnaren behöver inte oroa sig - vi har ju alltid och som vanligt TV-deckaren Barettas kriminologiska visdomar att luta oss mot.

I detta avsnitt antar podden en delvis annan karaktär. Kristina och Annelie startar ett Utbildningsministerium där folkbildningen sätts i högsätet och där frågor som är av avgörande vikt för välfärd och socialt arbete ska adresseras. I en vinglig resa från Södertälje och de pinsamheter som studenter på tekniska utbildningar gör sig skyldiga till, över bananer, luktsalt och symboliskt kapital, landar vi i ett försvar av progressiv omfördelning. Men varför har vi ingen gäst? Är gästen osynlig? Och vem är egentligen Leif?

Efter att Kristina och Annelie vilt gissat om hur det går till när barn exploateras på appar och sociala medier för gängkriminellas konfliktlösning, får vi besök av den mångåriga uppsökande socialarbetaren Namam Faraj, som arbetar direkt mot unga som löper risk för rekrytering till gängkriminella miljöer. Hon lotsar oss in i hur det rent konkret går till när barn och unga får uppdrag via appar eller krypterade chattar, hur barnen socialiseras in för sitt uppdrag och hon berättar om vad socialt arbete gör för att bromsa eller hindra att barn utnyttjas som engångsartiklar i konflikterna.

En hittills okänd radiokanal stör ut Med Kriminella Hälsningars inspelning och levererar häpnadsväckande och icke evidensbaserade nyheter om mer repressalier mot allt yngre, sedvanligt signerat regeringen Tidö. Kristina och Annelie söker tröst hos Socialstyrelsens manualer och håller på att alldeles gå ner sig i depression när en frälsare från väster oväntat dyker upp i form av Sara Andersson. Sara är en sociolog från Norge som - häpnadsväckande nog - inte bryr sig ett dyft om Tidöregeringar, manualer eller repression utan har valt att arbeta i segregerade områden med utgångspunkt i en tillit till klienten. Det kan låta gammaldags, det kan låta vänsterblivet, men det fungerar!

Kära lyssnare! I det här avsnittet bjuder vi med er på liten en resa genom regeringens senaste innovationer inom barn-kriminal-politiken. Nu kanske någon klok invänder och utbrister ”men BARNKRIMINALPOLITIK är väl ändå inte ett riktigt ord”? Jo – i Trygghetens nya tidevarv är det inte bara ett ord, det är ett helt politiskt fält! Ett område där barn inte längre ses som skyddsvärda utan som potentiella säkerhetsrisker med korta ben och Batmanryggsäck. Du får följa med Kristina och Annelie när de kavlar upp ärmarna, läser högt ur Läroplan för Förvar och Övervakning – LPfö 2025, och med sedvanlig satir (och en stor portion oro) frågar sig: vad händer när regeringen för säkerhets skull vill kunna ingripa innan barnet ens tänkt en brottslig tanke? För att inte helt förlora oss i dystopiska framtidsvisioner har vi med oss eminenta Erik Ulnes, politisk rådgivare på Rädda Barnen, som hjälper oss bena ut vad FN:s Barnrättskommitté faktiskt har sagt om barn i fängelse, varför remissinstanserna skriker ”nej” och om det finns något hopp kvar i barnrättens namn. Och här kommer en extra triggervarning för känsliga lyssnare – avsnittet kan innehålla spår av verkligheten.

Annelie och Kristina besöker medeltiden, som visar sig pågå mitt i svenska sexualbrottsdomar som genom listiga språkliga konstruktioner bestämmer vad ett idealt sexualbrottsoffer är för något och hur en riktig förövare beter sig. Dåliga nyheter för tjejer: ni kan fortfarande inte hänga vid bardiskar, ha kort klänning eller flirta med nån snygg kille. Iallfall inte om han sen våldtar er och ni söker upprättelse i svenska domstolar, för har ni klänning och har ni dragit i er en gin & tonic kan killen omöjligt vara skyldig. Men! Goda nyheter för killar: ni kan fortfarande spela dumma och hävda att ni inget fattar, för då kan ni nämligen omöjligt ha våldtagit nån. Vår gäst Sofia Orrbén, affilierad forskare i nordiska språk i Uppsala, tar oss på en deprimerande färd genom samtidens sexualbrottsdomar där samtyckeslagstiftningen gjort noll och intet avtryck. Fortfarande handlar domarna väldigt mycket om att fastställa vad kvinnor måste ställa upp på, och ytterst lite om att utreda vad män faktiskt gör. Eller uttryckt på ett annat sätt: vad kvinnor absolut måste förstå om sex, medan män slipper.

I det här avsnittet ger Kristina och Annelie en exposé över en lånemarknad där kapitalismen dansar cancan på skuldsatta människors ruiner, där listorna på dem som är mest desperata säljs till högstbjudande och där staten bestämt sig för att sköta indrivningen åt de mest hänsynslösa aktörerna. Kriminellt? Nära nog. Finansinspektionen jobbar på men verkar mest ha investerat i svarta tuschpennor. Och vad gör Kronofogden? Drar snabbare än en cowboy i duell när det gäller att driva in pengar från dem som redan är under isen. Så luta er tillbaka, håll i plånboken och lyssna på forskarna Tobias Davidsson och Erik Eriksson som sliter sina hår för att förstå hur detta har blivit en accepterad del av vårt system.

Att spelberoende kan ha allvarliga konsekvenser för en persons ekonomi, hälsa och relationer är väl känt och drivkraften är ofta en förhoppning om att turen ska vända. Det gör den sällan. Ändå vågar Kristina och Annelie efter detta avsnitt påstå att oddsen för att vinna på Lotto verkar betydligt högre än att bli beviljad sjukpenning av Försäkringskassan. Hör statsvetaren och författaren till boken ”Avslagsmaskinen” Niklas Altermark berätta om hur beslut om avslag på sjukpenning präglas av byråkratiska processer och politiska prioriteringar som drabbar människor på förödande sätt – ibland för alltid – vilket inte borde betraktas som något mindre än allvarlig brottslighet i rättssäkerhetens namn.

Marknadskrafterna tar över och podden läggs ner. Men framtiden ser ljus ut. Annelie sparar pengar och hoppas köpa en polisstation medan Kristina spikar på en offert för att privatisera kriminalvården, båda vissa i övertygelsen om att välfärdsmiljonerna kommer rulla in. Låter det absurt? Det är det inte. Det är en fullt rimlig beskrivning av välfärdsstaten anno 2024 enligt kulturjournalisten och USA-korrespondenten Björn af Kleen som gästar oss i det här avsnittet. Vilka Björnligan i välfärdsstaten är lämnar vi åt lyssnarna att lura ut – mejla ert svar till [email protected], kanske någon blir belönad…