I detta avsnitt antar podden en delvis annan karaktär. Kristina och Annelie startar ett Utbildningsministerium där folkbildningen sätts i högsätet och där frågor som är av avgörande vikt för välfärd och socialt arbete ska adresseras. I en vinglig resa från Södertälje och de pinsamheter som studenter på tekniska utbildningar gör sig skyldiga till, över bananer, luktsalt och symboliskt kapital, landar vi i ett försvar av progressiv omfördelning. Men varför har vi ingen gäst? Är gästen osynlig? Och vem är egentligen Leif?

Efter att Kristina och Annelie vilt gissat om hur det går till när barn exploateras på appar och sociala medier för gängkriminellas konfliktlösning, får vi besök av den mångåriga uppsökande socialarbetaren Namam Faraj, som arbetar direkt mot unga som löper risk för rekrytering till gängkriminella miljöer. Hon lotsar oss in i hur det rent konkret går till när barn och unga får uppdrag via appar eller krypterade chattar, hur barnen socialiseras in för sitt uppdrag och hon berättar om vad socialt arbete gör för att bromsa eller hindra att barn utnyttjas som engångsartiklar i konflikterna.

En hittills okänd radiokanal stör ut Med Kriminella Hälsningars inspelning och levererar häpnadsväckande och icke evidensbaserade nyheter om mer repressalier mot allt yngre, sedvanligt signerat regeringen Tidö. Kristina och Annelie söker tröst hos Socialstyrelsens manualer och håller på att alldeles gå ner sig i depression när en frälsare från väster oväntat dyker upp i form av Sara Andersson. Sara är en sociolog från Norge som - häpnadsväckande nog - inte bryr sig ett dyft om Tidöregeringar, manualer eller repression utan har valt att arbeta i segregerade områden med utgångspunkt i en tillit till klienten. Det kan låta gammaldags, det kan låta vänsterblivet, men det fungerar!

Kära lyssnare! I det här avsnittet bjuder vi med er på liten en resa genom regeringens senaste innovationer inom barn-kriminal-politiken. Nu kanske någon klok invänder och utbrister ”men BARNKRIMINALPOLITIK är väl ändå inte ett riktigt ord”? Jo – i Trygghetens nya tidevarv är det inte bara ett ord, det är ett helt politiskt fält! Ett område där barn inte längre ses som skyddsvärda utan som potentiella säkerhetsrisker med korta ben och Batmanryggsäck. Du får följa med Kristina och Annelie när de kavlar upp ärmarna, läser högt ur Läroplan för Förvar och Övervakning – LPfö 2025, och med sedvanlig satir (och en stor portion oro) frågar sig: vad händer när regeringen för säkerhets skull vill kunna ingripa innan barnet ens tänkt en brottslig tanke? För att inte helt förlora oss i dystopiska framtidsvisioner har vi med oss eminenta Erik Ulnes, politisk rådgivare på Rädda Barnen, som hjälper oss bena ut vad FN:s Barnrättskommitté faktiskt har sagt om barn i fängelse, varför remissinstanserna skriker ”nej” och om det finns något hopp kvar i barnrättens namn. Och här kommer en extra triggervarning för känsliga lyssnare – avsnittet kan innehålla spår av verkligheten.

Annelie och Kristina besöker medeltiden, som visar sig pågå mitt i svenska sexualbrottsdomar som genom listiga språkliga konstruktioner bestämmer vad ett idealt sexualbrottsoffer är för något och hur en riktig förövare beter sig. Dåliga nyheter för tjejer: ni kan fortfarande inte hänga vid bardiskar, ha kort klänning eller flirta med nån snygg kille. Iallfall inte om han sen våldtar er och ni söker upprättelse i svenska domstolar, för har ni klänning och har ni dragit i er en gin & tonic kan killen omöjligt vara skyldig. Men! Goda nyheter för killar: ni kan fortfarande spela dumma och hävda att ni inget fattar, för då kan ni nämligen omöjligt ha våldtagit nån. Vår gäst Sofia Orrbén, affilierad forskare i nordiska språk i Uppsala, tar oss på en deprimerande färd genom samtidens sexualbrottsdomar där samtyckeslagstiftningen gjort noll och intet avtryck. Fortfarande handlar domarna väldigt mycket om att fastställa vad kvinnor måste ställa upp på, och ytterst lite om att utreda vad män faktiskt gör. Eller uttryckt på ett annat sätt: vad kvinnor absolut måste förstå om sex, medan män slipper.

I det här avsnittet ger Kristina och Annelie en exposé över en lånemarknad där kapitalismen dansar cancan på skuldsatta människors ruiner, där listorna på dem som är mest desperata säljs till högstbjudande och där staten bestämt sig för att sköta indrivningen åt de mest hänsynslösa aktörerna. Kriminellt? Nära nog. Finansinspektionen jobbar på men verkar mest ha investerat i svarta tuschpennor. Och vad gör Kronofogden? Drar snabbare än en cowboy i duell när det gäller att driva in pengar från dem som redan är under isen. Så luta er tillbaka, håll i plånboken och lyssna på forskarna Tobias Davidsson och Erik Eriksson som sliter sina hår för att förstå hur detta har blivit en accepterad del av vårt system.

Att spelberoende kan ha allvarliga konsekvenser för en persons ekonomi, hälsa och relationer är väl känt och drivkraften är ofta en förhoppning om att turen ska vända. Det gör den sällan. Ändå vågar Kristina och Annelie efter detta avsnitt påstå att oddsen för att vinna på Lotto verkar betydligt högre än att bli beviljad sjukpenning av Försäkringskassan. Hör statsvetaren och författaren till boken ”Avslagsmaskinen” Niklas Altermark berätta om hur beslut om avslag på sjukpenning präglas av byråkratiska processer och politiska prioriteringar som drabbar människor på förödande sätt – ibland för alltid – vilket inte borde betraktas som något mindre än allvarlig brottslighet i rättssäkerhetens namn.

Marknadskrafterna tar över och podden läggs ner. Men framtiden ser ljus ut. Annelie sparar pengar och hoppas köpa en polisstation medan Kristina spikar på en offert för att privatisera kriminalvården, båda vissa i övertygelsen om att välfärdsmiljonerna kommer rulla in. Låter det absurt? Det är det inte. Det är en fullt rimlig beskrivning av välfärdsstaten anno 2024 enligt kulturjournalisten och USA-korrespondenten Björn af Kleen som gästar oss i det här avsnittet. Vilka Björnligan i välfärdsstaten är lämnar vi åt lyssnarna att lura ut – mejla ert svar till [email protected], kanske någon blir belönad…

I säsong fyras allra första avsnitt förvandlas Kristina till salongsberusad cocktailvärdinna i femtiotalsstuk och Annelie drömmer om en framtid djupt begraven på nåt avlägset bibliotek med en trave utredningar framför sig - allt för att slippa ifrån att prata om avsnittets beklämmande tema: våld i välfärdsstaten. Tillsammans med forskarna Kajsa Nolbeck och Jenny Kronman djupdyker vi i hur omsorgsmakt och våldskapital sammanflätats under välfärdsstatens historia  och inte minst ställer vi frågan: vad är egentligen våld?

Hur svårt kan det vara att klämma ur sig några enkla små åsikter om den illa beryktade gangstarapen? Ganska svårt, får Kristina och Annelie erfara. Kristina går bort sig direkt och börjar citera snopprockens tafatta försök att skildra sexuell samvaro och Annelie försöker vinna snabba poäng med sin uppväxt i Bergsjön. Avsnittets gäst råkar som tur är vara en göteborgsk hiphoplegend från Hammerhill Click och han berättar bland annat om om när Göteborgs första hiphopklubb vägrade gäster med sneakers inträde, vad det var som egentligen banade väg för gangstarapen och varför den slutat vara politiskt sprängstoff.