Masskjutningen på Campus Riskbergska i Örebro är det hittills värsta massmordet i Sveriges historia. En omskakande händelse som väcker frågor om etik, ansvar och hur journalistiken, medierna och myndigheterna hanterade denna kris och nyhet. I detta avsnitt diskuterar panelen:

- Vad är journalistikens roll under en kris?

- Vilka konsekvenser får de publicistiska besluten?

- Hur påverkas allmänheten av rykten på sociala medier?

- Var sökte människor information?

- Hur fungerade myndigheternas kriskommunikation?

Medverkande är:

Emil Östlund, forskare, JMG, Göteborgs universitetet

Pavel Rodin, forskare, JMG, Göteborgs universitetet

Anna Holm, kanalchef, P4 Örebro

Niclas Hallengren, biträdande regionpolischef i Bergslagen

Caspar Opitz, Allmänhetens Medieombudsman, MO

Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier

I detta seminarium summerar vi medieåret 2025. Nya siffror om antalet redaktioner i landet presenteras och några av landets skarpaste röster diskuterar bland annat:

• Hur stark är pressen mot yttrandefriheten?
• Vad händer när mediekritiken politiseras?
• Hur ser det ut i lågkonjunkturens spår, ökar medieskuggan i kommunerna?
• Vilka konsekvenser har ägarkoncentrationen fått för innehållet?
• Efter besparingarna – vilka är de största utmaningarna för Sveriges Radio?
  

Medverkande är:

Peter Danowsky, advokat, expert på tryckfrihet och medierättsfrågor

Åsa Wikforss, professor i filosofi, Stockholms universitet

Leo Wallentin, datajournalist och ansvarig för Mediestudiers kommundatabas

Sofia Wadensjö Karén, programdirektör Sveriges Radio

Mart Ots, docent, Jönköping International Business School

Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier

Mediernas bevakning påverkar hur människor röstar på valdagen. Frågan är hur nyhetsrapporteringen förändrats under de sju svenska EU-valen.

I podden diskuterar panelen:

• Vilka frågor får störst utrymme i nyhetsrapportering?
• Vad händer när vissa ämnen hamnar i skymundan och politiska skandaler får större plats?
• Hur väl har nyhetsredaktionerna lyckats belysa och granska EU:s roll som ekonomisk union?
• Har svenskarnas förändrade och mer positiva syn på EU gjort avtryck i dagordningen för nyhetsrapportering?

Medverkande är:

Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG, Göteborgs Universitet

Teresa Küchler, EU-korrespondent för bland annat SvD

Michael Kucera, programchef samhälle, SVT

Fredrik Sjögren, policyansvarig EU-frågor, Svenskt Näringsliv

Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier

Medier med nyhetsjournalistik har för första gången mindre än 10 procent av den totala annonskakan. Medan branschen totalt tappat nästan tre fjärdedelar av sina annonsintäkter är vinnarna på marknaden globala plattformar och streamingtjänster som på bekostnad av lokala och nationella medier, fortsätter att växa.

Ödesfrågan är hur nyhetsjournalistiken ska hitta nya modeller för att nå publiken - och få betalt för det.

I podden presenteras och diskuteras bland annat:

• Unika siffror om den svenska annonsmarknaden

• Vart annonsörerna väljer att lägga sina pengar och vilka konsekvenser det får för journalistiken

• Hur norska Schibsteds köp av TV4 påverkar den svenska och nordiska marknaden

• En prognos för helåret 2025 och 2026
  

Medverkande är Madeleine Thor, vd IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, som på uppdrag av oss gör mätningen, Joakim Flodin, vd Schibsted Marketing Services, Marie Nilsson, medieanalytiker, grundare och tidigare vd för Mediavision, Tobias Lindberg, analytiker vid Nordicom, Ulrika Beck-Friis, moderator och föreståndare, Institutet för mediestudier

Utan journalister blir det offentliga samtalet tystare, granskningar av makten och skildringar av medborgarnas verklighet färre. Därför behövs en debatt om hur yrkesvillkoren påverkar journalistikens innehåll.

I podden uppmärksammas journalisters egna berättelser, drivkrafter och perspektiv. Ytterst handlar det om varför någon väljer att bli journalist när arbetsvillkoren är så utmanande och arbetsmarknaden så tuff. Hur länge kan en slimmad mediebransch fortsätta att attrahera de goda berättarna och skickliga granskarna?  Och vad händer med redaktionerna när fast anställda och vikarier utgör ett A- och ett B-lag?

Medverkande är Jenny Wiik, docent, JMG, Göteborgs universitet, och författare till rapporten Yrke journalist, Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare TV4 Nyheterna och Kalla Fakta, Theo Bodin, docent i arbets- och miljömedicin, Karolinska Institutet, Linnéa Wannefors, reporter, styrelseledamot i Vikarieföreningen, Ulrika Beck-Friis, moderator och föreståndare, Institutet för mediestudier.

Mediestudiers innehållsanalys sträcker sig över åren 2007–2022 och har studerat innehållet i 26 regionala och nationella medier. Under detta seminarium lanseras den tredje och avslutande rapporten med ett samtal mellan forskare och journalister.

• Digitaliseringen utmanar och förändrar hela mediemarknaden. Men vad har egentligen hänt med journalistikens innehåll? Hur har sprängningar, dödsskjutningar och det politiska tonläget påverkat brottsrapporteringen?
• Vilka förändringar syns i tilltalet till publiken från SVT och SR?
• Neutral observatör eller känslomässig rapportör, åt vilket håll går journalisten?

Medverkande: Sandra Bygdén Shameh, chefredaktör, tidningen BohusläningenKarin Ekman, programchef nyheter, SVTFelipe Estrada, professor, Stockholms universitetTorbjörn Rolandsson, fil dr, Roskilde universitet Ingela Wadbring, professor, MittuniversitetetAndreas Widholm, docent, JMK, Stockholms universitetSeminariet modereras av Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier.

Under seminariet lanserades Mediestudiers årsbok 2024. Ett år där nyhetsjournalistiken pressats hårt av sparpaket, kräftgången på annonsmarknaden och konkurrensen från globala techjättar. Det förändrar affärsmodellerna och kan skapa nya samarbeten. Samtidigt växer desinformations- och påverkanskampanjerna mot redaktionella medier.

Svenska medier för en ojämn kamp för att hitta finansiering när annonsintäkterna i allt större utsträckning hamnar hos globala jättar som Google och Facebook. Dessa plattformar dominerar den digitala annonsmarknaden, vilket slår hårt mot traditionella och lokala mediers överlevnad. Det ökar risken för att den lokala journalistiken urholkas och att antalet oberoende nyhetskällor minskar.

Det medieetiska systemet är i ständig förhandling för att tjäna samhället. Vad är skillnaden mellan juridik och självreglering? Men är de som fått rätt hos Medieombudsmannen nöjda eller missnöjda? Och hur säkerställs redaktionens moraliska kompetens?

I rapporten finns bland annat en studie av nio uppmärksammade nyhetsfall i svenska medier. I fokus står inte bara namnpublicering, som oftast är det som diskuteras, utan också information andra uppgifter och markörer som gör att individer blir möjliga att identifiera. Vi låter också några av branschens företrädare berätta om dilemman och utmaningar, samt och lyfter blicken till internationella jämförelser.

Rapporten lanseras vid ett webbsänt seminarium som bland annat diskuterar följande frågor:

Medverkande:

Samtalet modereras av Ulrika Beck-Friis, föreståndare vid Institutet för mediestudier.

Med utgångspunkt i den tredje och avslutande delen i rapportserien "Valet 2022", Politik och lokala medier, diskuteras hur mindre, lokala tidningar hanterar balansen mellan riks-, region- och lokalpolitik.

Medverkande:
Katarina Ekspong, chefredaktör, Gäfle dagblad
Bengt Johansson, professor i journalistik vid Göteborgs universitet
Ulrika Beck-Friis, föreståndare vid Institutet för mediestudier.