När Sannas farfar blir änkling mitt under coronarestriktionerna, fattar Sanna ett beslut: Hon ska besöka sin farfar ofta, han ska inte vara ensam. Det blir många stunder tillsammans, med kortspel vid köksbordet och eleganta bilutflykter, men också med svåra samtal. För hur pratar man om ensamhet, sorg och död med någon som har så kort tid kvar att leva?

I Grytgöl i en tom lägenhet i mitten på 1960-talet stod Seija och tittade ut genom fönstret på de andra barnen. Hon var ny i Sverige, kunde ingen svenska och vägrade gå till skolan. Men bit för bit börjar hon trots allt närma sig sin nya omgivning. Seija Wähä-Verkkomäki berättar om att erövra ett språk - och samtidigt ta hand om sin flerspråkighet.

I gymnasiet förstod Niilo plötsligt att hans svenska inte var flytande trots att han bott i Sverige i hela sitt liv. För honom låg finskan närmre och när han började skriva egna raplåtar var det självklart för honom att uttrycka sig på finska. Niilo Heinola berättar om hur rappandet på finska hjälpte honom att bli modigare på svenska och hitta sin språkidentitet.

En dag när Markos telefon ringer får han ett förkrossande dödsbesked. I chocken och sorgen bestämmer han sig för att lämna det invanda mönstret att tiga och bita ihop, och gör istället plats för känslorna för att vårda de relationer som finns kvar. En speciell låt visar också vägen till känslorna.

Kakor var på väg att bli Vilho Säkkinens livsverk när han var springpojke i ett konditori i Sörmland. Musiken tog honom dock till kryssningsfartygen mellan Sverige och Finland. Under arton år som musiker till sjöss blev resorna och minnen många. Vilho Säkkinen

berättar om möten med kända människor, plötsliga uppdrag som ansiktsmålare, och om livsfilosofin att bemöta alla med vänlighet.

Redan som liten kände Alexandra ett stort ansvar för att föra över den finska kulturen till sina egna, kommande barn. Men hur skulle det gå till? Hon som inte ens pratade finska! Så en dag fattar hon ett beslut... Alexandra Salmi berättar om sin syn på finskan och den sverigefinska

identiteten. Går de alltid hand i hand?

”Ta hand om din lillasyster.” Så säger Arto Ahonens mamma till Arto innan han som femåring år 1944 sätts på tåget från Svetogorsk tillsammans med sin syster. Resan går mot ett okänt land, Sverige, där de ska få skydd från Rysslands invasion. Arto Ahonen berättar om mötet med det nya landet, och om hur han fullföljde uppdraget från sin mor.

Ilona Karppinens stora skräck var att bada i havet. Men när möjligheten att resa på

studieutbyte i Australien dök upp anmälde hon sig ändå till en kurs i vindsurfing, något som skulle få oanade konsekvenser.

Samtidigt som Annika Pääkköläs eget liv förändras drastiskt jobbar hon för att ensamkommande flyktingbarn ska få en stabil och trygg start i sin nya tillvaro i Gällivare. På flyktingboendet knyter hon ett vänskapsband som visar vägen till en ny familjekonstellation. Sakta börjar Annika hitta tillbaka till livet och framtidstron.

Året är 1949 och Aulis Kytömäki vill bo hos sin pappa efter att hans mamma har gått bort. Men för att Aulis skolgång ska kunna ordnas på ett bra sätt måste han bo i en fosterfamilj. Tyvärr bor de långt bort från hans far. Så kommer dagen när Aulis pappa fyller år och Aulis vill ordna en liten överraskning till honom…