Möjligheternas skog

Idéhistorikern Erland Mårald resonerar kring vilka behov samhället kan ha av humanioras kunskap om skogen, och hur humaniora kan bidra till andra vetenskapers kunnande samt berätta berättelser om skogens historia och sätta in dessa i olika sammanhang.

Zoologen Inga-Lill Persson är forskare på institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon har specialiserat sig på klövvilt, och talar om situationen i Sverige, Norge och USA. Hennes forskning jämför likvärdiga ekosystem, intill varandra, med olika stor älgtäthet.

Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, resonerar ur en nationalekonomisk synvinkel kring olika förhållningssätt och trender rörande skogen. Samtidigt som vi använder allt mer papper i Europa så ska vi öka våra förnybara resurser. Hur går detta ihop?

Kim Wickman, projektledare vid fakulteten för skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, har i sin forskning tittat på hur genusfrågan behandlas vid skogsutbildningar i landet. Går de verkligen mot ökad jämställdhet?

Hennele Tuominen är forskare i experimentell skogsbioteknik och fysiologisk botanik vid Umeå universitet. Hon förklarar hur de olika formerna av genmodifiering fungerar.

Jägmästaren Eva Fridman är strateg på region Västerbotten och moderator för arrangemanget Möjligheternas skog. Här presenterar hon de fem avslutande talarna och deras ämnen.

Tomas Lämås, forskare i skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet, berättar om flera olika system för att både inventera dagens skogar och beräkna hur till exempel lövskogen kommer utvecklas framöver.

Mats Nilsson, professor i skogens ekologi och skötsel vid SLU, säger att det under ett par hundra års tid har tillförts växthusgaser till atmosfären på grund av förbränning och avskogning. Han förklarar vilka effekter utsläppen får. Varifrån kommer koldioxiden? Vart tar den vägen?

Elisabet Sonntag-Öström, sjukgymnast och forskare i yrkesmedicin vid Umeå universitet, säger att lugnet och stillheten i naturen ofta hjälper patienter med psykisk ohälsa när inget annat tycks göra det. Vi blir stärkta av stora gamla träd och stenar, men också av bilder av naturen.

Enligt Annika Nordin, professor i skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU, kan vi binda överskottet av koldioxid genom att avverka träden senare än vi gör i dag, eftersom skogen tar upp som mest koldioxid när den är fullvuxen.