Robert tar sig friheter som rorsman och lägger ut texten om pronatalism, doomerism och monstertrucks. Vi konstaterar ånyo att Dolly Mixture var långt före sin tid. Vi hör Povel Ramel, Weavers, Serge Gainsbourg och en mycket ung Björk. Hädangångna hjältar uppmärksammas: Sly Stone och Brian Wilson, men först och främst den tjeckisk-österrikiske pianisten Alfred Brendel.

Robert presenterar duon Mats & Morgan, vilket leder vidare till Lars Hollmer, Curt Haagers och Egentligen Giant. Love har gjort en mashup (som vi borde ha kallat “Pachelbelle & Sebastian”, men det kom vi givetvis inte på under inspelning) och Robert har spelat banjo. Ett spontant stickspår om svensk barnpoesi och -musik uppstår, med Astrid & Barbro Lindgren, Jojje Wadenius, Lars In de Betou och Anders Lundin. “Katrineholmsvisan” och lite skev kåntry om Mansonfamiljen avnjutes, och så har Love gjort en låt.

Errata: “I love to love” gjordes av Tina Charles, och Lars In de Betou är tydligen inte alls skådespelare.

Vi försöker reda ut betonings-gate från förra avsnittet. Robert spelar en låt med engelsk titel och tysk text av ett svenskt band med franskt namn samt hajpar Stora Popboxen. Love spelar The Raincoats från Testbild-Petters topplista över fånigt obskyra 1981-album. Michael B. Tretows frånfälle uppmärksammas med hjälp av Trafik-Trolle, Mikael Ramel och en kille som heter Gustavsson i Åmotfors. På temana “65” och “68” hör vi Grisen Skriker respektive David Sandström.

Robert slår ett slag för den provokativa finkulturen och lägger ut en sladdrig röd tråd mellan Charles Ives, Henry Cowell, Igor Stravinskij, Conlon Nancarrow, Lubomyr Melnyk och James Blackshaw, med start och slut i Sköldinge utanför Katrineholm. Love spelar en märklig rundgrensk/zappask/wyattsk låt med Cheer-Accident.

I Bisarra hörnan hör vi en sedelärande historia om speedrun av narkomani. Vi får veta hur Ola Magnell och Cat Stevens knyter samman Sheffield, Alabama (755 mil från Kikkistudion) med Skärmarbrink (3 km från Kikkistudion), och så har Love gjort en låt.

Ett meddelande om varför vi flyttat och vad du behöver göra för att fortsätta lyssna.

I korthet: Lyssna inte via Spotify. Det kommer antagligen inte att komma ut fler avsnitt den vägen. Byt även till det nya RSS-flödet för säkerhets skull.

Poddens nya hem: https://podd.huseli.us/musikensmakt

Love har lyssnat på Roy Woods träffsäkra pastischer och vill slå ett slag för inspirationen. Robert lyfter ädelt och osjälviskt den kvinnliga musikskaparen Anna Meredith (medarbetare till beatboxern Shlomo och fluffer till These New Puritans) och har fått mejl av Fredrik Furtenbach angående en frän nål. Talk Talk, The Move, Robyn Hitchcock, Temple City Kazoo Orchestra och instrumentet chalumeau förekommer. Vi är oense om post-Barrett-Pink Floyd och så spikar vi det korrekta uttalet av “sampla”, varpå Robert omedelbart bryter mot det.

Vi följer dragflöjten genom pophistorien, vilket visar sig vara en deprimerande historia om glömska och försummelse, men också en historia där Louis Armstrong, Whistler’s Jug Band, Hoosier Hot Shots, Pink Floyd, Vernon Burch och Deee-Lite förekommer.

Roberts hemläxa tar oss denna gång till Västafrika under 2020-talet, där framför allt upptäckterna Star Feminine Band och Supreme Talent Show INTE får missas.

I Bisarra hörnan hör vi om en religiös extas som mycket lätt kan misstas för att vara av annat slag, och så har Love gjort en låt.

Love "Elevator Man" Länn har återvänt till "bakre halvan" av en Devo-skiva. Robert "Jan Heweliusz" Huselius anser att den nästan 20 år gamla Balkan-indie-trenden bör komma tillbaka. Triangeldrama 1: Två offer för ett liderligt och tragiskt svek har dött (Mike Ratledge & Marianne Faithfull). Triangeldrama 2: Nyss-Robert har utsatt nu-Robert för ett mycket märkligt prank. Musikföreningen Play It Loud i samarbete med socialförvaltningen i Katrineholm ger er Sörmlands finest anno 1997. Även: Soft Machine, Gorky's Zygotic Mynci, Roy Orbison, Pixies, Cirkus Miramar, Jacques Brel samt ganska cringe-ig straight edge-hardcore från 1998. I bisarra hörnan hör vi en norsk hit om att slakta höns i Kabul samt lite ny svensk kristen hiphop helt utan kontext. Slutligen driver vi fram ett mönster i metallen med en puns och Love har gjort två gamla låtar.

Errata: Det var Julian Koster, och ingen annan, som hade projektet The Music Tapes.

Gör oss sällskap på Discord: ⁠⁠⁠⁠⁠https://discord.gg/Cywtq7vaqZ⁠⁠⁠

Gilla, kommentera och recensera på The Facebook: ⁠⁠⁠https://facebook.com/musikensmaktpodcast/⁠⁠⁠

Bidra till Loves fysiska överlevnad och få bonusmaterial: ⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/musikensmakt⁠

Love “Elevator Man” Länn har återvänt till “bakre halvan” av en Devo-skiva. Robert “Jan Heweliusz” Huselius anser att den nästan 20 år gamla Balkan-indie-trenden bör komma tillbaka.

Triangeldrama 1: Två offer för ett liderligt och tragiskt svek har dött (Mike Ratledge & Marianne Faithfull). Triangeldrama 2: Nyss-Robert har utsatt nu-Robert för ett mycket märkligt prank.

Musikföreningen Play It Loud i samarbete med socialförvaltningen i Katrineholm ger er Sörmlands finest anno 1997.

Även: Soft Machine, Gorky’s Zygotic Mynci, Roy Orbison, Pixies, Cirkus Miramar, Jacques Brel samt ganska cringe-ig straight edge-hardcore från 1998.

I bisarra hörnan hör vi en norsk hit om att slakta höns i Kabul samt lite ny svensk kristen hiphop helt utan kontext.

Slutligen driver vi fram ett mönster i metallen med en puns och Love har gjort två gamla låtar.

Errata: Det var Julian Koster, och ingen annan, som hade projektet The Music Tapes.

Robert tar avsked av en vän, med hjälp av Rowland S. Howard. Farväl, Benno.

Richard Thompson spänner över ett millennium på några minuter och passar även på att tonsätta ett extatiskt ögonblick. Love introducerar den taiwanesiska sångerskan Joanna Wang, och vi är alla tacksamma för det. Tre olika varianter av "Sumer is icumen in" leder oss in på det improviserade, men av lyssnare efterfrågade, inslaget "3x Wicker Man (inte den med Nicholas Cage)". Robert berättar den osannolika historien om ett 60-talsbands tragikomiska öde; det blir Byrds- och Zappa-influenser, nepobabies, ett osunt intresse för unga flickor, en ANT-konsulent och en man som nästan heter Bob Marley. Vi öppnar lite halvhjärtat våra årliga paket från Spotify. Bisarra hörnan är denna gång mer av en "förvånande och kul"-hörna, med temat "svenska skådespelerskor lattjar med könsroller". Och så har Love gjort en låt, även om det var för ganska länge sedan.

Gör oss sällskap på Discord: ⁠⁠⁠⁠https://discord.gg/Cywtq7vaqZ⁠⁠

Gilla, kommentera och recensera på The Facebook: ⁠⁠https://facebook.com/musikensmaktpodcast/⁠⁠

Bidra till Loves fysiska överlevnad och få bonusmaterial: ⁠⁠⁠https://www.patreon.com/musikensmakt⁠

Robert tar avsked av en vän, med hjälp av Rowland S. Howard. Farväl, Benno.

Richard Thompson spänner över ett millennium på några minuter och passar även på att tonsätta ett extatiskt ögonblick. Love introducerar den taiwanesiska sångerskan Joanna Wang, och vi är alla tacksamma för det. Tre olika varianter av “Sumer is icumen in” leder oss in på det improviserade, men av lyssnare efterfrågade, inslaget “3x Wicker Man (inte den med Nicholas Cage)”. Robert berättar den osannolika historien om ett 60-talsbands tragikomiska öde; det blir Byrds- och Zappa-influenser, nepobabies, ett osunt intresse för unga flickor, en ANT-konsulent och en man som nästan heter Bob Marley. Vi öppnar lite halvhjärtat våra årliga paket från Spotify. Bisarra hörnan är denna gång mer av en “förvånande och kul”-hörna, med temat “svenska skådespelerskor lattjar med könsroller”. Och så har Love gjort en låt, även om det var för ganska länge sedan.

Säg hej till det nya, effektiva Musikens Makt. Nu med mer uthärdligt ljud på mikrofonerna och Loves låt som Patreon-extramaterial!

Loves musikaliska anhedoni är bitvis bruten av Burt och Dionne (gissa efternamnen själv), men Robert blivit smittad av den och tagit sin tillflykt till subgenren "härligt korkad hard driving rock som gapar över lite för mycket". På det därmed inslagna temat "arbetarklassmusik" uppmärksammar vi den bortgångne Paul DiAnno och begår självkritik mot vårt husorgans något snobbiga take på Alice Cooper från 1975. Love hyllar den döde Elephant 6-profilen Will Cullen Hart med en tillbakablick bland kassettportainspelningar och psykiga analoga effekter. Vidare på temat "kalejdoskopisk feeling på tajt budget" hör vi Falusönerna Split Wilson. Love har gjort en spänstig och fräsch albummix med det märkligt förbisedda svenska bandet The Tiny (alias "Joanna Newsom möter Anna von Hausswolff på Jan Johansson-svenska"). I Roberts stora inslag "BBBBC" - som ni helt enkelt får lyssna för att höra vad det betyder - möter vi sådana giganter som Noël Coward, Kate Bush, Billie Holiday, Abba och Serge Gainsbourg samt många fler. I Bisarra hörnan hör vi spoken word/beatpoesi/zenbuddist-koans/non sequiturs av vår egen Curt Jalmo, och så har Love gjort en låt.

Gör oss sällskap på Discord: ⁠⁠⁠https://discord.gg/Cywtq7vaqZ⁠

Gilla, kommentera och recensera på The Facebook: ⁠https://facebook.com/musikensmaktpodcast/⁠

Bidra till Loves fysiska överlevnad och få lite bonusmaterial: ⁠⁠https://www.patreon.com/musikensmakt⁠

Säg hej till det nya, effektiva Musikens Makt. Nu med mer uthärdligt ljud på mikrofonerna och Loves låt som Patreon-extramaterial!

Loves musikaliska anhedoni är bitvis bruten av Burt och Dionne (gissa efternamnen själv), men Robert blivit smittad av den och tagit sin tillflykt till subgenren “härligt korkad hard driving rock som gapar över lite för mycket”. På det därmed inslagna temat “arbetarklassmusik” uppmärksammar vi den bortgångne Paul DiAnno och begår självkritik mot vårt husorgans något snobbiga take på Alice Cooper från 1975. Love hyllar den döde Elephant 6-profilen Will Cullen Hart med en tillbakablick bland kassettportainspelningar och psykiga analoga effekter. Vidare på temat “kalejdoskopisk feeling på tajt budget” hör vi Falusönerna Split Wilson. Love har gjort en spänstig och fräsch albummix med det märkligt förbisedda svenska bandet The Tiny (alias “Joanna Newsom möter Anna von Hausswolff på Jan Johansson-svenska”). I Roberts stora inslag “BBBBC” - som ni helt enkelt får lyssna för att höra vad det betyder - möter vi sådana giganter som Noël Coward, Kate Bush, Billie Holiday, Abba och Serge Gainsbourg samt många fler. I Bisarra hörnan hör vi spoken word/beatpoesi/zenbuddist-koans/non sequiturs av vår egen Curt Jalmo, och så har Love gjort en låt.