Vem var Bruce Springsteen innan arenorna, innan myten, innan han blev “The Boss”? I det här avsnittet kartlägger vi livet som format honom – från småstadens grå kanter till ett kompromisslöst sökande efter mening i musiken. Vi dyker ner i barndomens slitningar, de rastlösa åren i Asbury Parks musikscen, karriärens uppgångar och bakslag, och de val som skapat Bruce både som artist och människa.

Musikpodden finns även på:

Instagram: Musik_podden

Spotify: Musikpodden med Arvid Brander

Apple podcast: Musikpodden med Arvid Brander

Kontakt: [email protected]

Källor:

Springsteen, B. (2016). Born to Run. New York: Simon & Schuster.

En av arbetets viktigaste källor, med djupa personliga insikter i Springsteens liv, psykologi och kreativa process.

Carlin, P. (2012). Bruce. New York: Touchstone.

En grundläggande biografi som bidragit med viktig kronologi, kontext och detaljrika beskrivningar.

Marsh, D. (1987). Glory Days: Bruce Springsteen in the 1980s. New York: Pantheon Books.

Cross, C. R. (2005). Backstreets: Springsteen: The Man and His Music. New York: Harmony Books.

Cullen, J. (2005). Born in the U.S.A.: Bruce Springsteen and the American Tradition. Middletown: Wesleyan University Press.

Springsteen, B. (2003). Songs. New York: HarperCollins.

Greene, A. (2020, 2023). Rolling Stone intervjuer med Bruce Springsteen.

Axelrod, J. (2023, December 3). CBS Sunday Morning: Bruce Springsteen återbesöker inspelningsplatsen för Nebraska.

Zanes, W. (2023). Deliver Me from Nowhere: The Making of Bruce Springsteen's Nebraska. New York: Crown Publishing.

Crouch, I. (2012, March 5). The Original Wrecking Ball: Springsteen’s Nebraska. The New Yorker.

Nelson, E. (2022, September 27). 40 Years of Nebraska. The Ringer.

Greene, A. (2023). Bruce Springsteen Reflects on His Most Personal Album. Rolling Stone.

NPR / WHYY (2024). Bruce Springsteen’s Nebraska: Celebration in Words and Music.

Peters, C. (2023). Warren Zanes Talks Nebraska. Rock and Roll Globe.

Pitchfork (2022). Bruce Springsteen: Nebraska Album Review.

AllMusic (2000-talet). Bruce Springsteen: Nebraska Review.

Kirschbaum, E. (2012). Buckling Under: Reagan’s America in Nebraska.

Greasy Lake (greasylake.org).

Backstreets Magazine (backstreets.com).

Badlands: A Tribute to Bruce Springsteen’s Nebraska (2000).

American Songwriter (2024). Nyhetsartikel om den kommande filmatiseringen av Nebraska.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem var Bruce Springsteen innan arenorna, innan myten, innan han blev “The Boss”? I det här avsnittet kartlägger vi livet som format honom – från småstadens grå kanter till ett kompromisslöst sökande efter mening i musiken. Vi dyker ner i barndomens slitningar, de rastlösa åren i Asbury Parks musikscen, karriärens uppgångar och bakslag, och de val som skapat Bruce både som artist och människa.

Musikpodden finns även på:

Instagram: Musik_podden

Spotify: Musikpodden med Arvid Brander

Apple podcast: Musikpodden med Arvid Brander

Kontakt: [email protected]

Källor:

Springsteen, B. (2016). Born to Run. New York: Simon & Schuster.

En av arbetets viktigaste källor, med djupa personliga insikter i Springsteens liv, psykologi och kreativa process.

Carlin, P. (2012). Bruce. New York: Touchstone.

En grundläggande biografi som bidragit med viktig kronologi, kontext och detaljrika beskrivningar.

Marsh, D. (1987). Glory Days: Bruce Springsteen in the 1980s. New York: Pantheon Books.

Cross, C. R. (2005). Backstreets: Springsteen: The Man and His Music. New York: Harmony Books.

Cullen, J. (2005). Born in the U.S.A.: Bruce Springsteen and the American Tradition. Middletown: Wesleyan University Press.

Springsteen, B. (2003). Songs. New York: HarperCollins.

Greene, A. (2020, 2023). Rolling Stone intervjuer med Bruce Springsteen.

Axelrod, J. (2023, December 3). CBS Sunday Morning: Bruce Springsteen återbesöker inspelningsplatsen för Nebraska.

Zanes, W. (2023). Deliver Me from Nowhere: The Making of Bruce Springsteen's Nebraska. New York: Crown Publishing.

Crouch, I. (2012, March 5). The Original Wrecking Ball: Springsteen’s Nebraska. The New Yorker.

Nelson, E. (2022, September 27). 40 Years of Nebraska. The Ringer.

Greene, A. (2023). Bruce Springsteen Reflects on His Most Personal Album. Rolling Stone.

NPR / WHYY (2024). Bruce Springsteen’s Nebraska: Celebration in Words and Music.

Peters, C. (2023). Warren Zanes Talks Nebraska. Rock and Roll Globe.

Pitchfork (2022). Bruce Springsteen: Nebraska Album Review.

AllMusic (2000-talet). Bruce Springsteen: Nebraska Review.

Kirschbaum, E. (2012). Buckling Under: Reagan’s America in Nebraska.

Greasy Lake (greasylake.org).

Backstreets Magazine (backstreets.com).

Badlands: A Tribute to Bruce Springsteen’s Nebraska (2000).

American Songwriter (2024). Nyhetsartikel om den kommande filmatiseringen av Nebraska.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon är som en Hollywoodstjärna på valium, en siren från skuggornas USA.. Lana Del Rey har förfört en hel generation med sin melankoliska mix av glamour, förfall och gospeldoftande doom-pop. I veckans avsnitt borrar vi i hennes amerikanska dröm: lika mycket Sunset Boulevard som nedlagda bensinstationer och självförakt. Från flaggviftande lolitor till post-Trump-desillusion, vi spårar myten, musiken och mystiken bakom Del Reys säregna universum. En resa genom ett land av krossade hjärtan, cherry cola och evig skymning.

Musikpodden finns även på:

Instagram: Musik_podden

Spotify: Musikpodden med Arvid Brander

Apple podcast: Musikpodden med Arvid Brander

Kontakt: [email protected]

Källor:

(För båda avsnitten)

Musikjournalistik och kritik:

• The New Yorker – Emily Nussbaum, “Lana Del Rey’s Postmodern Melancholy” (2012)
• Pitchfork – Jenn Pelly, “Lana Del Rey: Ultraviolence” (2014), samt Philip Sherburne, “Norman Fucking Rockwell! Review” (2019)
• Rolling Stone – Brittany Spanos, “Lana Del Rey: From Pop Star to Serious Artist” (2021)
• The Guardian – Laura Snapes, “Lana Del Rey: Chemtrails… Review – All-Americana with a Gothic Heart” (2021)
• NME – El Hunt, “Every Lana Del Rey Album Ranked” (2023)
• Vulture – Craig Jenkins, “Lana Del Rey: The Lost Generation’s Torch Singer” (2019)

Intervjuer och porträtt:

• The Fader – Duncan Cooper, “Lana Del Rey: The Saddest, Baddest Diva in Rock” (2014)
• Interview Magazine – Jody Rosen & Lana Del Rey, “Self-Mythology and the American Dream” (2015)
• Vogue (UK och US editions) – intervju med Del Rey inför Chemtrails Over the Country Club (2021)
• BBC Radio 1 – Zane Lowe-intervjuer (flera tillfällen mellan 2012–2023)

Lyrik och konstnärliga verk:

• Violet Bent Backwards Over the Grass (Simon & Schuster, 2020) – Lana Del Reys första officiella diktsamling
• Utvalda låtar med tydligt amerikanskt tema, analyserade:
• “National Anthem”
• “Born to Die”
• “Ride”
• “Cola”
• “God Bless America – And All the Beautiful Women in It”
• “Venice Bitch”
• “A&W”
• “Chemtrails Over the Country Club”
• “Arcadia”

Akademiska och kulturteoretiska referenser:

• Journal of Popular Music Studies – artiklar om “nostalgic femininity” och postmodern estetik i Del Reys oeuvre
• Kulturkritik om Sylvia Plath, David Lynch, Bruce Springsteen, och The Great Gatsby som relevanta paralleller
• Yasmine Musico: “Tragic Americana: Lana Del Rey’s Broken Dream” (PopMatters, 2022)

YouTube-essäer och visuella analyser:

• The Americana Dream in Lana Del Rey – ensaesthetic (YouTube, 2021)
• Lana Del Rey: The Anti-Pop Star – Mina Le (YouTube, 2023)
• How Lana Del Rey Reinvented Sadness – Polygon Sound (YouTube, 2022)

Sociala medier och offentlig reception:

• Lana Del Reys Instagram, särskilt inlägget “Question for the Culture” (maj 2020)
• Fansajter och diskussionsforum som lanaboards.com och Reddit-trådar i r/LanaDelRey
• Mottagandet från samtida artister (t.ex. Lorde, Billie Eilish, Taylor Swift) och kritik mot hennes uttalanden om feminism, ras och autenticitet.

Musikvideor och bildanalys:

• “Ride,” “Born to Die,” “Young and Beautiful,” “Norman Fucking Rockwell,” “Chemtrails Over the Country Club,” “A&W” – analyserade utifrån användning av 8mm-estetik, patriotiska symboler, filmiska referenser och amerikansk nostalgi.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon är som en Hollywoodstjärna på valium, en siren från skuggornas USA.. Lana Del Rey har förfört en hel generation med sin melankoliska mix av glamour, förfall och gospeldoftande doom-pop. I veckans avsnitt borrar vi i hennes amerikanska dröm: lika mycket Sunset Boulevard som nedlagda bensinstationer och självförakt. Från flaggviftande lolitor till post-Trump-desillusion, vi spårar myten, musiken och mystiken bakom Del Reys säregna universum. En resa genom ett land av krossade hjärtan, cherry cola och evig skymning.

Musikpodden finns även på:

Instagram: Musik_podden

Spotify: Musikpodden med Arvid Brander

Apple podcast: Musikpodden med Arvid Brander

Kontakt: [email protected]

Källor:

(För båda avsnitten)

Musikjournalistik och kritik:

• The New Yorker – Emily Nussbaum, “Lana Del Rey’s Postmodern Melancholy” (2012)
• Pitchfork – Jenn Pelly, “Lana Del Rey: Ultraviolence” (2014), samt Philip Sherburne, “Norman Fucking Rockwell! Review” (2019)
• Rolling Stone – Brittany Spanos, “Lana Del Rey: From Pop Star to Serious Artist” (2021)
• The Guardian – Laura Snapes, “Lana Del Rey: Chemtrails… Review – All-Americana with a Gothic Heart” (2021)
• NME – El Hunt, “Every Lana Del Rey Album Ranked” (2023)
• Vulture – Craig Jenkins, “Lana Del Rey: The Lost Generation’s Torch Singer” (2019)

Intervjuer och porträtt:

• The Fader – Duncan Cooper, “Lana Del Rey: The Saddest, Baddest Diva in Rock” (2014)
• Interview Magazine – Jody Rosen & Lana Del Rey, “Self-Mythology and the American Dream” (2015)
• Vogue (UK och US editions) – intervju med Del Rey inför Chemtrails Over the Country Club (2021)
• BBC Radio 1 – Zane Lowe-intervjuer (flera tillfällen mellan 2012–2023)

Lyrik och konstnärliga verk:

• Violet Bent Backwards Over the Grass (Simon & Schuster, 2020) – Lana Del Reys första officiella diktsamling
• Utvalda låtar med tydligt amerikanskt tema, analyserade:
• “National Anthem”
• “Born to Die”
• “Ride”
• “Cola”
• “God Bless America – And All the Beautiful Women in It”
• “Venice Bitch”
• “A&W”
• “Chemtrails Over the Country Club”
• “Arcadia”

Akademiska och kulturteoretiska referenser:

• Journal of Popular Music Studies – artiklar om “nostalgic femininity” och postmodern estetik i Del Reys oeuvre
• Kulturkritik om Sylvia Plath, David Lynch, Bruce Springsteen, och The Great Gatsby som relevanta paralleller
• Yasmine Musico: “Tragic Americana: Lana Del Rey’s Broken Dream” (PopMatters, 2022)

YouTube-essäer och visuella analyser:

• The Americana Dream in Lana Del Rey – ensaesthetic (YouTube, 2021)
• Lana Del Rey: The Anti-Pop Star – Mina Le (YouTube, 2023)
• How Lana Del Rey Reinvented Sadness – Polygon Sound (YouTube, 2022)

Sociala medier och offentlig reception:

• Lana Del Reys Instagram, särskilt inlägget “Question for the Culture” (maj 2020)
• Fansajter och diskussionsforum som lanaboards.com och Reddit-trådar i r/LanaDelRey
• Mottagandet från samtida artister (t.ex. Lorde, Billie Eilish, Taylor Swift) och kritik mot hennes uttalanden om feminism, ras och autenticitet.

Musikvideor och bildanalys:

• “Ride,” “Born to Die,” “Young and Beautiful,” “Norman Fucking Rockwell,” “Chemtrails Over the Country Club,” “A&W” – analyserade utifrån användning av 8mm-estetik, patriotiska symboler, filmiska referenser och amerikansk nostalgi.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Billie Holidays berättelse börjar på ett slavskepp som färdas i tysthet över Atlanten. Hennes liv är mer än ett liv. Det är en tyngd hon fick bära för andra, och ett system som konstant var emot henne. Detta är berättelsen om en av USA:s främsta sångare genom alla tider.

Musikpodden finns även på:

Instagram: Musik_podden

Spotify: Musikpodden med Arvid Brander

Apple podcast: Musikpodden med Arvid Brander

Kontakt: [email protected]

Källor:

För avsnittet om Billie Holiday har researchen hämtats från en kombination av biografier, dokumentärer, akademiska artiklar och kulturjournalistik. Fokus har legat på att både förstå människan Billie – hennes röst, kamp och liv – och den tid och kontext hon verkade i. Här är några av de mest betydelsefulla källorna:

Biografier & böcker

• Donald Clarke – Wishing on the Moon: The Life and Times of Billie Holiday
• Den enskilt mest omfattande och djuplodande källan. Clarkes bok ger både musikalisk, historisk och psykologisk förståelse för Billie. En stadig ryggrad i arbetet med manuset.
• Billie Holiday & William Dufty – Lady Sings the Blues
• Billies självbiografi, medvetet vinklad och mytbildande, men ovärderlig för att förstå hennes röst inifrån.
• Johann Hari – Chasing the Scream
• Om drogpolitikens historia. Innehåller starka delar om Harry Anslingers personliga krig mot Billie Holiday.
• Angela Y. Davis – Blues Legacies and Black Feminism
• Djup analys av Billie Holiday som politisk röst, placerad i en större feministisk och afroamerikansk tradition.

Artiklar, essäer & akademiska texter

• New Yorker, Smithsonian Magazine, NPR och New York Times
• Artiklar om Strange Fruit, Holidays betydelse för civil rights-rörelsen, hennes fraseringsteknik och eftermäle.
• JSTOR & Oxford Music Online
• Akademiska artiklar om jazzens utveckling, improvisation och kvinnliga röster i 1900-talets afroamerikanska musikliv.
• Billie Holiday Foundation / National Jazz Museum
• Små men informativa biografiska översikter, samt arkivmaterial kring hennes samarbeten och inspelningar.

Dokumentärer & film

• Billie (2020, reg. James Erskine)
• En gripande dokumentär baserad på journalisten Linda Lipnacks ofärdiga bokprojekt. Unika ljudinspelningar från intervjuer med Billies närmaste.
• The United States vs. Billie Holiday (2021, reg. Lee Daniels)
• Spelfilm som tar fasta på FBI:s roll i hennes liv. Konstnärlig frihet, men relevant för berättelsen om Billie som motståndssymbol.
• Ken Burns’ Jazz (PBS, 2001)
• Serien behandlar Billies roll i jazzhistorien och jämför henne med samtida giganter som Ella Fitzgerald och Louis Armstrong.

Kulturarv & moderna referenser

• Nina Simone, Amy Winehouse och Lauryn Hill
• Samtida (och postuma) artister som refererat till Billie i både musik och intervjuer. Inspiration i både uttryck och livshållning.

• •Kanye West – “Blood on the Leaves” (2013)

Ett exempel på hur Strange Fruit lever kvar i samtiden – i detta fall samplat till brutal effekt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Billie Holidays berättelse börjar på ett slavskepp som färdas i tysthet över Atlanten. Hennes liv är mer än ett liv. Det är en tyngd hon fick bära för andra, och ett system som konstant var emot henne. Detta är berättelsen om en av USA:s främsta sångare genom alla tider.

Musikpodden finns även på:

Instagram: Musik_podden

Spotify: Musikpodden med Arvid Brander

Apple podcast: Musikpodden med Arvid Brander

Kontakt: [email protected]

Källor:

För avsnittet om Billie Holiday har researchen hämtats från en kombination av biografier, dokumentärer, akademiska artiklar och kulturjournalistik. Fokus har legat på att både förstå människan Billie – hennes röst, kamp och liv – och den tid och kontext hon verkade i. Här är några av de mest betydelsefulla källorna:

Biografier & böcker

• Donald Clarke – Wishing on the Moon: The Life and Times of Billie Holiday
• Den enskilt mest omfattande och djuplodande källan. Clarkes bok ger både musikalisk, historisk och psykologisk förståelse för Billie. En stadig ryggrad i arbetet med manuset.
• Billie Holiday & William Dufty – Lady Sings the Blues
• Billies självbiografi, medvetet vinklad och mytbildande, men ovärderlig för att förstå hennes röst inifrån.
• Johann Hari – Chasing the Scream
• Om drogpolitikens historia. Innehåller starka delar om Harry Anslingers personliga krig mot Billie Holiday.
• Angela Y. Davis – Blues Legacies and Black Feminism
• Djup analys av Billie Holiday som politisk röst, placerad i en större feministisk och afroamerikansk tradition.

Artiklar, essäer & akademiska texter

• New Yorker, Smithsonian Magazine, NPR och New York Times
• Artiklar om Strange Fruit, Holidays betydelse för civil rights-rörelsen, hennes fraseringsteknik och eftermäle.
• JSTOR & Oxford Music Online
• Akademiska artiklar om jazzens utveckling, improvisation och kvinnliga röster i 1900-talets afroamerikanska musikliv.
• Billie Holiday Foundation / National Jazz Museum
• Små men informativa biografiska översikter, samt arkivmaterial kring hennes samarbeten och inspelningar.

Dokumentärer & film

• Billie (2020, reg. James Erskine)
• En gripande dokumentär baserad på journalisten Linda Lipnacks ofärdiga bokprojekt. Unika ljudinspelningar från intervjuer med Billies närmaste.
• The United States vs. Billie Holiday (2021, reg. Lee Daniels)
• Spelfilm som tar fasta på FBI:s roll i hennes liv. Konstnärlig frihet, men relevant för berättelsen om Billie som motståndssymbol.
• Ken Burns’ Jazz (PBS, 2001)
• Serien behandlar Billies roll i jazzhistorien och jämför henne med samtida giganter som Ella Fitzgerald och Louis Armstrong.

Kulturarv & moderna referenser

• Nina Simone, Amy Winehouse och Lauryn Hill
• Samtida (och postuma) artister som refererat till Billie i både musik och intervjuer. Inspiration i både uttryck och livshållning.

••Kanye West – “Blood on the Leaves” (2013)

Ett exempel på hur Strange Fruit lever kvar i samtiden – i detta fall samplat till brutal effekt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från romskt läger till Carnegie Hall. Vi följer gitarrens mest oförklarliga geni – som trots eldsvåda, nazism och noll notkunskap uppfann en hel genre. Två fingrar räckte. Resten är myt. Och ja, vi pratar även om Wehrmachtofficerare som älskade swing mer än Führern. Det blir en sådan timme.

Musikpodden finns även på:

Instagram: Musik_podden

Spotify: Musikpodden med Arvid Brander

Apple podcast: Musikpodden med Arvid Brander

Kontakt: [email protected]

Källor:

Det här avsnittet bygger på en rad olika källor – biografier, artiklar, intervjuer och historiska porträtt – för att försöka ge en rättvis och levande bild av Django Reinhardts liv.

En av de mest omfattande källorna är Michael Dregnis bok Django: The Life and Music of a Gypsy Legend (Oxford University Press, 2004), som ger en detaljerad och känslig skildring av både personen och musikern Django. Flera scener och citat hämtas härifrån.

Jag har även lutat mig mot historiska sammanställningar från brittiska och amerikanska jazzarkiv, intervjuer med samtida musiker (bland annat Jeff Beck, Pat Metheny och Tony Iommi), samt artiklar från Jazzfuel, Far Out Magazine, och Disability History Month UK.

För lyssnare som vill fördjupa sig ytterligare rekommenderar jag varmt Dregnis bok – den är både underhållande och insiktsfull – och dokumentärserien Django Legacy för en visuell inblick i arvet efter honom.

Och ja, Maja påstår fortfarande att all mänsklig kunskap egentligen bor på Wikipedia. Så, jo – det blev några vändor dit också. Med glimten i ögat, som alltid.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En bebis jagar en dollarsedel under vattenytan, och hela musikvärlden exploderar. I detta avsnitt kastar vi oss huvudstupa ner i Nevermind, albumet där vaggskrik blev världshits. Vi pratar om känslomässiga utbrott, trasiga jeans, oväntad skönhet i smutsiga gitarrer och hur Nirvana lyckades göra ångest till poesi.

Musikpodden finns även på:

Instagram: Musik_podden

Spotify: Musikpodden med Arvid Brander

Apple podcast: Musikpodden med Arvid Brander

Kontakt: [email protected]

För källor, se huvudavsnitten. Musikpodden avsnitt 66, och 67.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kurt Cobain växte upp i en värld som inte riktigt visste vad den skulle göra med någon som honom – en rastlös, intensiv och kreativ själ som aldrig riktigt passade in. I det här avsnittet följer vi honom från barndomens otyglade energi och diagnoser till tonårens självmedicinering och det där eviga sökandet efter något att hålla fast vid. Från småstadens grå tristess till scenens bländande ljus. En berättelse om en man som gav röst åt en hel generation – och förlorade sig själv på vägen.

Musikpodden finns även på:

Instagram: Musik_podden

Spotify: Musikpodden med Arvid Brander

Apple podcast: Musikpodden med Arvid Brander

Kontakt: [email protected]

Källor:

Kurt Cobain: The Paradox of a Generational Icon – YouTube-video av Soulr (2022). En central och rekommenderad källa för detta avsnitt. Videoanalysen ger en djupgående och nyanserad bild av Kurts personlighet, kreativa process och komplexa förhållande till berömmelse. Många citat och insikter i avsnittet är hämtade härifrån.

Rolling Stone – The Lost Years of Kurt Cobain (2024). En artikel som fokuserar på Cobains barndom och tonår genom intervjuer med familjemedlemmar och barndomsvänner.

Musiclipse – 10 Facts About Kurt Cobain’s Health (2024). Artikeln tar upp Kurts ADHD-diagnos, Ritalinbehandling och tidiga hälsoproblem.

WebMD – ADHD and Substance Abuse: Is There a Link? (2024). En genomgång av sambandet mellan ADHD och missbruk, med statistik och forskning som sätter Kurts erfarenheter i ett bredare sammanhang.

PMC – ADHD and Suicide Risk: A Systematic Review (2024). En akademisk genomgång av sambandet mellan ADHD och självmordsrisk. Innehåller data som stödjer kopplingen mellan ADHD och ökad risk för impulsivitet och självskadebeteende.

Sub Pop – The Rise of Grunge (2024). Om Seattles musikscen och hur Sub Pop Records etablerade sig som navet för grunge-rörelsen.

The Atlantic – The Art of Isolation: How Small Towns Breed Iconoclasts (2024). Artikel om hur liv i småstäder kan skapa både kreativitet och känsla av alienation, något som speglas tydligt i Kurts uppväxt i Aberdeen.

VICE – Addiction and Self-Destruction in the 90s (2024). Analys av kopplingen mellan drogmissbruk och musikscenen i 90-talets Seattle, med exempel från Cobains liv och samtid.

Pitchfork – 30 Years of Nevermind: Revisiting Nirvana’s Masterpiece (2024). En djupdykning i albumet Nevermind, dess skapande och kulturella genomslag.

Consequence of Sound – The Legacy of Kurt Cobain: 30 Years Later (2024). Om Kurts eftermäle och hur hans liv och musik fortsätter att påverka nya generationer av musiker och fans.

Och så har vi ju Wikipedia – Majas ständiga livlina och guilty pleasure när researchen drar ut på tiden. För visst, det är ju inte direkt Harvard-referenser, men när man behöver dubbelkolla om Nevermind släpptes i september eller oktober och klockan är tre på natten, då är det bara att scrolla ner till källförteckningen och hoppas på det bästa. Så ja, Wikipedia – Majas bästa vän i nöden och den digitala snuttefilten för stressade poddmakare. Tack för att du alltid finns där, och för att du aldrig dömer.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kurt Cobain växte upp i en värld som inte riktigt visste vad den skulle göra med någon som honom – en rastlös, intensiv och kreativ själ som aldrig riktigt passade in. I det här avsnittet följer vi honom från barndomens otyglade energi och diagnoser till tonårens självmedicinering och det där eviga sökandet efter något att hålla fast vid. Från småstadens grå tristess till scenens bländande ljus. En berättelse om en man som gav röst åt en hel generation – och förlorade sig själv på vägen.

Musikpodden finns även på:

Instagram: Musik_podden

Spotify: Musikpodden med Arvid Brander

Apple podcast: Musikpodden med Arvid Brander

Kontakt: [email protected]

Källor:

Kurt Cobain: The Paradox of a Generational Icon – YouTube-video av Soulr (2022). En central och rekommenderad källa för detta avsnitt. Videoanalysen ger en djupgående och nyanserad bild av Kurts personlighet, kreativa process och komplexa förhållande till berömmelse. Många citat och insikter i avsnittet är hämtade härifrån.

Rolling Stone – The Lost Years of Kurt Cobain (2024). En artikel som fokuserar på Cobains barndom och tonår genom intervjuer med familjemedlemmar och barndomsvänner.

Musiclipse – 10 Facts About Kurt Cobain’s Health (2024). Artikeln tar upp Kurts ADHD-diagnos, Ritalinbehandling och tidiga hälsoproblem.

WebMD – ADHD and Substance Abuse: Is There a Link? (2024). En genomgång av sambandet mellan ADHD och missbruk, med statistik och forskning som sätter Kurts erfarenheter i ett bredare sammanhang.

PMC – ADHD and Suicide Risk: A Systematic Review (2024). En akademisk genomgång av sambandet mellan ADHD och självmordsrisk. Innehåller data som stödjer kopplingen mellan ADHD och ökad risk för impulsivitet och självskadebeteende.

Sub Pop – The Rise of Grunge (2024). Om Seattles musikscen och hur Sub Pop Records etablerade sig som navet för grunge-rörelsen.

The Atlantic – The Art of Isolation: How Small Towns Breed Iconoclasts (2024). Artikel om hur liv i småstäder kan skapa både kreativitet och känsla av alienation, något som speglas tydligt i Kurts uppväxt i Aberdeen.

VICE – Addiction and Self-Destruction in the 90s (2024). Analys av kopplingen mellan drogmissbruk och musikscenen i 90-talets Seattle, med exempel från Cobains liv och samtid.

Pitchfork – 30 Years of Nevermind: Revisiting Nirvana’s Masterpiece (2024). En djupdykning i albumet Nevermind, dess skapande och kulturella genomslag.

Consequence of Sound – The Legacy of Kurt Cobain: 30 Years Later (2024). Om Kurts eftermäle och hur hans liv och musik fortsätter att påverka nya generationer av musiker och fans.

Och så har vi ju Wikipedia – Majas ständiga livlina och guilty pleasure när researchen drar ut på tiden. För visst, det är ju inte direkt Harvard-referenser, men när man behöver dubbelkolla om Nevermind släpptes i september eller oktober och klockan är tre på natten, då är det bara att scrolla ner till källförteckningen och hoppas på det bästa. Så ja, Wikipedia – Majas bästa vän i nöden och den digitala snuttefilten för stressade poddmakare. Tack för att du alltid finns där, och för att du aldrig dömer.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.