Nördarnas podd

Välkomna till ett fullspäckat avsnitt av Nördarnas podd där David och Patrik gräver djupt i en av världens vanligaste frukters förvånansvärt dramatiska och mörka historia: bananen. Visste du att bananen du äter idag egentligen är en genetisk klon från 1830-talet och att hela livsmedelsindustrin står inför ett enormt hot?

Här är en sammanfattning av allt vi avverkar i avsnittet:

Rent botaniskt sett är bananen faktiskt ett bär. Dessutom är bananplantan inget träd, utan en jätteört som kan bli flera meter hög och som saknar riktig stam (den byggs upp av tätt omslutna bladslidor). De bananer vi köper i matbutiken är nästan helt frölösa och klonas via sidoskott eller vävnadsodling.

Resan till vår moderna banan tar oss till tidigt 1800-tal och godset Chatsworth House i England. Där experimenterade den unga trädgårdsmästaren Joseph Paxton fram den bananplanta som idag dominerar hela världshandeln – uppkallad efter William Cavendish, den sjätte hertigen av Devonshire.

Innan Cavendish tog över fanns storfavoriten Gross Michael (eller "Big Mike"), som hade ett tjockare skal och en fylligare smak. Men på 1900-talet slog en jordlevande svamp (Panamasjukan) ut jätteplantager.

• Historien upprepar sig: Idag hotas Cavendish-bananen av en ny variant av svampen – Tropical Race 4 (TR4) – som har spritt sig till Latinamerika och väcker frågor om sårbarheten i vår tids monokulturer. Forskare kämpar dock vidare med lösningar som den genmodifierade bananen Q-Cav 4.

Bananer är inte bara goda – de har format världspolitiken. Författaren O. Henry myntade begreppet bananrepublik efter en tid på flykt i Honduras, där mäktiga bolag som United Fruit Company (idag Chiquita) styrde järnvägar, hamnar och till och med störtade regeringar med hjälp av CIA.

• EU och krokiga bananer: Sanningen bakom den klassiska myten om kvalitetsklasser.
• Mellow Yellow-bluffen (1967): Ryktet om att man kunde bli hög på att röka torkade bananskal.
• Världens dyraste banan: Konstverket Comedian av Maurizio Cattelan som såldes på Sotheby's för 6,2 miljoner dollar – och åts upp.
• Radioaktiv frukt: Bananer innehåller kalium-40, vilket har gett upphov till måttet Banana equivalent dose.
• Banana for scale: Den klassiska internetmätstocken.
• Bananlådan: Den oumbärliga studentflyttkartongen.
• Varför är bananen böjd? Svaret stavas negativ gravitropism – frukterna sträcker sig mot solen.

Utöver banandjupdykningen avhandlar Patrik sina bästa tips för höstskötsel av gräsmattan, och David oroar sig över trasig bluetooth i sina gamla Sony-lurar samtidigt som han spanar på nya modeller.

I det här avsnittet av Nördarnas podd djupdyker Patrik och David i en av modern tids mest omtalade kärnkraftskatastrofer: Fukushima-olyckan den 11 mars 2011. Avsnittet bjuder på både personliga minnen från bröllopsresor i tider av kris, tekniska djupdykningar och en hel del oväntade fakta.

• Bröllopsresor och dålig timing: David befann sig i Japan strax före katastrofen, och Patrik bjuder på historien om när frugan åkte på gips efter en misslyckad vända i Mexiko.
• Bakgrunden till olyckan: Hur det massiva jordskalvet och den 14 meter höga tsunamin slog ut kylsystemen vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi.
• Härdsmältan i reaktor 1–3: Vad som hände under de kritiska dygnen och varför reaktor 4 kunde ha utlöst en ännu värre katastrof.
• Fukushima 50: Hjältarna som stannade kvar för att förhindra en total mardröm och de små brandbilarna som fick agera räddning i nöden.
• Efterspelet och saneringen: Hur läget ser ut 15 år senare med de återstående 880 tonbränsleresterna och utsläppet av renat vatten i Stilla havet.

• Patriks egna AI-agent: En uppdatering om hur OpenClaw i garaget sköter sociala medier helt autonomt.
• KTH:s matematikklubb: David hyllar den ogenerade "rekryteringskampanjen" för mellanstadieelever på KTH.

Lyssna och häng med bland ämnena

Kan en hel planet flyta i ett gigantiskt badkar? Är Saturnus berömda ringar egentligen yngre än dinosaurierna – och stämmer det att de håller på att försvinna? I det här avsnittet av Nördarnas podd fortsätter Patrik och David sin serie om solsystemets planeter och riktar teleskopet mot den sjätte planeten från solen: den mäktiga gasjätten Saturnus.

Vi nördar ner oss i allt från extremväder med vindar på 1 800 km/h och mystiska geometriska stormar vid polerna, till varför Saturnus marknadsföringsavdelning borde få sparken för sin tråkiga namngivning av ringarna. Dessutom kikar vi närmare på rekordmånga månar, sjöar av flytande metan och en av solsystemets absolut hetaste kandidater för utomjordiskt liv.

• Planet-fakta & det stora badkaret: Saturnus har en diameter på 120 500 km (9,5 gånger jordens), men en medeldensitet på bara 0,69 g/cm³. Eftersom det är lägre än vatten skulle planeten rent teoretiskt flyta om vi bara hittade ett tillräckligt stort badkar.
• Historiska upptäckter: Från Galileos kikare 1610 (där han trodde att ringarna var "öron" på planeten) till Christiaan Huygens upptäckt av månen Titan 1655, Giovanni Domenico Cassinis upptäckt av Cassini-delningen 1675 och James Clerk Maxwells matematiska bevis 1859.
• Mysteriet med Saturnus ringar: Ett enormt system som breder ut sig över hundratusentals kilometer, men där huvudringarna på många ställen bara är runt 10 meter tjocka! Vi diskuterar forskarnas debatt om ringarnas ålder (4,5 miljarder år eller "bara" 10–100 miljoner år?) och fenomenet ringregn (ring rain) som gör att ringarna sakta regnar in i planeten.
• Sexhörningen och extremväder: På Saturnus varar en årstid i sju jordår och vid ekvatorn piskar vindarna i 1 800 km/h. Vi tittar på den märkliga, 30 000 km breda hexagonen (sexhörningen) i jetströmmen vid nordpolen – och den nyupptäckta tiosidiga vågen vid sydpolen som presenterades i september 2026.
• Månarnas konung (293 stycken!): Vi fokuserar på de två mest spännande månarna:
• Rymdsonden Cassini-Huygens: Uppdraget som gav oss över 453 000 bilder, gjorde den första mjuklandningen i det yttre solsystemet (på Titan 2005) och avslutades med en dramatisk "Grand Finale" 2017 då sonden avsiktligt störtades in i Saturnus för att skydda månarna från jordiska mikrober.
• Saturnus i populärkulturen: Maskhålet i Interstellar, Kurt Vonneguts Sirens of Titan, Francisco Goyas mörka målning, månraketen Saturn V, det bortglömda bilmärket Saturn och klassiska spelkonsolen Sega Saturn från 1994.
• Veckans nördigaste: Patrik bygger ut sitt smarta hem genom att koppla ihop ChatGPT med Homey och löser räckviddsproblem i garaget med Homey Link. David har ramlat ännu djupare ner i kaninhålet kring vibe-kodning, där tusentals utvecklare återskapar en klon av Adobe Photoshop med hjälp av AI (Claude) – helt utan att röra originalkällkoden, likt hur man rundade IBM:s BIOS-patent på 80-talet.

Välkomna till ett nytt och efterlängtat avsnitt av Nördarnas podd! Efter några stressiga veckor är vi äntligen tillbaka bakom mikrofonerna, redo att nörda ner oss i allt från historiska mysterier till dagsaktuell mjukvarurevolution.

I veckans huvudämne riktar vi blicken mot 1500-talets Frankrike och mannen som påstås ha kunnat förutspå allt: Michel de Nostredame, mer känd som Nostradamus. Vi gräver i hans förflutna som läkare och astrolog och hur boken Les Prophéties från 1555 gjorde honom till världens mest kända profet. Men hur pricksäker var han egentligen? Vi slår hål på den seglivade myten om att han förutsåg 11 september-attackerna (en myt som startades av en kanadensisk student 1997) och tittar närmare på hur Nostradamus luddiga kvartiner användes som psykologisk krigföring och propaganda under andra världskriget. Givetvis går vi också igenom fem anledningar till varför hans profetior är snudd på omöjliga att testa i förväg, samt granskar hans kanske mest berömda "träff" kring kung Henri II:s död.

Som alltid avslutar vi med "Veckans nördigaste". Patrik har snöat in totalt på vetenskapen bakom den perfekta hockeyisen. Efter att ha reflekterat över den knaggliga naturisen i Lysekils ishall jämfört med silkesisen på Avicii Arena, djupdyker vi i temperaturskillnader mellan hockey och konståkning, kondensproblem och utmaningarna med att få föräldrar att köra ismaskinen.

David kastar oss därefter rakt in i framtiden med det disruptiva konceptet "vibe-coding". Genom AI och språket Rust har utvecklare lyckats bygga Gridcraft – en open source-klon av Excel – på bara ett dygn, komplett med 80 procent av originalets funktionalitet. Kommer programmering som yrke ens finnas kvar om tio år när AI-system låter gemene man "vibe-koda" sina egna affärssystem?

Hjälp oss att vinna! Vi skulle bli otroligt glada om ni ville gå in på Guldpodden.se och nominera Nördarnas podd i kategorin Årets podd. Det tar bara några sekunder och betyder världen för oss!

Välkomna tillbaka till ett rykande färskt avsnitt av Nördarnas podd med Patrik Stenberg och David Stavegård! Efter ett litet sommaruppehåll är vi äntligen tillbaka bakom mickarna.

Vi mjukstartar med en uppdatering om sommarens bravader. Patrik berättar om ett dramatiskt motorhaveri till sjöss med sin Ryds 620 mitt i farleden utanför Grebbestad, vilket mynnar ut i en enorm (och obetald) hyllning till det fantastiska Sjöräddningssällskapet. Båtägandet bevisar återigen att allt som börjar på "B" blir dyrt!

Därefter dyker vi ner i dagens huvudämne: Bermudatriangeln. Detta mytomspunna havsområde mellan Florida, Bermuda och Puerto Rico har fascinerat människor i decennier. Vi reder ut hur myten egentligen startade med journalisten Vincent Gaddis 1964 och Charles Berlitz bästsäljande bok från 1974.

Vi kikar närmare på några av de mest kända (och tragiska) försvinnandena:

• Flight 19: Torpedflygplanen som försvann spårlöst 1945.
• USS Cyclops: Flottans lastfartyg med 306 man ombord som gick upp i rök 1918.
• Mary Celeste: Spökskeppet som hittades drivande redan 1872 (dock långt utanför triangeln!).

Är det utomjordingar, tidsportaler, omvända gravitationsfält eller pyramider från Atlantis som spökar? Eller handlar det helt enkelt om Golfströmmen, lynnigt väder, djupa gravar och vår mänskliga tendens att vilja hitta mönster i bruset (apofeni)? Vi tar hjälp av bibliotekarien Lawrence David Kusche för att debunka myten en gång för alla.

I stående inslaget Veckans nördigaste grottar Patrik ner sig i sprängskisser för att laga hastighetsmätaren på sin fyrhjuling (Goes 520), medan David har snöat in på den isländska artisten Björk och den otroligt mörka historien om hennes farligaste fan.

Länkar och nämnda ämnen i avsnittet:

• Sjöräddningssällskapet – Bli stödmedlem!
• Boken The Bermuda Triangle av Charles Berlitz
• Teaterpjäsen Arne Anka med Robert Gustafsson (och diskussionen om ålarna från Sargassohavet)
• Apofeni och confirmation bias

Glöm inte att prenumerera, ge oss fem stjärnor där poddar finns, och lämna en tumme upp på YouTube om ni kollar där!

Välkomna till ett fullspäckat avsnitt av Nördarnas podd! I detta avsnitt beger vi oss långt ut i vårt solsystem för att utforska Jupiter, planeten som är så gigantisk att den rymmer alla andra planeter inuti sig. Vi pratar astronomi, spännande rymdsonder och sökandet efter förutsättningar för utomjordiskt liv. Givetvis blandar vi storslagna rymdfakta med vårt klassiska vardagsnördande, där vi avhandlar allt från 3D-skrivare till filosofiska tankar om våra matvanor.

Jupiter är den femte planeten från solen och den allra första gasjätten i vårt solsystem. Här är några av de mest svindlande fakta vi tar upp i podden:

• Massan är otroliga två och en halv gånger större än alla andra planeters sammanlagda massa.
• Jupiters diameter mäter hela 139 820 kilometer.
• Planeten består primärt av väte (90 %) och helium (10 %) och saknar en fast yta att landa på.
• Om du försökte åka dit skulle du falla handlöst genom atmosfären tills trycket och den extrema värmen förstörde rymdfarkosten.
• Ett år på Jupiter motsvarar 12 jordår, men ett dygn är extremt kort – den roterar ett varv på bara 9 timmar och 56 minuter.
• Planeten fungerar som en kosmisk "storebror" för inre solsystemet och drar med sin massiva gravitation till sig kometer, som när Shoemaker-Levy 9 kraschade in i planeten 1994.

Vi djupdyker i Jupiters allra mest kända landmärke: Den stora röda fläcken.

• Detta är en gigantisk anticyklonisk storm som har observerats ända sedan 1830-talet, och eventuellt så tidigt som år 1665.
• Trots att stormen har krympt från att mäta 40 000 km (tre jordklot) på 1800-talet, är den fortfarande gigantisk med sina dryga 16 000 kilometer.
• Vindarna i stormens ytterkant blåser i hisnande 430 km/h.
• Vi diskuterar även Jupiters enorma magnetfält – det starkaste i solsystemet – som är så kraftigt att dess "magnetsvans" sträcker sig nästan ända till Saturnus bana. Långt ner i Jupiters inre tros det finnas flytande, metalliskt väte som bidrar till detta fält.

Visste du att Jupiter har hela 115 kända månar?. Vi riktar in oss på de fyra berömda Galileiska månarna, upptäckta år 1610 av Galileo Galilei:

• Io: Solsystemets mest vulkaniskt aktiva himlakropp, som ständigt färgas i gult och orange av svavel och ibland kallas för pizzamånen. Vulkanismen drivs av enorma gravitationella tidvattenkrafter som klämmer på månen.
• Europa: Den heliga gralen för astrobiologer! Europa har en yta av is som döljer ett globalt saltvattenhav, vilket tros innehålla mer än dubbelt så mycket vatten som hela jordens hav. Det är här vi hoppas finna förutsättningar för liv.
• Ganymedes: Detta är solsystemets absolut största måne och den slår till och med planeten Merkurius i storlek. Den är också unik eftersom den har ett helt eget magnetfält.
• Callisto: Den yttersta av de fyra. En uråldrig värld vars extremt kraterfyllda yta tros ha varit nästan oförändrad i fyra miljarder år.

Ingen astronomipodd är komplett utan att hylla vår mänskliga rymdutforskning.

• Vi blickar tillbaka på rymdsonder som utforskat gasjätten, från Pioneer 10 och Voyager-sonderna, till rymdsonden Galileo (vars data levde i 58 minuter nere i planeten) och Juno.
• Vi ser med spänning fram emot början av 2030-talet då rymdsonderna Europa Clipper och JUICE beräknas anlända till Jupiters ismånar.
• I slutet av podden avhandlar vi dessutom att Patriks intresse för 3D-skrivare har vaknat till liv igen, mycket tack vare att en prepper-vän köpt sin första maskin och behövt hjälp med kalibreringen.
• David bjuder på en filosofisk fundering kring varför vi människor (nästan) aldrig äter köttätande rovdjur, utan håller oss till att äta växtätare som kor och grisar (med undantag för fisk och en och annan björn).

Har vi fler björndjurs-fans där ute? Ni lyssnare bestämmer! Skriv ”Björndjur gånger 2” i vår Facebook-grupp

I dagens avsnitt av Nördarnas podd dyker Patrik Stenberg och David Stavegård rakt ner i det dagsaktuella och minst sagt snåriga politiska landskapet efter det jämna riksdagsvalet. Med bara tre mandat som skiljer blocken åt är det upplagt för politiskt drama, långdragna talmansrundor och knepiga kompromisser.

• Det kniviga regeringsläget: Vänsterblocket landade på 176 mandat medan högersidan fick 173, men röda linjer och interna krav gör det ovisst.
• Negativ parlamentarism: Hur fungerar egentligen en svensk statsministeromröstning? (Spoiler: Det handlar mindre om att samla Ja-röster och mer om att inte få 175 Nej-röster emot sig).
• Historiska tillbakablickar: Vi kikar på regeringskrisen 2018–2019 som tog 134 dagar att lösa, och Magdalena Anderssons turer som statsminister 2021.
• Övergångsregering och praxis: Ulf Kristersson har lämnat in sin avskedsansökan och regeringen agerar nu som övergångsregering i enlighet med svensk praxis.
• Veckans nördigheter: Patrik har återbesökt AI-musik för att skapa en stenhård deep house-entrelåt till sonens hockeylag i Lysekil, medan David har nördat ner sig i att importera gammal släktforskning till anteckningsverktyget Obsidian med hjälp av AI och PowerShell-skript.

Lyssna på avsniset och häng med när vi reder ut vad som händer när svensk politik hamnar i ett knivigt läge!

Detta avhandlas i avsnittet:

Varning: Detta avsnitt behandlar extremt mörka och obehagliga ämnen, inklusive våld mot barn. Lyssna med försiktighet.

I dagens avsnitt av Nördarnas podd kliver David och Patrik in i "Wayback Machine" och reser tillbaka till det tidiga 1900-talets USA. Vi tar oss an ett av de mest fasansfulla fallen i amerikansk kriminalhistoria: seriemördaren Albert Fish, även känd som "The Grey Man". Trots det tunga ämnet försöker vi som vanligt förstå de bakomliggande orsakerna, samhällets misslyckanden och det rättspsykiatriska pusslet. Självklart avslutar vi också med vad vi har nördat ner oss i på sistone!

• Albert Fish föddes som Hamilton Howard Fish den 19 maj 1870 i Washington DC.
• Hans pappa var 75 år gammal när Albert föddes och dog när pojken bara var fem år.
• Vid nio års ålder placerades han på ett barnhem drivet av nunnor.
• På barnhemmet utvecklade han en koppling mellan smärta och njutning på grund av de fysiska bestraffningar som pojkarna utsattes för.
• Han valde namnet Albert för att hedra sin avlidne lillebror.
• Utåt sett levde han ett relativt normalt liv; han gifte sig 1898, fick sex barn och arbetade som målare i fyra decennier.

Istället för att glorifiera mördaren vill vi lyfta fram de bekräftade offer som drabbades av hans ondska:

• Francis McDonald (8 år): Mördades i juli 1924 på Staten Island efter att ha lurats med bort av Fish.
• Billy Gaffney (4 år): Försvann i februari 1927 i Brooklyn, ett brott Fish senare erkände i ett brev till sin advokat.
• Grace Budd (10 år): Försvann den 3 juni 1928 efter att Fish, under namnet Frank Howard, svarat på en jobbannons och lurat iväg henne på ett påhittat kalas.

• Över sex år efter Grace Budds försvinnande skickade Fish ett extremt sadistiskt och detaljerat brev till hennes mamma.
• Brevet skrevs på ett brevpapper med en logotyp tillhörande New York Private Chauffeurs Benevolent Association (NYPCBA).
• Detta misstag ledde detektiv William King till ett pensionat på East 52nd Street i New York, där Fish greps odramatiskt i december 1934.
• Efter gripandet visade en röntgenplåt att Fish hade tryckt in 29 nålar i sitt eget bäcken under årens lopp.
• Han dömdes till döden och avrättades i den elektriska stolen på Sing Sing-fängelset i januari 1936, 65 år gammal.

Efter det tunga ämnet släpper vi ut er på grönbetet med lite klassiskt nörderi:

• Patrik arbetar med att ta fram en ny, omfattande strategi för webinars på sitt jobb inför 2027, inklusive inspelning, klippning och "shorts".
• David fortsätter att optimera sin hemmaserver och rippar nu CD-skivor (hittade på återbruket) till högkvalitativt FLAC-format, vilket ledde in honom på tysk Dixieland-musik från 30-talet och historien om Zarah Leander.

I det här avsnittet av Nördarnas podd får David och Patrik besök av Dennis, en gäst som tar oss med in i en värld fylld av robotar! Vi pratar om 80-talsnostalgi, marknadsföringstrick och den stora frågan: är "partsforming" egentligen okej?

• Han delar sin lägenhet med drygt 2000 Transformers-leksaker.
• Samlandet tog fart för över 20 år sedan i samband med att Transformers Armada släpptes i Sverige.
• Idag köper han i snitt runt 100 figurer per år och för register i Excel.
• Utöver Transformers samlar Dennis även på Metroid-spel, Masters of the Universe och Star Wars.

• Transformers lanserades 1984 av det amerikanska leksaksbolaget Hasbro.
• Hasbro licensierade de ursprungliga figurerna från det japanska företaget Takara.
• För att kringgå dåtidens regler om marknadsföring till barn skapade man en tecknad serie och serietidningar.
• Historien kretsar kring de goda Autobotterna (med Optimus Prime och Bumblebee) som slåss mot de onda Deceptikonerna.
• På 80-talet handlade konflikten ofta om att Deceptikonerna ville stjäla jordens energi, vilket speglade den tidens energikris.

• Vi reder ut uttrycket "partsforming", alltså när man måste plocka bort delar (som händer eller missiler) för att förvandla roboten. Dennis tycker det känns som fusk.
• Marknaden förändrades drastiskt 2007 när Michael Bays Transformers-film hade premiär. Blockbustern fick folk att rota fram gamla leksaker från vinden och priserna sköt i höjden.
• Dennis berättar om den skandinaviska rariteten: en svart Chevrolet Corvette Stingray C3 som enbart såldes på finska R-kioski.
• En av Dennis heliga graler är "Takotank", en enorm mekanisk bläckfiskleksak som han letade efter i 15 år innan han lyckades köpa den.

Det drar ihop sig till val 2026! I det här specialavsnittet lägger Patrik Stenberg och David Stavegård den vanliga nördkatalogen åt sidan för att reda ut det svenska politiska landskapet. Hur skiljer sig egentligen riksdagsvalet från region- och kommunvalet? Vilka ideologier ligger bakom partierna, och vad innebär egentligen GALTAN-skalan? Vi pratar 4-procentsspärrar, det dolda 12-procentsundantaget, och hur du som väljare ska tänka när inget parti känns 100 % rätt.Självklart avslutar vi med veckans nördande! Patrik bjuder på en djupdykning i mekaniken bakom en slaghack och slungkopplingar, medan David berättar om sitt möte med bilvårdshyllan och jakten på den perfekta premium-finishen till takboxen.I detta avsnitt diskuterar vi:Skillnaden på de tre valen: Riksdag (lagar & försvar), Region (sjukvård & kollektivtrafik) och Kommun (skola & plogning).De politiska ideologierna: Från socialism och liberalism till konservatism och miljörörelsen.GALTAN-skalan: Varför höger och vänster inte räcker för att förklara dagens politik.Valmatematik: Så fungerar 4-procentsspärren, stödröster och 12-procentsregeln (med Örebropartiet som exempel).Praktiska tips inför den 13 september: Förtidsröstning, röstkort och personkryss.

Veckans nördande:

Patriks slaghack (och slungkoppling) till fyrhjulingen, och Davids jakt på Koch-Chemie bilvårdsprodukter till takboxen.

#valet2026 #val #rikstad #sverige #region #kommun