This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

I dagens avsnitt pratar jag med Emanuel Karlsten som är journalist, medieanalytiker och en av rösterna bakom Mediepodden, ihop med Olle Lidbom som jag hade i podden i september. Emanuel och jag försöker diskutera vad journalistik egentligen är och vad den klarar av i ett medielandskap som ständigt förändras.

Jag bjöd in Emanuel Karlsten för att vi har ha…

As some of you might know by now, I’m an avid reader of Cormac McCarthy. His books have meant—and still mean—a great deal to me, not just from an aesthetic perspective but on a deeper, existential level. So today, I’m honored to be speaking with one of the foremost scholars of McCarthy’s work: Steven Frye, Professor of American Literature and Chair of English at California State University, Bakersfield.

Our conversation delves into two of McCarthy’s most towering works: Blood Meridian, with its bleak, violent world, and The Road, a stripped-down, post-apocalyptic story centered on the bond between a father and son. Though these novels seem vastly different, they ask strikingly similar questions: Can decency survive in a world where power, destruction, and loss seem inevitable?

We also explored the concept of “weak theology” in McCarthy’s work—how can a God allow such evil to happen? In The Road, McCarthy seems to ask whether the "fire" of human compassion can endure in a universe that offers nothing in return.

McCarthy’s portrayal of the American West redefines the genre itself, moving beyond mythic heroism into existential struggle. Blood Meridian forces us to confront the dark side of Enlightenment ideals, while The Road suggests that even in a godless, ruined world, something resembling hope might persist—not through divine intervention, but through human love and sacrifice.

Steven Frye doesn’t let McCarthy’s characters rest in simple archetypes. He explores how figures like Judge Holden in Blood Meridian embody a destructive force of total dominance and knowledge devoid of ethics. Yet Frye also points out how McCarthy creates space for resistance—even in the face of inevitable destruction. Is the kid’s defiance of Holden a doomed rebellion—or a glimmer of human decency that refuses to die?

Our discussion also touched on McCarthy's more romantic vision of the West in All the Pretty Horses and The Crossing. We reflected on the impossibility of returning to an imagined past of purity and belonging, as McCarthy’s characters grapple with modernity’s harsh realities.

If you enjoy today’s conversation, I highly recommend visiting Steven Frye’s website at stevenfrye.org, where you’ll find his writings. I also suggest checking out his novel, Dogwood Crossing.

Tidigare avsnitt på temat

Prenumerera eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

I dagens avsnitt pratar jag med grävjournalisten Ola Sandstig, som i två uppmärksammade avsnitt av SR Kaliber granskat hur FN och andra globala aktörer sprider överdrivna klimatlarm. Med hjälp av tveksamma statistiska tolkningar och svaga källor har FN påstått att väderkatastrofer femfaldigats, att kvinnor och barn löper 14 gån…

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Jenny Strindlöv, som till vardags är grävreporter på Expressen, och nu aktuell med den uppmärksammade boken Romani kris – parallella rättegångar i Sverige (Mondial 2024) – en granskning som sätter ljuset på rättsordningar som verkar i skuggan av lagstiftningens vanliga ramar. Boken är den första svenska granskningen av ett parallellt system som praktiseras inom vissa romska grupper, med syftet att hantera konflikter utanför det formella rättsväsendet. Strindlöv belyser hur dessa strukturer särskilt drabbar kvinnor och barn – och hur myndigheterna ofta misslyckas med att skydda de mest utsatta.

Trots att Romani kris är en granskning av parallella maktstrukturer och deras konsekvenser, har mycket av debatten handlat om bristen på "positiva exempel". Det tycks bekräfta en större princip: Sanningens fiende är inte lögn – det är först längtan efter, sedan kravet på, harmoni. Kan vi verkligen diskutera svåra frågor utan att försköna verkligheten? Sveriges Radios romska redaktion, Radio Romano, har i flera inslag kritiserat att boken inte innehåller fler positiva skildringar av romsk kultur och fokuserat på användningen av z-ordet – trots att det endast förekommer i citat från intervjupersoner. Kritiken antyder att författaren borde ha skrivit en helt annan bok, och kanske att hon som icke-rom är fel person att granska ämnet.

Men varför vill Radio Romano och vissa experter flytta fokus från kärnfrågorna till författarens motiv eller ordval? Varför lyfter ingen fram berättelserna om de kvinnor och barn som lever under romani kris, eller de röster som vill bryta tystnaden och som pratat med Jenny Stridlöv? Kan vi i Sverige  diskutera svåra ämnen om minoritetskulturer utan att varken romantisera eller demonisera?

I detta samtal delar Jenny Strindlöv sina erfarenheter från arbetet med boken, sina tankar om debatten den väckt och varför det är avgörande att hålla fokus på det verkliga problemet.

Köp boken här.

Prenumerera på eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Johan Ingerö om det amerikanska presidentvalet och vad resultatet säger om både USA och Sverige. Johan har lång erfarenhet inom politik och opinionsbildning – han var presschef hos Göran Hägglund, blev sedan partisekreterare för Kristdemokraterna, har tidigare varit välfärdspolitiskt ansvarig Timbro, sedan policyansvarig KD, och framför allt så har vi nästan varit kollegor på både Magasinet Neo och Svenskans ledarsida, men lyckades misslyckas med att överlappa. I dag är han seniorkonsult på The Labyrinth Public Affairs. Han har djup kunskap om amerikansk politik och är en av dem jag ofta vänder mig till med frågor i ämnet. 

Vi diskuterar varför valet inte var lika förutsägbart som tidigare, hur Donald Trump lyckades mobilisera nya väljargrupper och vad demokraternas förlust säger om deras strategiska misstag. Johan, som följde valet på plats i delstater som Georgia och Florida, delar insikter om varför republikanska budskap om ekonomi och trygghet har fått fäste hos väljare som tidigare stött demokraterna.

Varför ser vi nu fler svarta och latinamerikanska väljare rösta republikanskt? Hur påverkar inflation och otrygghet valresultatet, och vad innebär det för framtiden? Vi diskuterar också hur Donald Trumps MAGA-rörelse har omformat det republikanska partiet och varför demokraterna riskerar att tappa ännu fler kärnväljargrupper om de inte omprövar sin politik. Är det fortfarande "the economy, stupid", eller har vi missat något fundamentalt?

Prenumerera på eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

“Jag känner genuint medlidande med alla dessa svenska mediekonsumenter som på inget sätt förberetts av SVT och etablerad press på att det finns många helt normala människor som röstar republikanskt.”

Så skrev Henrik Jönsson – youtuber och samhällsdebattör – i en uppmärksammad debattartikel häromdagen. I dagens avsnitt …

I dagens avsnitt gästas jag av Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta terrorforskare som är aktuell med boken Hamas: Terror inifrån. Han är även docent i statsvetenskap och strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan. Hur kunde Israel missa vad som var på gång innan attacken den 7 oktober 2023? Varför var gränsen mot Gaza så underbemannad? Hur gick Hamas från att vara en liten del av Muslimska brödraskapet till att bli en av världens mest inflytelserika och fruktade terrororganisationer? 

Magnus Ranstorp delar med sig av insikter från sina möten under tre decennier med Hamas ledare, inklusive grundaren Sheikh Ahmed Yassin och andra nyckelfigurer inom organisationen. Vi diskuterar även Hamas komplexa struktur där socialt arbete och våldsam jihad samverkar för att befästa deras makt.

Slutligen frågar jag Magnus Ranstorp om möjliga lösningar: Kan Gaza återuppbyggas och avmilitariseras? Vilka internationella insatser krävs för att skapa en hållbar fred?

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens podd pratar jag med Oscar Jonsson som är forskare i krigsvetenskap, med särskilt fokus på Ryssland. Nu är han aktuell med boken Försvaret av Sverige (Mondial). Boken är en rättfram, och ibland svidande, genomgång av vårt försvarsläge, som Oscar beskriver som en blandning av fromma förhoppningar, gamla idéer och fördröjningar. Är vi redo att försvara oss, på allvar? Eller är det något vi bara säger? 

Vi pratar om hur Sverige har rustat ner och förlitat sig på en tro om 'evig fred' under lång tid, men även om att vi trots en viss tillnyktring inte tar situationen på tillräckligt stort allvar. Oscar pekar också på hur vi saknar tillräcklig avskräckningsförmåga, där han menar att Sverige behöver en förmåga till vedergällning för att avskräcka potentiella angripare, särskilt inom cyberdomänen. Vi diskuterar också riskerna med att enbart förlita sig på internationellt stöd – vad händer om det inte kommer när vi behöver det som mest? Kort sagt, Oscar Jonsson menar att vår försvarsförmåga måste bli både starkare och mer snabbfotad om vi ska stå emot dagens alltmer komplexa hotbild.

Förutom att Oscar Jonsson är en av dem som varit gäst flest gånger i Rak höger, är han doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan. Hans expertområde är rysk krigföring och han har tidigare jobbat på Försvarsmaktens Högkvarter med hybridkrigföring och rysk strategi samt varit chef för Center for the Governance of Change vid IE University.

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

(För biljetter till min turné, med start i Sandviken, klicka här. Hoppas vi ses där!)

Föreställ dig en bläckfisk som svävar genom de kalla, mörka djupen, som en skugga av något uråldrigt och gåtfullt. Dess armar rör sig som om de hade ett eget medvetande – utforskande, självständiga, med en förmåga att fatta beslut oberoende av varandra. För över 500 miljoner år sedan skilde sig vår evolutionära väg från bläckfiskens, och ändå har den utvecklat ögon som liknar våra, trots att vi inte delar samma ursprung. Denna varelse, så annorlunda från oss, utmanar vår förståelse av intelligens. Bläckfisken löser problem, undviker hinder och öppnar burkar med en precision som påminner om mänsklig klurighet. Ibland verkar den till och med uppvisa humor – som när den lekfullt sprutar vatten på sina betraktare. Om vi inte ens kan fullt förstå hur en bläckfisk tänker, hur kan vi då tro att vi kan bygga maskiner som verkligen kan tänka som vi?

Det är just dessa frågor som Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, tar upp i sin nya bok Kan AI tänka? – om människor djur och robotar (Fri tanke). Gärdenfors utforskar vad vi egentligen menar med intelligens och tänkande, och han utmanar oss att tänka över hur vi definierar dessa begrepp – både när det gäller människor, djur och maskiner. Han menar att vi inte ens fullt ut förstår vår egen intelligens, så hur kan vi då förvänta oss att skapa maskiner som verkligen kan tänka? AI-system kan vara extremt skickliga inom vissa specifika områden, men de saknar den mångsidighet och flexibilitet som kännetecknar mänskligt och djuriskt tänkande, menar Gärdenfors. Kan maskiner verkligen tänka, eller är det bara en illusion vi själva har skapat?

Och ja, den här monologen skrevs av ChatGPT.

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

(För biljetter till min turné, med start i Sandviken, klicka här. Hoppas vi ses där!)

I dagens podd pratar jag med Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, som har skrivit boken Den mjuka staten: Feminiseringen av samhället och dess konsekvenser (Karneval förlag) Och om du hoppar till vid ordet feminisering, så handlar det inte om en feministisk konspiration som i lönndom kastrerar oss män. Det syftar på hur samhällets värderingar har förändrats i takt med att kvinnor fått allt större inflytande, och på vissa områden blivit helt dominerande. 

I boken tar Erik och Catharina upp hur institutioner som skolan, rättsväsendet och polisen har påverkats av denna feminisering. Det handlar om att mjukare värderingar som empati och att nå samstämmighet har fått en större plats, vilket har lett till att vi blivit mer försiktiga och undvikande när det gäller svåra beslut och konflikter. Författarna menar att den här utvecklingen kan ha både för- och nackdelar, men att vi nu ser att vissa institutioner har tappat sin tidigare auktoritet.

Vi pratade om hur detta påverkar saker som skolans förmåga att hantera disciplin och ordning, och polisens förmåga att agera kraftfullt i svåra situationer. Auktoriteter förväntas ägna sig åt olika sorters lågaffektivt bemötande och deeskalering, snarare än konfrontationer. Är vi på väg att bli ett samhälle där vi är bra på att prata om problemen, men har svårt att agera när det verkligen gäller?

Författarna beskriver hur vi har gått från att vara ett samhälle där vi var "kind" – alltså vänliga men bestämda – till att vara "nice" – snälla men kanske lite väl undfallande. Och det här, menar de, har lett till att vi förlorar handlingskraft och får svårt att sätta gränser där det behövs.

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe