Avsnitt 33. Redan 1523 hade Gustav Vasa träffat Laurentius Andreæ och börjat närma sig den protestantiska läran och 1524 bröt Sverige de officiella kontakterna med Rom. Troligtvis hade Gustav Vasa redan planer på en övergång till den lutherska läran. Genom Laurentius Andreæ lärde kungen känna Olaus Petri och 1524 förflyttades han till Stockholm, utnämndes till sekreterare för stadens råd och prost i Storkyrkan. Olaus Petri kom att bli den ledande teologen bland reformatorerna i Sverige. År 1525 tog han steget att gifta sig, och år 1526 utgav han Nya testamentet på svenska. Till jultiden 1526 lät kungen utlysa en offentlig disputation mellan Olaus Petri och professor Peder Galle mellan de båda lärorna. Peder Galle vägrade att delta, då han inte ansåg kyrkans läror öppna för disputation och inte menade sig kunna företräda kyrkan utan påvens tillåtelse, något som kungen tog som intäkt för att, utan vidare dialog, fortsätta sina planer.

Vid riksdagen i Västerås 1527 gavs kungen makt att dra in kyrkliga egendomar och kyrkliga ämbetsutnämningar krävde därefter kungligt godkännande. Dessutom underställdes prästerskapet den världsliga lagen, och "det rena Guds ord" skulle predikas i kyrkorna och läras ut i skolan. I praktiken var detta en officiell sanktion av lutherska idéer. En utveckling mot reformkatolska ideal hade sedan tidigare möjliggjort lutherska teologers verksamhet i Sverige. Ett avgörande steg blev Örebro koncilium år 1528, där man beslutade om en försiktig reformation av kyrkan. År 1529 publicerades en svenskspråkig kyrkohandbok med gudstjänstordningar för dop, vigselgudstjänst, kyrktagning, de sjukas smörjelse, begravningsgudstjänst och bikt av dödsdömda. 1531 publicerade han Den svenska mässan.

Regent i detta avsnitt Gustaf Vasa 1523- 1560. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia. Boken är utgiven av Albert Bonniers förlag. Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]