Avsnitt:256 Enligt legenden om Roms uppkomst började staden byggas av tvillingarna Romulus och Remus. Men det var Romulus som gav staden dess namn efter att ha slagit ihjäl sin bror. Mitt inuvarande Italien ligger sju kullar och förbi flyter floden Tibern.
En saga berättar att en kung härskade i området. Han hade en ondskefull bror som avsatte honom. Den avsatte kungen hade ett enda barn, en dotter. Hon tvingades att bli prästinna i gudinnan Vestas tempel, hon blev vestal. Detta tyckte hennes farbror var fiffigt uträknat. Vestalerna måste nämligen vara oskulder, annars dödades de. Nu skulle kungen inte få någon avkomma som kunde hämnas och den ondskefulle kände sig trygg. Men krigsguden Mars ingrep och förförde vestalen som fick tvillingar. De fick namnen Romulus och Remus. Som straff murades deras mor in i Vestas tempel där hon dog. Pojkarna sattes ut vid Tibern, också de för att dö. Så kom en varghona förbi och upptäckte de två pojkarna, tog hand om dem och gav dem di så att de överlevde. Vi vet inte om varghonan fortsatte att vara mamma för tvillingarna eller om en herde hittade dem.Pojkarna växte i alla fall upp till stora och starka män.
De kom till de sju kullarna och valde var sin kulle att bygga en stad på. När Romulus var färdig ritade han ett streck i marken runt sin kulle. Där skulle han bygga en stadsmur. Då kom Remus förbi, men i stället för att beundra bygget sa han något spydigt och hoppade hånfullt över strecket. Då blev Romulus arg och slog ihjäl Remus. Staden blev därefter uppkallad efter Romulus.
Den trojanske krigaren och hjälten Aeneas var en av få överlevande från det trojanska kriget och flyr från det brinnande infernot efter att Troja gått under med fru och dotter samt bärandes sin fader på ryggen. Hans öden skildras av den romerske skalden Vergilius i det latinska nationaleposet Aeneiden – som är döpt efter honom – och i likhet med Odysseus tvingas han till många irrfärder förrän han når det som idag heter Italien. Han blir sedermera stamfader till tidiga romerska ätter och kom att räknas som anfader till Romulus och Remus.
Historikerna beskriver början på Roms historia helt annorlunda. Flera byar på kullarna växte efter hand samman till en stad, Rom och marknadsplatsen blev till stadens berömda torg, Forum Romanum.
Här fanns på den tiden Rom enligt legenden grundades redan en stormakt, nämligen Etruskerna. 500-talet f.Kr var etruskernas storhetstid. Etruskerna härskade även i staden under perioder, genom att etruskiska stormän valdes till kungar, en position som enbart gick att fås av den yppersta samhällstoppen.
Många byggnadsverk går även att knyta till dessa etruskiska härskare, vilket också gör att man kan dra slutsatsen att etruskerna inte bara hade en indirekt, utan även direkt kontroll över staden, trots att romarna som sagt formellt hörde till de latinska folken.
Kungatiden fick sitt slut genom att senaten inte längre ville styras av en enda person. Senaten i sig, som styrdes av patricierna, kände det alltför vanliga ”mycket vill ha mer” och beslutade sig för att ta saken i egna händer. En samling senatorer fördrev den siste kungen Tarquinius Superbus år 510 f. Kr. Senaten hade därmed tagit över makten i Rom. I och med detta hade den tidsperiod som kallas kungatiden avslutats och republiken tog sin början. Detta var början till ett välde som flera hundra år senare skulle omfatta alla länderna runt Medelhavet och dessutom stora områden åt norr och öster i Europa och Asien.
Jättetack för att du/ni lyssnade på avsnittet. Vill du stödja podden ekonomisk swisha ett valfritt bidrag till 0733586143 detta är naturligtvis helt frivilligt. Jag är glad bara ni lyssnar på podden. Vill ni kontakt mig:
[email protected]https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Romerska_riket https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Aeneas https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Romulus_och_Remus https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Roms_sju_kullar https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Tarquinius_Superbus