Det har gått tio år sedan skolattacken i Trollhättan – ett brott som fortfarande väcker starka känslor och påverkar vår syn på trygghet i skolmiljöer. I detta avsnitt av Kriminologerna samtalar vi med Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, som med hjälp av det kriminologiska begreppet herostratussyndrom analyserar de bakomliggande drivkrafterna hos gärningspersonen.

Attacken ses som en hämnd mot samhället, ett försök att bli ihågkommen genom våld och symbolik. Gärningspersonen Anton hade få relationer, upplevde sig sviken av samhället och drevs av en vilja att bli berömd – hellre ökänd än okänd. Genom sju kriterier för herostratiska brott får vi en djupare förståelse för hur extrema våldshandlingar kan bli en akt av självglorifiering, makt och mytbildning.

Ett avsnitt om samhällsansvar, emotionell utsatthet och hur brott kan bli en mörk väg till odödlighet.

Relaterad litteratur: 

Borowitz, A. (2005). Terrorism for self-glorification: the herostratos syndrome. Kent, Ohio: Kent State University Press.

Newman, K.S. (red.) (2004). Rampage: the social roots of school shootings. New York, N.Y.: Basic Books

Thodelius, C., Währborg, P., Sandén, H. & Besslinger, C. (2021). Kriminologiska perspektiv på dödligt skolvåld. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.