Livskunskap var ett utskällt ämne som så småningom försvann. Men många menar att det behövs någon form av emotionellt och socialt lärande i skolan. OECD genomför just nu en studie bland elever i 10 olika länder om sociala och emotionella färdigheter. Och här i Sverige arbetar skolkuratorn Hilda Johnsson tillsammans med lärarna på sin skola för att få in det förebyggande elevhälsoarbetet på lektionerna.

Rektorn Linnéa Lindquist på Hammarkullsskolan i Göteborg har tröttnat på att se hur friskolor sätter högre betyg på sina elever än vad de kommunala skolorna gör. När skolorna har ungefär samma elevunderlag så är skillnaderna orimliga menar hon och kallar de höga betygen för glädjebetyg. Hur utbrett är problemet med glädjebetyg och betygsinflation? Och vad kan man göra för att uppnå en likvärdighet i betygssättningen mellan skolor?

Regeringen vill förbjuda nya friskolor med konfessionell inriktning och snart presenteras en utredning om hur det ska gå till. I Sverige är det få elever som går i konfessionella skolor jämfört med många andra europeiska länder, men kritiken mot skolorna är desto mer utbredd. Företrädare för konfessionella skolor menar dock att det behövs en miljö där elever med en religiös tro kan känna sig accepterade.

När Skolverket föreslog att antiken skulle plockas bort från historieämnet i grundskolan utlöstes en kritikstorm. Vansinnigt, bisarrt och befängt, löd reaktionerna. Myndigheten tvingades backa och antiken blir kvar. Men problemet med en begränsad lektionstid för ämnet historia kvarstår, och de flesta är överens om att allt inte hinns med. Så vad ska man göra? Går det att prioritera i ämnets innehåll på ett sätt som gör alla nöjda?

12-åriga Alisha valde själv att bära slöja efter att hon börjat läsa Koranen för ett år sedan. Hon tycker inte att någon annan borde få bestämma vad hon ska ha på sig eller inte. Men allt oftare hörs förslag om ett slöjförbud i skolan, både från politiker och opinionsbildare. Vad är det med slöjan som väcker så starka reaktioner? Och vem ska få bestämma vad en flicka får ha på sig på huvudet?

I digitaliseringens tidevarv talas det allt oftare om robotisering - även i skolan. Men vilken funktion är det tänkt att robotarna ska fylla i klassrummen? - En mänsklig lärare har fördomar medan en robot kan vara mer objektiv. Det säger robotutvecklaren Fredrik Löfgren som tror att robotar kan komplettera lärarna och bidra till en bättre skola i framtiden. Men Sofia Serholt, som har studerat hur robotar interagerar med elever, ser stora såväl tekniska som etiska hinder innan robotar skulle kunna ersätta lärare - om vi ens vill att de ska göra det.

Efter år av stök och låga resultat valde Malmö stad att stänga ner Rosengårdsskolans högstadium våren 2013. Skolans 130 elever spreds då ut på andra skolor runtom i Malmö. Men från och med hösten 2019 har Rosengårdsskolan ett högstadium igen, om än i mindre skala. Varför väljer man att öppna på nytt? Och vad talar för att det ska gå bättre den här gången?

Andelen barn som medicineras för adhd varierar stort mellan olika delar av landet. I Nynäshamn är det 13,3 procent av pojkarna som får adhd-medicin, vilket kan jämföras med bara 1,8 procent i Emmaboda. Vad beror de här skillnaderna på? Och vilken roll spelar skolan? Vi besöker Nynäshamn och Emmaboda för att höra vad skolpersonal där tänker om skillnaderna. Dessutom hör vi barn- och ungdomspsykiatern Sven Román och Socialstyrelsens utredare Peter Salmi.

När en gymnasieskola i Nyköping började att servera helvegetarisk mat på onsdagar hösten 2013, ledde det till protester i form av hamburgergrillning utanför skolan. Sedan dess har vegetarisk mat blivit vanligare, men förändringar i skolmaten väcker alltjämt starka känslor i de breda folkdjupen. Trots att Sverige är ett av få länder i världen där elever serveras varm mat avgiftsfritt, så kännetecknas vår inställning till skolmaten av individuella krav och allmänt missnöje. Varför är det så?

Några år efter gymnasiet bestämde sig Waris för att åka på semester till sitt ursprungsland Somalia. Det hon inte visste då var att hon skulle bli kvar i två år. Att barn och unga skickas på så kallade uppfostringsresor till föräldrarnas ursprungsland för att uppfostras enligt kulturen där har blivit vanligare. Hur går en sådan uppfostringsresa till? Och vad är det som får föräldrar att skicka iväg sina barn?