Avsnitt: 167. Slaget vid Leipzig  den 13-16 oktober 1813 var dåtidens största europeiska fältslag. Nästan 450 000 soldater deltog i vad som kallats ”die grösse Völkerschlacht” (det stora folkslaget). Vardera sidan – Napoleon och hans bundsförvanter respektive den stora antifranska alliansen bestod av mestadels ryska, preussiska, österrikiska och svenska trupper. Sammanlagt omfattade den 285 000 man gentemot Frankrikes 157 000, antalet stupade, sårade eller saknade varierar från totalt 80 000 till 110 000. Trots att Napoleon inte helt besegrades, utan slog till reträtt, innebar slaget att han sedermera fick ge upp kejsarkronan. För Sveriges nye kronprins Karl Johan, Napoleons förre marskalk Jean Baptiste Bernadotte, innebar deltagandet mot Napoleon höjdpunkten på den nya utrikespolitik som han fört sitt nya hemland in i. Hårda strider rasade i dimma och regn lördagen den 16 oktober mellan Schwarzenbergs och Napoleons trupper. Följande dag bedarrade striden märkbart. Napoleon insåg sina styrkors underlägsenhet och började planera den reträtt mot Erfurt som ägde rum natten till den 19 oktober. Hade inte en nervös fransk korpral sprängt en bro innan långtifrån alla franska trupper tagit sig till västra stranden av floden Elstern skulle de avslutande striderna ha skördat färre offer. Tack för att du/ni lyssnade på avsnittet. Vill ni få kontakt med mig. [email protected]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Leipzig_(1813)