Snacka om livet

Skelleftesjukan kan vara svår att upptäcka eftersom symtomen ofta kommer smygande och kan likna andra tillstånd.

I det här avsnittet av Snacka om livet berättar Joakim Norström om sin långa väg till diagnos och om hur sjukdomen har påverkat hans vardag och familj. Kenneth Lång, pensionerad överläkare och ordförande i patientorganisationen FAMY Norrbotten, förklarar vad Skelleftesjukan är och varför ökad kunskap om sjukdomen är viktig.

Ett samtal om ovisshet, anhörigas betydelse och livet före och efter en diagnos.

Man ärver inte cancer, men man kan ärva en förhöjd risk. Vad innebär det egentligen, och hur vet man när ärftlighet kan spela en roll?

I det här avsnittet av Snacka om livet pratar vi om ärftlig cancer, genetisk risk och hur kunskap kan göra det möjligt att agera i tid. Hur stor del av all cancer är ärftlig? När bör man reagera på cancerfall i familjen? Och vilka möjligheter finns idag för uppföljning, förebyggande insatser och genetisk vägledning?

Programledare Elin Fernholm gästas av Svetlana Bajalica Lagercrantz, professor, onkolog och klinisk genetiker vid Karolinska Universitetssjukhuset, Henrik Lysell, läkare och enhetschef för kunskap och stöd på Cancerfonden, samt Caroline Molin, ordförande i BRCA-förbundet, som delar sina egna erfarenheter av att leva med en ärftlig cancerrisk.

Samtalet handlar om familj, svåra beslut, skuld, stöd och hopp. Men också om hur forskning och medicinska framsteg skapar nya möjligheter för både patienter och anhöriga.

Medverkande:

Programledare: Elin Fernholm, AstraZeneca Sverige

Varför upptäcks cancer fortfarande för sent – trots att tidig diagnos kan rädda liv? I det här poddavsnittet står levercancer i fokus, en allvarlig sjukdom som ofta ger vaga symptom och därför ofta upptäcks först i ett sent skede. Med hjälp av ledande experter belyser avsnittet varför tidig upptäckt är avgörande, vilken nyckelroll primärvården spelar och vilka hinder som finns i svensk sjukvård i dag. Samtalet tar också upp ojämlikheter i vården, stigma kring leversjukdom och hur nya verktyg som AI kan bidra till att identifiera riskpatienter tidigare. Ett angeläget och lärorikt avsnitt om hur bättre samverkan, tydligare riktlinjer och ökad kunskap kan göra verklig skillnad för patienters liv och överlevnad.

Välkommen till ett specialavsnitt av Snacka om livet! Den här gången delar vi ett spännande samtal från Business Region Göteborg (BRG) där Emanuel Karlsten intervjuar vår vd för AstraZeneca AB, Per Alfredsson, är gäst.

Varje år investerar AstraZeneca över 30 miljarder kronor i svensk forskning. Faktum är att många av projekten aldrig når hela vägen fram till patienterna – men det är precis i den prövande och tålmodiga processen som de verkliga, livsförändrande genombrotten skapas.

Efter decennier på företaget har Per varit med och byggt upp verksamheten i Göteborg till att idag vara en av koncernens viktigaste forskningsmiljöer globalt. I det här avsnittet får vi höra om vad som faktiskt krävs för att utveckla läkemedel. Det djupdyks i hur AI ritar om kartan för framtidens forskning och om varför den globala konkurrensen om talang, investeringar och innovation ständigt hårdnar.

Kronisk njursjukdom kallas ofta den tysta sjukdomen, trots att den drabbar ungefär var tionde person. Vi möter Stefan Jacobsson, professor och överläkare vid Njurmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus, och Sara Norman, generalsekreterare på Njurförbundet.

De berättar om varför tidig upptäckt är avgörande, hur njurar, hjärta, blodtryck och blodsocker hänger ihop, och varför enkla blod- och urinprover kan göra stor skillnad. Vi pratar också om hur ökad kunskap om sina värden kan bidra till att upptäcka sjukdomen tidigare och vilka fem frågor du alltid bör ställa till din läkare för att få bättre koll.

Dessutom lyfter vi patientperspektivet när diagnosen kommer sent, behovet av en mer sammanhållen vård och vikten av att se hela patienten, inte bara en diagnos i taget.

Kontinuitet och samordning är avgörande för personer med KOL. I detta avsnitt av “Andas ut” fördjupar vi oss i hur ett tvärprofessionellt KOL-team fungerar i praktiken – från diagnos och uppföljning till rehabilitering och egenvårdsstöd. Vi diskuterar varför patienten behöver fler pusselbitar än läkemedel, hur fysioterapi och personcentrerad omvårdnad kan minska andfåddhet, förbättra livskvalitet och förebygga exacerbationer, samt vad som krävs för att vården ska bli mer jämlik och proaktiv. 

Detta, och mycket mer, diskuteras av programledare Catharina Johnsson från AstraZeneca, tillsammans med Mia Ekfors, astma/KOL-sjuksköterska vid Capio vårdcentral Högdalen i Stockholm, och André Nyberg, professor i fysioterapi vid Umeå universitet.

Sverige rankas i topp som innovationsland – ändå ser vi hur många lovande startups och scaleups lämnar landet när det är dags att växa. I det här avsnittet av Snacka om livet pratar vi om incitament för innovation: vad som faktiskt krävs för att innovationer ska kunna skalas, nyttiggöras och stanna i Sverige.

Programledaren Karl-Johan gästas av Anna Ryott, EY som arbetar med att förena affärsnytta och samhällsnytta och Magnus Björsne från AstraZeneca, med lång erfarenhet av extern innovation och partnerskap. Tillsammans djupdyker de i varför kapital inte räcker hela vägen genom “dödens dal”, hur infrastruktur, kompetens och tillgänglighet avgör, och varför svensk samarbetskultur kan vara en underskattad konkurrensfördel.

Hur tar ett läkemedel sina första steg – från idé till något som faktiskt går att testa? I det här avsnittet av Hur görs medicin? guidar Kajsa Ekelund dig genom ett exempel på vägen från tidig upptäckt i labbmiljö i Göteborg till kliniska studier och vidare mot storskalig tillverkning. Du får höra om tidig upptäckt, pre-klinisk fas, klinisk fas och överlämning till produktion.

----------------------

Licensor's Username:

Licensee:

Audio File Title:

Audio File URL:

Licensor's Username:

Licensee:

Audio File Title:

Audio File URL:

Licensor's Username:

Licensee:

Audio File Title:

Audio File URL:

Licensor's Username:

Licensee:

Audio File Title:

Audio File URL:

I detta avsnitt av Snacka om livet möter vi Rätt Kurva – ett brottsförebyggande program för barn från cirka 8 år, lett av Polismyndigheten tillsammans med socialtjänsten och med stöd av Beredskapslyftet och näringslivet. Bakgrunden är tydlig: den allvarliga kriminaliteten kryper ned i åldrarna, med förövare så unga som 9–10 år. Modellen bygger på tidig identifiering via polisiär data och socialtjänstens kännedom, följt av en gemensam behovsanalys och långsiktiga, skräddarsydda insatser för hela familjen under 1–3 år. Utöver kommunens verktygslåda kopplas civilsamhälle och företag in för att skapa meningsfull fritid, arbete, praktik, mentorskap och konkret ekonomiskt stöd – från föreningsavgifter till utrustning och sommarjobb.

Vi hör även en förälders berättelse om hur föräldrautbildning, tät kontakt och tydliga mål gav bättre skolnärvaro, färre konflikter och stärkt självkänsla. Pilotområdena Södertälje, Göteborg och Linköping följs av forskning vid Göteborgs universitet. För att skala upp behövs långsiktiga resurser, särskilt till socialtjänstens specialiserade behandlare, och fler engagerade partners. 

KOL är en av våra mest utbredda folksjukdomar – och vårdens beslut påverkar inte bara patientens hälsa, utan också klimatet. I detta avsnitt av “Andas ut” utforskar vi hur förebyggande insatser och strukturerad uppföljning kan optimera omhändertagandet av KOL-patienten och samtidigt reducera vårdens klimatavtryck. Vi lyfter också varför team-baserad vård och rehabilitering gör verklig skillnad i patientens vardag.

Detta, och mycket mer, diskuteras av Ida Persson Cofina, specialist i allmänmedicin vid Vårdcentralen Anderslöv och styrelseledamot i Läkare för Miljön, tillsammans med Christer Janson, professor och överläkare i lungmedicin och allergologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.